Viktigt att få fram kalvar

Just nu är efterfrågan på svenskt nötkött större än tillgången. För en del gårdar är det problem att få tag i djur och de som lyckas, får betala ett högre pris. För att kompensera kan högre slaktvikt vara ett alternativ.

Gård & Djurhälsans Nötköttseminarium på Hooks Herrgård utanför Jönköping lockade 160 deltagare. Foto: Sofie Johansson
Enligt CDB har det fötts 11 000 färre mjölkraskalvar under första halvan av 2015, jämfört med året innan.

– I och med att intresset för kött är bättre än för mjölken gör det att färre djur kommer ut på marknaden. Många mjölkproducenter väljer att behålla tjurkalvarna för egen uppfödning till slakt , spånar Johanna Bengtsson som är rådgivare på Gård & Djurhälsan.

– Det här med kalvarna är ett orosmoment. Men annars kändes det som att många var positiva och intresserade av produktionsrådgivning och det känns som att intresset för att räkna på hur man får sin produktion mest lönsam ökar, säger Johanna Bengtsson, rådgivare på Gård & Djurhälsan. Foto: Barbro Mattson
I slutet av januari deltog hon med föredraget ”Kalvbrist – hur agerar vi” under Nötköttsseminariet som lockade 160 deltagare.

Priset på mjölkraskalv har ökat med 30 procent (från 22 till 29 kronor) mellan årsskiftet 2014-2015 och 2015-2016. Enligt Johanna har dikalvspriserna också stigit med runt tre till fyra kronor. Men i och med att det inte finns någon officiell statistik är det svårt att veta exakt.

– Efterfrågan är större än tillgången och då kan man fråga sig varför? Vi ser att semineringarna av mjölkraskorna minskade med 4 000 på första semineringen jämfört med året innan. Den senaste statistiken är fram till augusti 2015 och då har det minskat med 8 000 stycken, säger Johanna.

Detta ger signaler om att det kan komma att finnas ännu färre mjölkraskalvar inom kort. Men däremot har den fruktade koslakten uteblivit.

– Vi var rädda för en koslakt, med tanke på mjölkkrisen. Men det har vi inte sett någon. Den har visserligen ökat, men bara med en procent enligt statistik fram till november, säger Johanna.

Minska svinnet

Under sitt föredrag diskuterade Johanna tillsammans med publiken olika eventuella åtgärder och senarior framöver. För det första handlar det om att bli bättre på att minska svinnet i produktionen. Att minska dödligheten, är en branschöverskridande åtgärd där alla led måste bidra.

Johanna la sedan fram tre olika senarier på hur man kan tänka, när man köper mjölkraskalvar som är dyrare än normalt. Hennes tips var att helt enkelt att höja slaktvikten för att slå ut kalvpriset per kilo slaktvikt.

En 16 månaders tjur med en slaktvikt på 310 kilo, 17 månaders tjur med en slaktvikt på 327 kilo och en 18,5 månaders tjur med en slaktvikt på 350 kilo jämfördes. I alla fall vara tillväxten på runt 1 200 gram per dag.

– Naturligtvis blir det högst intäkt med den högsta slaktvikten. Även TB1 och TB2 var bäst där. Men räknar man med byggnader och arbete så visade det sig att tjuren på 17 månader och 327 kilo är mest lönsam, även om skillnaderna inte är jättestora. Men det förutsätter att man får in en ny kalv, annars är det intressant att hålla dem 1,5 månad till, säger Johanna.

Om man har problem att hitta nya kalvar är det bättre att behålla dem upp till 350 kilo än att ha en tom stallplats, även om de sista kilona kostar mer att sätta dit, tycker Johanna.

Snurr för dikor

– Kan det vara intressant att producera egen kalv? Köttpriset kommer aldrig att driva mjölkproduktionen framåt. Men ett högre pris på kalven kanske kan göra att vi får ett minskat svinn, då utrymmet för insatser ökar i och med kalvens högre värde , säger Johanna.

I koräkningen i juni hade även dikorna minskat i antal. Men Johanna hoppas att produktionen ska få en ordentlig snurr framöver.

 – Jag tror och hoppas att dikorna kommer att öka in på 2016. Det har varit en hög efterfrågan på köttraskvigor i  höst, säger hon.

Johanna berättar även att kvigslakten har minskat med tre procent fram till november 2015 jämfört med samma period 2014.

Positiv stämning

Enligt Johanna var stämningen på Nötköttsdagarna positiv, främst i och med ökad efterfrågan på svenskt nötkött av konsument, något som märks extra tydligt vid den här tiden i butikerna.

– Den här årstiden har vi alltid ont om nötkött, sedan är den olika dramatiskt mellan åren. Kanske kan det vara så att det faktum att det svenska köttet har fått starkt fäste gör att det blir mer påtagligt i affärerna. Men det är inte bra om vi inte får fram det som konsumenterna vill ha, säger hon och fortsätter:

– Därför känns det som en oerhört viktig fråga att vi får fram kalv. Sedan gäller det att vi får ihop dikokalkylen. Ett högre dikalvspris, en bra produktivitet i form av kilo avvand kalv per ko tillsammans med det införda nötkreaturstödet bidrar till detta. Dikokalkylen består till stor del av stöd så som betesmarksersättningar, därför måste man våga tro på de politiska villkoren.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

Artikeln publicerades söndag den 14 februari 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste