Nya rön om våtmarker

Våtmarker som är anlagda har troligen störst miljöeffekt om de läggs nedströms i erosionskänsliga områden. Det visar en avhandling som Karin Johannesson, vid  Linköpings universitet, har skrivit.

Variationen gällande fastläggningen av fosfor var stor. I en studie av sju våtmarker varierade fastläggningen av partiklar mellan 13 och 108 ton per hektar och år och fastläggningen av fosfor mellan 11 och 175 kilo per hektar och år. Foto: Janne Linder

Ett av miljömålen är att anlägga eller restaurera 12 000 hektar våtmark i jordbruksområden, syftet är bland annat att minska näringsläckaget till Östersjön. Ännu har man inte nått målet om 12 000 hektar, utan ytterligare 4 400 hektar ska anläggas innan dess.

Nya metoder

Kunskapen om utformningen av våtmarkerna är bristfällig i dag. Karin Johannesson skriver att en av utmaningarna när vi anlägger våtmarker med syfte att ta upp fosfor, är att vi inte förstår hur faktorer som variabelt vattenflöde, våtmarksdesign och lokalisering i landskapet påverkar hur mycket fosfor som tas upp.

Syftet med avhandlingen var att utreda orsakerna till variationer i fastläggning av fosfor samt undersöka fastläggning av fosfor i våtmarker som ligger i jordbruksområden där man förväntar sig höga förluster.

Karin undersökte 13 anlagda våtmarker i jordbruksområden i södra Sverige. En av slutsatserna är att tidigare undersökningar bör tolkas med försiktighet, då resultaten kan skilja sig åt beroende på vilken teknik man använt. Hon ger även rekommendationer för metoder vid framtida provtagning.

Bra plats för våtmark

Några faktorer som påverkade fastläggningen av fosfor var markens lutning, fosforinnehåll i matjorden, djurtätheten och andelen lera i matjorden. Enligt Karins avhandling bör våtmarker lokaliseras till områden där fosforförlusterna är stora. Alltså i områden med hög lerhalt, högt fosforinnehåll i marken, mycket djur och stor lutning. Antagligen skulle effekten vara störst om våtmarken anlades nedströms i dessa områden.

En diskussion gällade möjligheten att använda fosforrika sediment som gödsel avslutar avhandlingen.

Klicka här för att komma till avhandlingen. 

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 15 februari 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste