Landsbygden mer än lever – den är inte melankoliskt grå

Jag blev inbjuden att tala på Kulturhuset inför valet. Temat var landsbygd kontra stad. Lite uttjatat men antagligen välbehövligt. Debatten hölls i samband med lanseringen av en bok som heter Fagerhult, som visst är det vanligaste ortsnamnet i Sverige. 89 sådana finns, kanske du bor där eller nära ett av dem.

Bilderna som framställs av Fagerhult är mestadels dystra och närmast ångestframkallande. Ödsliga platser, nedlagda fabriker och butiker. Ensamma människor porträtteras i avskalade grå miljöer. 

Storstadsborna förfäras och tycker synd om ”Hur kan det vara så här…” samtidigt som de paradoxalt nog har en stark längtan efter landet och landsbygden ”En dag vill jag flytta ut”…Sen, hur löser vi det här? Mer bidrag, ja! Och mer skola, vård och omsorg och kommunikationer, busslinjer på landet måste vi ha. Mer stödpengar. 

Stopp, stopp, stopp!

För det första finns det en skillnad på landsbygd och glesbygd. Många av oss bor på landsbygd men har inte alldeles för många mil till närmsta lilla eller mellanstora stad. 

Landsbygden är superlevande skulle jag säga. Det har den alltid varit och kommer alltid att vara. Utan den finns inget. Det entreprenörskap, det företagande och den kreativitet som finns är fantastiskt. Och bättre blir det med fiber och bredband som fortare än kvickt bör och ska byggas. Nätshoppingen gör att vi inte behöver butikerna i samma utsträckning. 

Där vi bor har vi inom ett par mils radie en gourmetrestaurang, en vedugnspizzeria med pizza på surdeg och ett av Sveriges bästa caféer. Så förlustelsen finns, vid sidan av alla elektriker, mekaniska verkstäder, byggare, it-entreprenörer och så vidare. 

Åka buss till dem, nja det blir svårt. Bilen är ett måste för de allra flesta. Drivmedel och fordon är A och O för oss på landsbygden. Att underlätta den egna kreativiteten och företagandet är lika viktigt. Ta bort regelkrångel och avgifter. Sluta prata stöd - prata satsningar och investeringar. Landsbygden är framtiden. 

Skola, vård och kommunikationer. Det finns ingen som säger nej till att inte det ska fungera. Men visst måste vi - när vi kommer närmare verkligheten, då när pengarna som finns ska viktas och vägas mot varandra – prioritera. Det finns ju ingen stor skål med pengar ståendes att plocka ifrån som aldrig tar slut. 

Att öka kommunikationerna. Ja det finns ställen där busslinjen, vägen och kommunikationerna kan utökas. Samtidigt har vi väl förståelse för att en busslinje som kostar 400 000 kronor om året, med i genomsnitt 1,25 passagerare läggs ner. Alltså, prioriteringen måste göras.

Händer det något allvarligt i Sverige, är det storstan som får det tufft. Maten finns på landet men den räcker långt ifrån till alla i dagsläget – så ”befriend a farmer” redan nu storstadsbor, vi är guld värda!

Jag ska skriva en bok en dag. Den ska porträttera allt entreprenörskap, företagande och rock’n’roll som sker på landet. Titel: Den levande landsbygden – i går, i dag och i morgon.


Magdalena Hermelin
Hermelins grönsaker, Skänninge

 

Artikeln publicerades fredag den 12 oktober 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste