Djurskydd och konkurrens i fokus

Under tisdagen anordnades djurskyddskonferensen för nionde gången av Jordbruksverket. Med fokus på ett bibehållet djurskydd samt bra konkurrenskraft ska man ta sig an framtiden. Det bjöds även på internationella utblickar gällande Danmarks arbete med djurvälfärd inom grisuppfödning.

Årets djurskyddskonferens som anordnades av Jordbruksverket lockade runt 200 deltagare. Diskussionen handlade mycket om hur den svenska djurvälfärden kan vara en konkurrensfördel samt vikten av tillit i alla led för att en flexiblare kontroll och reglering ska kunna gynnas och utvecklas. Foto: Katarina Johnsson

– Vi behöver jobba med förenklingar och ökad flexibilitet utan att sänka djurskyddet. Vi behöver jobba på ett annorlunda sätt för att få en acceptans för de regler vi sätter. Vi behöver få goda effekter av reglerna. Dessutom finns det fler tillvägagångssätt än regler och vi använder nog inte alla de verktyg som finns utöver regler och kontroll, säger Leif Dennerberg, generalsekreterare på Jordbruksverket.

Konkurrenskraft vs djurskydd

När man talar om svenskt djurskydd kommer man även in på konkurrenskraften för den svenska produktionen.

– Det finns hela tiden en avvägningen mellan djurskydd och konkurrenskraft, men så tänker inte jag. Man kan inte få konkurrenskraft om man inte har bra djurskydd och man kan inte ha ett bra djurskydd om man inte har en hållbar ekonomi, resonerar Leif.

Handlingsplan gris och mjölk är färdiga och näst på tur står planen för lamm och nöt som kommer att presenteras i dag, onsdag.

– Hur kan vi fruktsamt jobba vidare med djurskyddet tillsammans? Kan handlingsplanerna vara en inspirationskälla? frågar Leif retoriskt publiken och poängterar att han är nyfiken och spänd på hur handlingsplanerna kommer att påverka det svenska djurskyddet.

Den svenska djurskyddslagen är miniminivån i Sverige, men det finns de som jobbar utöver lagarna.

– Lagen är en minimilagstiftning för den genomsnittliga djurhållaren, men hur gör man för de som är riktigt duktiga, lagen får inte hämma deras arbete med djurskydd, menar Leif.

Ingrid Eilertz, berättade bland annat stolt om FVO-revisonen som nu leder till att fem länder kommer till Svreige för studiebeök för att lära sig om hur man föder upp grisar med knorr.

Även Ingrid Eilertz, på avdelningen för djurskydd och hälsa, påtalar relationen mellan djurskydd och konkurrenskraft.

– Djurskyddet är en av många faktorer som påverkar konkurrenskraften. Man måste inte ständigt ställa nyttan mot kostnaderna av djurskyddet, säger hon och fortsätter:

– Jordbruksverket är öppna för att utvärdera och utveckla våra regler och föreskrifter – med bibehållen nivå på det goda svenska djurskyddet.

Att Sveriges läge inom djurskyddet är en konkurrenskraft, menar både Leif och Ingrid. Och de påpekar båda att det är viktigt att fortsätta jobba på att kraven höjs internationellt sett. Både inom EU och globalt.

– Standarden bör höjas i alla medlemsstater, det är väldigt viktigt då vi har ett unikt läge i Sverige. I dag lever inte ens alla EU-länder upp till de lagar som finns, säger Ingrid.

Läget i Danmark

Under dagen presenterade även Per Henriksen, veterinärdirektör på danska Miljø- och Fødevarestyrelsen, hur man jobbar kring djurvälfärd och konkurrenskraft i Danmark.

Per Henriksen från danska Miljø- och Fødevarestyrelsen foto: Katarina Johnsson

– Dansk grisproduktion är mycket viktigt för landets ekonomi. Vi exporterar till 140 länder och har en resurseffektiv produktion. När vi tänker på den nationella lagen jämfört med EU-lagstiftningen är det viktigt att ha en balans mellan djurvälfärd och ekonomi, säger han.

I en del fall ligger den danska djurvälfärdslagen över EU:s lagstiftning och man har även tillsammans med Sverige, Nederländerna och Tyskland gått in i ett samarbete som innebär att man ska arbeta för att höja EU:s djurskyddslagstiftning.

Marknadsdriven förändring

I Danmark vill man helst se att konsumenterna driver utvecklingen av djurvälfärden, snarare än att den ska vara driven av lagstiftningen. För att underlätta konsumenternas val ska man införa en trestjärnig märkning som redan finns i Nederländerna.

Detta är den holländska märkningen som Danmark nu kommer att ta efter. Märkninen är en certifiering och för att få den kommer man som producent att vara tvungen att ha en djurhållning som uppfyller olika paramterar beroende på nivå. Bild: Beterleven

– Konsumenterna tar ett allt större ansvar för att köpa produkter med bättre djurvälfärd. Vi har inspirerats av en märkning som används i Nederländerna som kallas ”Bättre liv”. Det är en kategorisering som bygger på tre stjärnor som visar hur bra djuret haft det. På så sätt kan konsumenten själv besluta var de vill lägga sig och betala för, säger Per.

Danskarna räknar med att införa märkningen under 2016 eller i början av 2017. Enligt Per ligger den högsta kategorin över svensk djurvälfärd i standard.

Finansieringen ska komma från danska staten som satsar drygt 21 miljoner kronor i fyra år. Prismässigt hoppas man kunna lägga sig åtta till tio procent högre än i normalfallet när det gäller enstjärnigt kött och upp till 40 procent högre på trestjärnigt.

Konsumenten driver utvecklingen

En av de stora utmaningarna i att driva den danska djurvälfärden frammåt inom grisproduktionen är enligt Per att öka förståelsen hos handelspartners. Ett exempel är de som vill ha kuperade smågrisar och ett annat, kunder som vill ha kastrerade hangrisar. Enligt honom kommer det ta fem till tio år innan kunder vill köpa okastrerade grisar och därför är vaccinering bra i en övergångsperiod. Foto: Emma Sonesson

I dag kuperas 90 procent av smågrisarna i Danmark och man exporterar 12 miljoner smågrisar om året.

– De länder som vi säljer smågrisar till, främst Tyskland och Polen, vill ha kuperade grisar. Vi har en stor utmaning framför oss när det gäller att få våra internationella kunder att förstå varför man ska ha grisar som inte är kuperade, säger Per.

Man har även vänt blickarna väserut och sett att amerikanerna efterfrågar helt antibiotikafritt griskött. Därför har man börjat föda upp grisar helt utan antibiotika på fem gårdar, köttet exporteras sedan till USA och man får ett pris som är 30 procent högre än för de vanliga fläskköttet. Projektet har fungerat bra och nu ska man utöka antalet gårdar som jobbar med antibiotikafri uppfödning.

Per avslutar med att nämna yterliggare ett exempel på hur kunden styr deras produktion.

– I Australien vill konsumenterna ha kött från grisar där suggorna fått gå i grupper och då löser vi det, säger Per och poängterar att det är konsumenterna som driver på utvecklingen i Danmark.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 19 januari 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste