Artikeln publicerades torsdag den 16 februari 2012

Rötad gödsel ökar gödselvärdet

Rötning av nöt- och grisflytgödsel kan öka växttillgängligheten av kväve med 10 - 15 procentenheter. Det visar en ny dansk studie. Att röta växtrester gav en rötrest med hög kvävetillgänglighet som är användbar på djurlösa ekogårdar.

Antalet biogasanläggningar ökar och med dem mängden rötrester som ska spridas på åkermark. Frågor kvarstår om kväveverkan till grödan av utspridd rötrest med de många olika blandningar av substrat som används, skriver Greppa Näringen.
 I ett nytt danskt försök rötades två olika nötflytgödsel, grisflytgödsel och tre sorters växtrester. Växtresterna var klöver-gräs-blandning, gul lupin och vicker. Syftet med studien var att studera hur förmågan att ersätta kväve i mineralgödsel ändrades genom rötningen. Grödorna som det testades på var korn, havre och höstvete. Alla tre grödorna gödslades med både orötad och rötad gödsel. I kornet och havren placerades gödseln på 10 centimeters djup före sådd och till höstvetet bandspreds den på markytan. Försöket utfördes i fält på en lerig sandjord och gödseln spreds på våren. Den tillförda mängden av gris- och nötflytgödsel motsvarade 80 kilo kväve per hektar till vårsäden och 150 kilo till höstvetet. Inget ytterligare kväve tillfördes.

Ökat ersättningsvärde
Studien visade att andelen ammoniumkväve ökade från 49 till 61 procent, respektive från 54 till 67 procen i den rötade nötflytgödseln. I grisgödseln ökade andelen ammoniumkväve från 78 till 95 procent.
Forskarna från Århus Universitet räknade också ut ersättningsvärdet för att byta ut handelsgödseln med rötad stallgödsel, så kallat ”Mineral Fertilizer Replacement Value”. Vid nedmyllning av den rötade nötgödseln i korn och havre ökade ersättningsvärdet från 58 till 75 procent vid ena försöket och från 69 till 82 procent vid andra försöket. Motsvarande värde för att ersätta handelsgödsel till höstvete blev mycket lägre och ökade från cirka 35 till 45 procent. Det berodde i huvudsak på stor ammoniakavgång då gödseln placerades på markytan.
För grisgödseln var ersättningsvärdet för handelsgödsel cirka 90 procent med placering i jorden och var i stort opåverkat av rötningen. För bandspridningen ökade den från 75 till 87 procent efter rötning.

Bra för ekogårdar
De tre växtsubstraten som rötades innehöll 59 och 68 procent amoniumkväve av totalkvävet. Ersättningsvärdet för handelsgödsel var likartat med den rötade nötflytgödseln, 73 till 77 procent vid placering med myllningsaggregat men bara 43 till 57 vid bandspridning. Det visar att på ekogårdar utan djur går det att producera ett gödselslag med relativt hög tillgänglighet av kväve genom att röta växtrester.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@jordbruksaktuellt.se

Kommenterarer till artikeln

UFO skrev 2012-02-17 13:35:04:

S.k. ekogårdar använder ju inte lättlöslig kväve enligt marknadsföringen. Ammoniumkvävet är ju lättlösligt och försurande. Alltså falsk marknadsföring! Jag förutsätter att s.k. ekogårdar inte använder rötrester från s.k. konventionella gårdar eller köper inannan gödsel. I så fall ett brott mot kretsloppsprincipen och marknadsföringen.

Senaste