Elaka mikroorganismer ställer till det i dieseltanken

Sedan dieseln späddes ut med biokomponenter har bakterieproblemet i tankar och bränslesystemet tagit fart på allvar. Värst drabbade är lantbrukare och åkeribranschen med egna farmartankar.

Bakterieansamlingen bor i
ett akvarium på kontoret
och matas varje vecka
av Roland Anderberg.
Foto: www.kf-maritim.se
Många lantbrukare och åkare ringer till Roland Anderberg som har sitt företag i Glumslöv mellan Helsingborg och Landskrona där han saluför en norsk produkt. Han har sett en enorm efterfrågan av medlet som tar död på mikroorganismer, eller ”dieselbakterier” som det ofta kallas.
­– När traktorn eller lastbilen börjar sluka mängder med diesel och motorn tappar i kraft då får jag ofta samtal hit till mig. Då är det med all sannolikhet så att fordonsägaren har fått bakterier i tanken, och det i sin tur spridit sig in i hela bränslesystemet vilket gör att bränslefiltret är igenkletat med slemmiga bakterieansamlingar. Detta kommer så småningom att resultera i ett totalt bränslestopp om ingenting görs, förklarar Roland Anderberg.

Dieselbakterie som bor i Roland Anderbergs akvarium

Hungrig dieselbakterie

Den största ansamlingen av levande dieselbakterie har han själv sparat på kontoret. Den ligger i ett litet akvarium och matas månadsvis med två milliliter diesel. Det här har han gjort lite på skoj, men han understryker att detta är ett jätteproblem och är inte är så speciellt roligt för de som drabbas. Och det är många menar han, tvärtemot Svenska petroleum institutet, SPI, som anser att det är ovanligt.
– Jag är övertygad om att detta inte skulle ha ägt rum om man forskat och gjort tester innan blandningen av diesel och biokomponenter kom ut på marknaden, säger Roland Anderberg.
Han har sedan 2006 salufört medlet Bio-Protect 2, vilket dödar eventuella mikroorganismer och förhindrar ny tillväxt av bakterierna, och är en såkallad biocid. Bio-Protect 2 har använts sedan 1985 i Norge där det produceras. De största kunderna där är oljeplattformar, oljebolag och rederier. Medlet är registrerat och godkänt enligt CHEMS hårda krav för offshore kemikalier.

Löser inte problemet

På SPI, är man inga anhängare av biocider och förklarar att de förnybara drivmedlen är kvar för att stanna. De menar att biocider inte löser hela problemet.
– Produkterna är ett gift som dödar bakterien, men den tar inte bort själva anhopningen av bakterieslemmet vilket är det som orsakar stopp i bränslefiltret, säger Ebba Tamm produktexpert på Svenska petroleum institutet.
Det som gäller, enligt Ebba Tamm, är att de som har farmartankar på sina gårdar och åkerier måste skärpa sina rutiner kring skötsel av tankar. Eftersom det finns en politisk vilja inom EU att öka andelen biokomponenter i dieseln så är det den enda resoluta lösningen.
– Det kommer att betyda lite extra arbete och kostnader, men på sikt är vi övertygade om att detta är det enda som på lång sikt håller borta dieselbakterierna, säger Ebba Tamm.
Hon rekommenderar tankägare och fordonsägare som har problem med bakterieansamlingar att rutinmässigt suga ur bakterieslammet och vattenansamlingar med pump.
– Det är viktigt att notera för den som är i färd med att pumpa ur dräneringsvatten och diverse slam från tankbottnar, att det är farligt avfall. Det är ju viktigt att veta om och att det ska hanteras enligt gällande lagstiftning, säger Ebba Tamm.
Men det är inte bara farmartankar som drabbas av bakteritillväxt, enligt Roland Anderberg.
– De flesta åkerier tankar på vanliga mackar och drabbas ändå av bakterietillväxt i sina bilar. Jag har gjort kontroller på åtskilliga mackar och på ett stort antal av dessa har visat indikation på bakterietillväxt. Vissa oljebolag har köpt min produkt för att lösa problemen åt drabbade kunder, förklarar han.

Den här stora slemklumpen fanns i en reservdunk med diesel
som KF Maritim fått från en kund. Ett slem som förorsakas av
den såkallade ”dieselbakterien”. Foto: www.kf-maritim.se

Bakterietillväxt

Vad som händer är att kolet i bränslet används som föda för tillväxt och dieselbakterier börjar växa vid kontakt med kondensvattnet i botten av tanken, eller de små vattendropparna som svävar fritt i bränslet. Och vad kan man då göra för att hålla dessa dyra inkräktare borta - svaret är inte helt enkelt.
­– Det viktigaste är ändå att undgå kondensvatten i bränsletanken, vilket kan vara svårt. Det är i de flesta fall omöjligt att dränera bort kondensvatt-net från bränsletankarna. Det gäller traktorer, lastbilar fritidsbåtar, ja, helt enkelt större maskindrivna enheter vilket gör dessa extra utsatta för bakterieangrepp, säger Roland Anderberg.

Dieselbakterien

Mikroorganismer är naturligt förekommande i mark, de kommer in i bränslet via luften under förvaring och hantering. Kolet i bränslet används som föda för tillväxt och de börjar växa vid kontakt med kondensvattnet i botten av tanken, eller de små vattendropparna som svävar fritt i bränslet.
Källa: KF-Maritim.se
Tyvärr tror Roland Anderberg att det kommer att bli ett växande problem med bakterieansamlingar i tankar och bränslesystem eftersom EU vill öka andelen biokomponenter ytterligare.
– Jag fasar för den dagen då EU kräver tio procent FAME, fettsyrametylester, som är ett framtidsmål inom EU mot
dagens fem procent. Då blir det många som kommer att svettas när deras fordon inte går som de ska, men vi
kommer att få mycket att göra, säger han ironiskt.
Kondens sker i alla tankar, oavsett om det är såkallad
vanlig diesel eller FAME diesel med inblandning av
biologiska oljor.
– FAME dieseln är vattenkänsligare då biooljan binder
vatten till sig, så att i stället för kondensvatten i botten
av tanken så är det miljontals mikroskopiska droppar som svävar i hela dieselvolymen, förklarar Roland Anderberg, på frågan om det är mindre risk att alltid ha tanken så full som möjligt.

Andreas Morén
andreas@ja.se
019-16 64 61
Artikeln publicerades fredag den 17 oktober 2008

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste