En chans mot jordloppan med tidig sådd

I och med att betning av rapsutsäde inte är ett alternativ, gäller det att grödan kommer upp innan jordlopporna blir ett allt för stort problem. Så fort jorden reder sig och är tjänlig för sådd, ska fröna ner i backen.

Att beta med neonikotinoider är inte längre tillåtet, vilket har orsakat ett stort tapp för vårrapsodlingen som är känslig för jordloppan. Om man planerar att odla vårraps är det viktigt att sådden sker så fort jorden är redo så att plantan är uppe när jordlopporna kommer. Foto: Katarina Johnsson

– Situationen för svensk vårraps är oförändrad mot 2015. Och det var ju ett ganska lyckosamt år med många omständigheter som slog väl in. Det vi kan ha med oss från försök och året som var, är att tidigt sådd gick väldigt bra. Därmed ska man våga så rapsen så snart jorden reder sig och det är tjänligt för sådd, säger Albin Gunnarsson, från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, SFO, och fortsätter:

– Risken i alltihop, är om det blir ett väldigt sent vårbruk och vi tvingas att så alla grödor sent. Då kan situationen bli ganska besvärlig för vårrapsen. Med den kunskap vi har nu, vet vi att jordlopporna kommer när det blir varmt.

Albin Gunnarsson tror att vårrapsarealen liksom arealen linodling kommer att öka i vår. Om förhållanden blir som förra året kan det fungera bra, men om vårbruket kommer igång sent kan jordlopporna orsaka bekymmer.
 Foto: Carolina Wahlberg

Ökad resistens

Utan betning blir odlaren allt mer beroende av att uppkomsten blir tidig och därefter är det behandling med pyretroid som gäller. Men med endast ett tillgängligt verktyg i strategin, ökar också risken för resistens.

– Det är problematiskt, en ökad användning av pyretroider gör att skadeinsekterna kan utveckla resistens. Det gjordes en studie vid SLU för fem till sex år sedan där vi tittade på jordloppor och pyretroidresistens, av olika skäl gick det inte att dra säkra slutsatser av det, men det fanns en tendens att de utvecklat en resistens. Måste vi spruta fler gånger, ökar risken för resistens, säger Albin alvarligt.

Gödsla i såraden

Ett nytt försök som ska ligga i år handlar om att lägga gödning i samma rad som sådden.

– Det är ett helt nytt projekt som svensk oljeväxtforskning har bekostat. Det görs ihop med JTI tillsammans med Väderstad. Metoden har använts en del i Kanada och i Finland. Det blir mycket intressant att följa, säger Albin.

Omväxlingsgröda

Efter att förbudet mot betning med neonikotinoider infördes har odlingen av vårraps minskat väldigt mycket. Förra året låg arealen på låga 5 000 hektar, men oljeväxterna är en viktig omväxlingsgröda.

– Min känsla är att linodlingen ökar ganska kraftigt, men från en låg nivå. Även att odlingen av vårraps ökar i Mellansverige. Men i förhållande till hur stor den har varit så är ökningen ganska liten, säger Albin.

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare sökte tidigare i år dispens för att använda utsäde betat med Modesto på 12 000 hektar i Mälardalen. Dispensen avslogs dock av Kemikalieinspektionen. Något som upprört i och med att länder som Finland och Storbritannien givit dispens i år.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 24 mars 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste