Tell är störst på dikor

Johan Tell är entreprenör ut i fingerspetsarna och hans verksamhet har under de senaste åren vuxit mer och mer. Vid årsskiftet började han att arrendera Stora Bjurum och har nu drygt 3 000 djur varav 1 200 dikor och 2 500 hektar mark, vilket gör honom till Sveriges största dikouppfödare.

Vid årskiftet började Johan Tell att arrendera Stora Bjurum. I och med det fick han 800 hektar, varav 600 hektar åker och 200 hektar bete samt 600 dikor som går på ranchdrift. I och med arrendet övertog Johan en del personal, som kommer att dela upp sig på de olika gårdarna, men hjälps åt när det behövs vid kalvning och skörd.
– Det viktigaste är att man har med sig sin personal och min personal är fantastisk. De tycker också att det här är jättekul, de är drivande och vi jobbar ihop, säger Johan. Foto: Carolina Wahlberg

Men att bli störst i Sverige har inte varit någon medveten plan. Det är snarare bara bra tillfälligheter som dykt upp och ett sätt att säkra produktionen. I fem års tid hade Johan Tell fört diskussioner med Georg Sjödahl om att få arrendera Stora Bjurum. I och med ett generationsskifte på gården blev det verklighet.

I ranchdriften finns det tre foderbord i varje djurgrupp. Foderborden är omgjorda containrar.
– Förr har de lagrat balar vid fälten och ställt på foderborden. Men för att kunna köra med min maskinkedja blir det till att köra hem flakväxlaren till silon, fylla på och köra ut igen, säger Johan.

– Det kom ett bra läge och vi kunde enas om att jag skulle ta över gården. Min vinning var att få in mer kalvar i min produktion och därmed säkra min kalvtillförsel, säger Johan Tell.

Johan arrenderar sedan tidigare också bland annat granngården Dagsnäs på 600 hektar och med 430 dikor. Att få mer sammanhängande betesmarker och åkermarker var självklart också ett steg i strategin.

I och med arrendet av den nya gården kom det in ett för Johan helt nytt koncept i bolagen. Dikorna på Bjurum föds upp via ranchdrift, vilket innebär att de går ute året runt.

– Det känns spännande. Men om jag inte hade fått ta över personal som jobbat med detta, hade det varit väldigt tveksamt om jag fortsatt. Men de har byggt upp det bra under många år, för att hitta ett system som fungerar. Så jag kör vidare och sedan får vi se med tiden vad man kan hitta på, säger Johan.

På Bjurum finns det 600 dikor och plats för 290 ettårs-kvigor, som föds upp i stall under vintern.

Allt kött säljs till Skövde Slakteri, där ungdjuren säljs under det egna varumärket ”Nötkött från Ölanda säteri” till butik och restaurang. Johan slaktar köttrastjurarna under sommarperioden och kvigorna över vinterperioden.
– På så sätt kan jag få en rätt jämn slakt över året, vilket är jätteviktig i ett koncept, säger Johan.

Flytta regelbundet

För att få ha djuren på det här sättet måste gården vara med i ett ranchprogram. De blir kontrollerade en gång per år och då ska man bland annat visa upp rena djur och torra liggplatser. Foderplatserna måste därmed flyttas regelbundet i och med att betesmarken blir upptrampad.

Djuren utfodras tre gånger i veckan, beroende på omständigheter. För ranchdriften används foderbord som går att flytta med en flakväxlare. Tidigare har personalen utfodrat med balar, men nu kommer de att använda foder från ensilagefack. Detta för att alla gårdar ska kunna använda samma maskinkedja.

– Du får väldigt friska djur i systemet och du slipper investera i stallar, nämner Johan som två fördelar med driftformen.

Nackdelar kan vara att det är krångligt att fånga in ett skadat djur, att det blir mycket åkande vid kalvningen, samt krångligare öronmärkning. För att det ska gå smidigare tar man hjälp av personal på häst vid kalvningarna för att lättare komma åt djuren.

Hagarna är uppbyggda så att djuren ska ha tillgång till skog för att söka vindskydd.  I några hagar har man också ställt ut container som vindskydd. Det finns sju grupper med kor och en grupp med rekryteringskvigor.

Byggt ut i omgångar

Förutom Bjurum och Dagsnäs arrenderar Johan också Ölanda Säteri sedan 2005. Johan bygger på ofri grund och har byggt ut produktionen i omgångar. Senast ett nytt stall med plats för 480 extra djur, som stod klart förra året.

– Det senaste är lite speciellt, det är byggt med stora spaltboxar som är sex gånger sex meter. Det är ett intressant stall som fungerar väldigt bra, säger Johan.

Ölanda Säteri är motorn i köttuppfödningen. Det är dit ungdjuren kommer efter betet och föds upp sista perioden innan slakt. Här finns totalt 2 000 djurplatser, 1 830 platser till ungdjuren och 170 dikor.

Bara grovfoder och bete

Johan Tell arrenderar alla gårdar han driver förutom på den gård han själv bor på.
– Det har både för och nackdelar. Sådana här stora gårdar är svårt att komma över på något annat sätt. Det ena har gett det andra och jag har haft tur. För att lyckas med ett arrende bygger det på att man har en väldigt bra relation med jordägaren, säger Johan.

Totalt på alla gårdarna som ingår i de olika bolagen finns det 2 500 hektar, varav 1 700 hektar betas och resterande 800 hektar används för odling av grovfoder.

– Hela växtodlingen är uppbyggd på att jag bara producerar grovfoder och resten betas. Sedan försöker jag sätta in så mycket djur jag kan för att uppfylla detta på varje gård. Blir det överskottsareal fyller jag på med mer djur för att slippa hålla på med någon annan växt­odling, säger Johan.

En skördekedja

Alla gårdar drivs i olika bolag; Tell-Ölanda AB, Tell-Dagsnäs AB och Tell-Bjurum AB.

– Jag ser ingen vinst i att bunta ihop, utan jag vill kunna ha resultatuppföljning på varje gård, säger Johan.

Men samtidigt ser han det ändå som ett övergripande stort företag där man använder personalen och resurserna där det behövs, till exempel vid kalvning och vid skörd.

– Tanken är att vi ska köra en skördekedja. Då tar vi tre skördar på Ölanda och två skördar var på Bjurum och Dagsnäs. Det blir egentligen skörd hela tiden från 1 juni fram till 1 oktober, berättar Johan.

För att klara trycket med 300 hektar extra grovfoder, har man köpt in en tredje hackvagn som reserv för att stötta upp om det behövs. Totalt är man sex personer i skördekedjan; en slår, två kör hackvagn, en strängar och två packar i silon.

3 000 betande

I och med alla nya djuren kommer Johan och personalen att ha omkring 3 000 djur ute under sommarsäsongen. En sak som är viktig då är att se till att man har bra staket, menar Johan.

– Jag tycker att det är skönt att se djur ute. Det som är jobbigt med bete är EU och Jordbruksverket med alla ändringar av betesmarker som sker hela tiden. Ena stunden ska man ta ner alla träd och nästa år ska de vara kvar. Jag hoppas att vi får en politik där de kan hålla fast vid något, säger Johan.

En hel del av betesmarkerna ligger utspridda och en bra bit från gårdarna. Djuren betar bland annat på försvarets övningsfält utanför Skövde och vid Kinnekulle.

– Logistiskt sett gäller det att inte krångla till det med allt för små beten. Det måste vara lönt att köra ut djuren, i alla fall 30 kor med kalv, säger han.

Johan försöker anpassa varje bete så att han ska slippa flytta på djuren långa sträckor, utan att man istället har olika fållor för att få ett effektivare bete.

– På Bjurum i ranchdriften är det uppbyggt så att varje grupp har tre hagar. Totalt finns det åtta grupper, berättar Johan.

Leverflundran ökar

Något vidare problem med parasiter har han inte märkt av. Även om han tycker sig se Leverflundran allt mer.

– Den ökar, så man måste ha den under uppsikt. Framförallt på sura betesmarker, säger han.

Det jobbiga i den här typen av produktion är kontroll av tvärvillkor och att få alla djuren att behålla öronmärkningen ute på betet, tycker Johan.

– Jag tycker att det måste accepteras att man kan komma ut och det finns ett djur utan märke. Bara man har koll på papper och kan visa vilket djur det är, säger han.

Vad är planen framöver?

– Det enda jag är säker på är att det kommer hända saker. Men det är inget jag gör aktivt. Utan nu får vi landa i detta. Det har varit ett jättestort steg att ta över Bjurum och bygget av det nya stallet på Ölanda, säger han och fortsätter:

– Det viktiga för mig är att göra den produktionen jag har så bra som möjligt hela tiden. Om det sedan dyker upp möjligheter vill jag värdera dem. Men det finns inget egenvärde i att bli stor, utan allt handlar om att det ska tillföra ditt företag någonting.

Johan Tells bolag

Gårdar: Ölanda Säteri, Dagsnäs och Stora Bjurum
Arrendator: Johan Tell
Anställda: 12
Antal djur: Varierar under säsong från 3 200 till 4 000, varav 1 200 dikor plus ungdjur och kalvar.
Antal hektar: 2 500, varav 1 700 hektar bete och 800 hektar vall. Av dessa äger han runt 100 hektar.
Foderåtgång per säsong: 15 miljoner kilo grovfoder.
Kvigorna: Går en betessäsong med kon plus en betessäsong till, därefter slutuppfödning på stall till 20 - 25 månaders ålder.
Tjurarna: Går en betessäsong med kon och sedan slutuppfödning till cirka 16 månaders ålder.
Mjölkrastjurar: Köps in vid tre månaders ålder och slaktas vid 18 månaders ålder.
Slakt: 1 500 djur om året.
Slaktvikter: Köttrastjurarna: 370 kilo, kvigorna: 350 kilo och mjölkrastjurarna 360 kilo.
Slaktkoncept: ”Nötkött från Ölanda säteri”, via Skövde slakteri. De som inte passar in i köttkonceptet säljs som EU-ekologiskt. Djuren på Bjurum säljs som Kravkött.
Raser: Ölanda: charolais + simmental, Dagsnäs: simmental + charolais som är betäckt med angus, kvigan därifrån blir rekryteringskviga som i sin tur betäcks med limousin. Stora Bjurum: simmental och angus.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

Artikeln publicerades lördag den 05 mars 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste