Robotiserat odlingssystem för framtiden

Forskare på Örebro universitet har som mål att ta fram en autonom robot för lantbruket som kan innebära en omställning av odlingssystem.

En illustration över odlingsroboten Albins funktion i odlingssystemet NASCA utvecklat av forskare på Örebro universitet. Illustration: Örebro universitet 

Automatisering är inte bara stort inom bilindustrin utan är även på stark frammarsch inom jordbruket. Flera tillverkare har presenterat traktorer med autonom potential men lektorerna Jens Ekengren och Ulf Hanell på Örebro universitetet känner att tiden är mogen och vill ta utvecklingen ytterligare ett steg. 

Jens Ekengren är lektor i maskinteknik och en av forskarna bakom projektet.
 Foto: Madelene Rapp

Bakgrunden till deras projekt ”Automatisering av jordbruket” är ett spontant samtal under fikat berättar Jens.

– Jag hamnade bredvid Ulf och av någon anledning började vi prata om skördetröskor, vi kom fram till att de är jättetunga och trycker ihop marken och jag ställde mig frågan, varför måste man köra så mycket på åkrarna?  

Autonom lastbärare

De började diskutera befintliga koncept som går ut på att bearbeta marken så lite som möjligt och kom fram till att dessa metoder fungerar men att de utförs av fullstora, tunga maskiner med stor arbetsbredd vilket ledde dem in på tankarna att istället använda mindre arbetsbredder med riktigt lätta, förarlösa maskiner. 

– Dessa tankegångar förde oss vidare och vi insåg att om vi får ihop lastbäraren och får den att fungera, så kan vi göra massa andra saker också och börja titta på ett helt odlingssystem utifrån lastbärarens egenskaper berättar Jens. 

Den autonoma lastbäraren som de döpt till Albin är tänkt att fungera i odlingssystemet Nasca som beskrivs som ett helt integrerat gårdssystem med precisionsodling och fasta körspår, så kallad controlled traffic farming. Tanken med detta system i kombination med den lätta lastbäraren är bland annat en betydligt minskad markpackning vilket gynnar mikrolivet i jorden samtidigt som vattnet lättare kan rinna undan. 

Systemet medför låga investeringskostnader och lämpar sig enligt Jens och Ulf framförallt till små och medelstora gårdar på 50–80 hektar samt gårdar med specialiserad inriktning mot exempelvis grönsaksodling. Dessutom ökar möjligheterna till att använda olika mellangrödor och även alléodling med perenna arter mellan de fasta körspåren är möjlig. 

– Man kan få en del bra input från bönder genom att prata med dem, men de måste vara ute och kolla och sparka på grejorna för att se hur de fungerar i verkligheten, säger Ulf Hanell, universitetsadjunkt inom institutionen för naturvetenskap och teknik.
 Foto: Madelene Rapp

-Detta kan vara ett sätt att få lönsamhet även på mindre lantbruk och producera mer småskaligt och kvalitetsinriktat, säger Ulf.

Positiv feedback

Albin är än så länge bara ett projekt på papper men vid intervjuer med lantbrukare om deras tankar och önskemål kring automatisering har projektet mötts med entusiasm, det största hindret för att gå vidare med att bygga en prototyp är just nu finansieringen.

Jens och Ulf gläds åt den positiva feedbacken från både svenska lantbrukare och internationella kollegor men känner att de måste bli bättre på att marknadsföra sin idé för att kunna ta den till nästa nivå.

– Skulle vi bara få pengar skulle vi nog kunna tillverka en prototyp inom ett år, säger Jens.    

Enligt honom är tanken att grundmodellen av Albin kommer bli en eldriven redskapsbärare som ska kunna utföra i stort sett alla sorters jobb, men utvecklingen måste ske steg för steg för att få allt att fungera. I framtiden hoppas de kunna anpassa drivmedel efter gårdarnas möjligheter. Målsättningen är att om en gård kan producera egen el, biogas eller vätgas så ska deras Albin kunna drivas av det. 

Att övergå till ett helt nytt odlingssystem är en långsiktig process som kräver en stabil ekonomi hos de gårdar som väljer att satsa på sådan ny teknik. 

– I grunden är det väletablerade komponenter som vi satt ihop till något nytt men för att verkligen övertyga bönderna om våran idé måste vi ha något konkret att visa upp som modellgårdar och odlingsförsök där vi kan anordna fältvandringar, säger Ulf. 

Artikeln publicerades tisdag den 13 februari 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste