Debattinlägg från Jordbruksaktuellt 2009-10-01

DEBATT: Varför ska vi bygga vindkraftverk i Sverige?

Visst ska vi värna om vår miljö. I det internationella miljöarbetet inom EU har Sverige åtagit sig att fram till år 2020 nå målet med 50 procent användning av förnyelsebar energi och utsläpp av koldioxid ska ha minskat med 40 procent räknat från 1990.

Med dessa miljömål som bakgrund undrar jag hur våra politiker och den rådgivande Energimyndigheten tänkt att den stora satsningen på elproduktion från vindkraftverk ska ingå i vårt energisamhälle.

Hur ska ökad användning av förnyelsebar el kunna ske när landets elsektor har ett växande årligt överskott. Miljönytta uppstår först då ett utbyte sker till mindre miljöbelastning. Enligt handläggare på Energimyndigheten beräknas elkonsumtionen i landet inte öka inom överskådlig tid, trots att andra energiformer kommer att ersättas med el.

Landets elproduktion kommer från vattenkraft, kärnkraft och biobränsle och betraktas vara till 97 procent fri från klimatstörande gaser eller andra luftföroreningar. Alltså kan el från vindkraftverk inte ersätta någon av dessa och skapa klimatnytta. Satsningen blir ett slag i luften!

Hur ska miljövänlig balanskraft skapas? Energimyndigheten har säkerhet i tillförsel som ett viktigt argument för energiformens kvalitet. Denna egenskap saknar vindkraftverken på grund av vindens slumpmässiga förekomst. Annan elproduktion som kan sättas in snabbt måste tillföras två tredjedelar av året då verken inte producerar. Här i Mälardalen hade vi en mörk och kall vinter med vind endast under tre dagar mellan jul och 27 mars och kraftvärmeverken gav oss värme och el.

Hur mycket kommer vindkraftssatsningen att kosta oss samhällsmedborgare? Elcertifikat har i politiska debatter beskrivits som någon slags trollformel för att stödja förnyelsebar elproduktion, men är i själva verket en skatt som tas ut på elnotan från alla svenska hushåll och lätta industrin. Tillsammans betalar vi cirka 7,5 miljarder per år inklusive moms för att stödja 15 terrawattimmar förnyelsebar el med certifikat. Ska då hushållen och konkurrenskraften i industrin belastas med ytterligare 15 miljarder per år, som den matematiska uppräkningen ger, om vindkraftselen ska öka med 30 terrawattimmar? Till detta kommer starkt ökad nätkostnad på grund av krav på omfattande ombyggnad av kraftnätet och produktion av balanskraft. Investeringssummor om 30 till 40 miljarder kronor har nämnts från Svenska Kraftnät.

Energiformen el är en färskvara och måste förbrukas vid produktion.

Ska landet då bygga fler kostsamma överföringskablar till utlandet så de vinstdrivande vindkraft-bolagen kan exportera sin produkt med skattestöd från det svenska samhället? Under året har detta stöd gett cirka: 30 öre per kilowattimme i produktionstillskott, vilket
utgjort mer än 50 procent av produktpriset.

Export av energiråvara bör i första hand ske som skogsråvara enligt tidigare tidningsartikel från miljöanalytiker Thomas Karlsson. Stor miljönytta kan skapas genom att ersätta kol med en leveranssäker skogsråvara. Skogsproduktionen är redan uppbyggd i sin infrastruktur och en utökning kan ske med låg miljöbelastning och ger stadigvarande arbetstillfällen.

För att nå de nationella miljömålen måste inriktningen fokuseras på hur användningen av energi sker på minst miljöbelastande sätt menar professorer på Stockholms Tekniska högskola. I dagsläget sveper propagandan för energiproduktion från förnyelsebara energikällor fram som frälsningsläror.

Det är gott och väl att visa på möjligheter men man ska ha i åtanke att detta tillhör den miljöbelastande delen. Miljönytta uppstår först vid en klok implementering i vårt energisamhälle.

Vindkraftsatsningen riskerar att enbart bli en miljöbelastande överproduktion för landet.

Utskriftsvänlig sida

Tipsa någon om denna artikel »

Avsändarens namn
Avsändarens e-postadress
Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress	*
Meddelande till mottagaren
Länk till nyheten		www.ja.se/Default.asp?p=32195&pt=105&m=3433
Verifiering	*	Ange bokstäverna ovan i textrutan