Spela inte ut biogas och el mot varandra!

Allt fler kommunala och regionala bussbolag satsar nu på el och elhybrider. Biogasbussarna är på väg att hamna i skuggan, vilket kan få förödande konsekvenser för Sveriges biogasproduktion. Vi måste kunna fokusera på mer än ett fossilfritt alternativ i taget om vi ska nå klimat- och miljömålen. Bägge teknikerna har för- och nackdelar och vi behöver dem båda för lång tid framåt – inte bara till busstrafik. Biogasen är viktig också för hanteringen av organiskt avfall från hushållen, livsmedelsindustrin och jordbruket.

Nu ställs biogas mot el i busstrafiken, vilket kan få stora negativa följder för utvecklingen på biogasområdet. Enligt Trafikverket behövs 20 TWh biodrivmedel till vägtrafiken år 2030, om den ska bli fossilfri – vilket är vårt klimat- och miljömål. Under 2014 användes totalt 8,3 TWh. Foto: Thinkstock
 

Biogasproduktionen i Sverige fortsätter att öka (+6 % 2014 jämfört med 2013), och enligt statistik från Energimyndigheten används alltmer biogas i fordon. Men mycket tyder på att eldriften är på väg att ta över i bussarna:

  • Enligt en rapport från Stockholms handelskammare i somras, ”Framtidens buss är elektrisk”, pågår ett paradigmskifte när det gäller kollektivtrafik, mot elektriska stadsbussar.
  • Regeringen satsar nästa år 50 miljoner kronor till investeringar i elbussar och sedan 100 miljoner kronor per år till och med 2019. (Något motsvarande stöd finns inte för biogasbussar.)
  • Många kommunala och regionala bussbolag har börjat köpa in elbussar – till exempel Malmö, Umeå, Härnösand, Sollefteå, Karlstad, Göteborg, Stockholm – medan andra satsar på elhybrider – till exempel Uppsala, Sundsvall, Uddevalla.

Eldrift är ett utmärkt alternativ till fossila drivmedel om elen produceras förnybart, men vi behöver både el- och biogasfordon (och även andra fossilfria alternativ) om vi ska lyckas nå målet att Sveriges fordonsflotta ska vara fossiloberoende år 2030. I stället för att ställa förnybara intressen mot varandra som i fallet med busstrafiken, bör man i därför tillsammans koncentrera sig på att vinna marknadsandelar från fossila bränslen. Enligt Trafikverkets promemoria från februari i år behövs 20 TWh biodrivmedel till vägtrafiken år 2030. Under 2014 användes totalt 8,3 TWh.

Sverige är i dag världsledande på att använda biogas till fordonstrafik. Hela 57 procent av den samlade biogasproduktionen används som drivmedel, och de stabilaste kunderna har hittills varit de kommunala och regionala bussbolagen. Utan biogasbussar minskar avsättningsmöjligheterna för biogas radikalt. Med minskade avsättningsmöjligheter ökar risken att den vidareutveckling och forskning som krävs för att ta biogasen till nästa nivå när det gäller produktion och miljönytta uteblir. Svensk biogasforskning håller hög internationell klass och har kommit långt i arbetet att ta fram kunskap för en effektiv biogasproduktion, till exempel när det gäller rötning av ”svåra” material som slaktrester och energirika torra gödselslag, liksom tekniker för uppgradering av biogas till drivmedel. Fortsatt metod- och teknikutveckling är av kritisk betydelse för en ekonomisk bärkraftig biogasproduktion.

Fakta
Elbussar och hybrider

Elbussdrivs av en eller flera elmotorer. Körs på el från ett batteri som laddas via elnätet. För att elfordon ska ge en miljövinst måste de tankas med förnybar el såsom vind- eller vattenkraft.

Elhybrid har både förbränningsmotor och elmotor. Kan inte laddas med el utifrån. Förbränningsmotorn laddar elmotorns batteri under färd. I princip alla elhybridbussar går i dag på diesel och el, men försök pågår i Västerås och Malmö med biogas-hybrid-bussar.

Laddhybrid/plug-in-hybridfungerar som en elhybrid, men batteriet kan även laddas via elnätet. Laddhybriden kan köras mer på el än elhybriden eftersom den har ett större batteri.

Biogasbuss körs på biogas i en ottomotor (tändstiftsmotor) som kan vara konverterad för gasdrift eller utvecklad särskilt för gas.

Biogas behövs inte bara för att göra fordonsflottan fossilfri, utan också för att ta hand om olika former av organiskt avfall, som livsmedelavfall och gödsel. Den biogödsel som återstår efter gasproduktion från avfallet används som ett näringsrikt jordförbättringsmedel och återför växtnäring från samhället till jordbruket. Biogasproduktion ger alltså en dubbel miljö- och samhällsnytta. Om det inte längre lönar sig att producera biogas: Hur ska vi då på ett resurseffektivt sätt ta hand om allt hushållsavfall, alla slaktrester, avfallet från livsmedelsbutiker, mejerier och bagerier, växtrester från jordbruket osv?

Enligt Trafikverket krävs ytterligare styrmedel under de närmaste åren om det alls ska bli möjligt att nå fossilfrihetsmålet i fordonstrafiken till år 2030. Utifrån detta konstaterande riktar vi följande uppmaningar till politiker och beslutsfattare:

  • Ge stora och långsiktiga resurser till förnybara drivmedel, så att de hinner mogna och inte behöver konkurrera inbördes.
  • Stöd samverkan mellan olika förnybara drivmedel för att maximera synergier och därmed ge förnybara drivmedel konkurrensfördelar, exempelvis elhybriddrift med biogas till förbränningsmotorn och/eller uppvärmning av kupén, eller kombinerad produktion av flytande biodrivmedel (etanol, biodiesel) och biogasproduktion.
  • Förhindra att policybeslut får effekten att vi går från det ena förnybara alternativet till det andra. Se i stället till att alla förnybara bränslen gynnas mer än idag jämfört med fossila alternativ.
  • Fortsätt med upphandlingar som inte är bränsleneutrala. Ingen upphandlande region eller kommun borde behöva tvingas välja alternativ som inte maximerar miljönyttan.

Anders Hartman, vd JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Maria Khorsand, koncernchef SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Anna Schnürer, professor och samverkanslektor i bioenergi vid Sveriges lantbruksuniversitet
Åsa Odell, vice ordförande Lantbrukarnas Riksförbund

 

Artikeln publicerades onsdag den 13 januari 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste

BORGEBY16 – Panelsamtal med tema stöld

Idag, onsdag, hölls ett panelsamtal på Borgeby Fältdagar angående internationella ligor och traktorstölder. Fenomenet är ett växande problem och i fjol stals 164 traktorer i Sverige. Ofta handlar det om välorganiserade ligor och polisen har inte alltid resurser för att prioritera detta område. Stölder av maskiner innebär kostnader till mångmiljonbelopp. Detta leder till kostnader för försäkringsbolagen, men också för lantbrukarna då försäkringspremierna växer för varje år.

Kommentera