Nyhet från Jordbruksaktuellt 2010-01-30

Öka rapsskörden med bra pollinering

En bra insektspollinering jämfört med ingen pollinering kan öka rapsskörden med upp till 20 procent. Därför kan en smart och lönsam metod vara att placera ut bisamhällen i odlingen.

Runt om i världen har det gjorts forskning på vad pollinering med bin kan innebära för skörden av raps. Resultaten har varierat, men alla är ense om att man får en skördeökning.
Nya försök från Västra Götaland visar att insektspollinering har större inverkan på skörden av vårraps än vad man tidigare trott. En bra insektspollinering jämfört med ingen pollinering kan innebära en skördeökning på 20 procent i vårraps. Även kanadensiska och australienska försök pekar på liknande resultat av pollinering med bin i vårraps.

Höstraps och rybs

Danska försök med pollinering med bin i höstraps visade att det går att få en skördeökning på mellan fem och tio procent jämfört med ingen insektspollinering. Likadana försök i Tyskland visade på 15 procents skördeökning i höstraps.
Rybs i sin tur är en gröda som inte har någon självpollinering och är därför beroende av vind och insekter för att korspollineras och kunna sätta frukt. Försök med pollinering med bin i rybs har visat på en skördeökning på 10 till 15 procent jämfört med pollinering utan insekter.

Landskapet spelar in

Men det är flera faktorer som spelar in om det blir en bra pollinering eller inte. I de försök som har nämnts ovan så har man gjort försök och jämfört skillnaden mellan ingen insektspollinering och pollinering med bin.
I det svenska landskapet förekommer ytterst sällan områden där det inte finns några pollinerande insekter. Däremot finns det skillnad mellan olika typer av landskap.
I ett brutet landskap med en blandning av hagmarker, fält och skog finns det flera platser för vilda bin och andra pollinerande insekter att bygga bon och hitta andra födokällor när rapsen inte blommar. Därför finns det oftast många insekter som kan sköta pollineringen i dessa brutna landskap.
Om man däremot har sin rapsodling i ett slättlandskap kan det vara en idé att hjälpa pollinationen på traven. Det går till exempel att hyra in honungsbisamhällen från professionella biodlare. Men det kan vara svårt att få tag i samhällen.

 

Om man vill öka skörden i rapsodlingen kan man hyra in honungsbisamhällen av yrkesbiodlare. För att få en fullgod pollinering i fältet kan man ställa ut två samhällen med honungsbin per hektar. Foto: Jörgen Fransson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill du hyra in bin? För att underlätta och inbjuda till samarbete har Biodlingsföretagarna startat en pollineringspool där äxtodlare och biodlare kan hitta varandra och samarbeta. Här kan man hyra respektive hyra ut bisamhällen för pollinering. Adresser till biodlare som är anslutna till poolen finns på Biodlingsföretagarnas hemsida: www.biodlingsforetagarna.nu/pollineringspoolen

Hyr ut bisamhällen

I Sverige ägs bara 20 procent av alla honungsbisamhällen av yrkesbiodlare. I snitt har övriga biodlare i Sverige bara åtta samhällen och brukar placera ut dem på fasta platser.
Carl Georg Lie är yrkesbiodlare och har studerat biodling på Nya Zeeland och han menar att uthyrning av bisamhällen i Sverige är en mycket liten verksamhet jämfört med Nya Zeeland och Kanada.
– I och med att det finns så få yrkesbiodlare i Sverige kan det vara svårt att få tag i inhyrda bin, säger han. Det finns inte tillräckligt med bin för att pollinera alla fält i Sverige.
Enligt Lie arbetar de flesta yrkesbiodlarna med fröproducenterna, men att det finns en stor outnyttjad potential i odling av raps och även åkerböna.

Två samhällen per hektar

Om man vill ha pollinering på sitt fält, tipsar Carl Georg Lie om att man kan ta kontakt med en biodlare och höra om han/hon är intresserad av att hyra ut sina samhällen. Biodlarna brukar ta ett självkostnadspris för vad det kostar att flytta och transportera kuporna. Vad priset landar på beror på utbud/efterfrågan och hur långt kuporna ska transporteras.
För att få en bra pollinering får man räkna med två samhällen per hektar. Dessa samhällen ska sedan spridas ut jämnt över fältet.

Sofie Logardt
Tel: 019-16 64 60
E-post: sofie@ja.se

Fakta om honungsbin Ett bisamhälle kan bestå av 40 000–80 000 individer varav cirka en tredjedel är aktiva pollinatörer. I kupan finns tre typer av individer drottning, arbetare och drönare. Drottningen föder nya bin, drönarna parar sig med drottningen och arbetarna samlar pollen och nektar. Honungsbin är starkt väderberoende och aktiviteten är låg vid temperaturer under 15 °C. Detta innebär att kyla under blomningen kan ha förödande konsekvenser. Placera därför gärna bisamhället i morgonsol och lä, då förlängs arbetsdagen. Bin jobbar bäst när det inte blåser för mycket och klarar endast vindstyrkor upp till cirka åtta kilometer i timmen. Se till att samhället står i lä för vinden med hjälp av till exempel halmbalar. Tillgången på vatten är viktig både för bina och för växternas nektar produktion. Vid brist på vatten måste bina använda mycket energi till vattenletande istället för pollinering. Ställ gärna en hink med vatten nära kupan om avståndet till naturligt vatten är mer än 300 meter. Lägg träbitar eller liknande i hinken för att undvika drunkningsolyckor. Källa: Jordbruksverket, Jordbruksinformation 21-2007

Utskriftsvänlig sida

Tipsa någon om denna artikel »

Avsändarens namn
Avsändarens e-postadress
Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress	*
Meddelande till mottagaren
Länk till nyheten		www.ja.se/Default.asp?p=33226&pt=105&m=3433
Verifiering	*	Ange bokstäverna ovan i textrutan