Peak fosfor kan snart vara här

En värld som inom några år ska försörja nio miljarder­ människor med mat klarar inte behovet av gödsel till biobränsle. Det säger Arno Rosemarin, forskare på Stockholm Environment Institute. Han har forskat på tillgången på fosfor ur ett globalt perspektiv, och målar upp ett skrämmande scenario, en peak, där fosforn är slut inom en snar framtid.

Världen har nyligen passerat gränsen där fler människor lever i städer än på landsbygd, vilket gör att allt fler är beroende av matproduktionen. Samtidigt pågår ett spel om den livsavgörande fosforn, en avgörande ingrediens i det handelsgödsel som jord­bruket är beroende av.
– Handelsgödsel är beroende av fossilt fosfor, alltså fosfor brutet ur berget. Vi kommer inte att klara jordens matförsörjning utan de fossila källorna. Och de är snart slut. Peak fosfor, alltså då
tillgången på fosfor minskar samtidigt som behovet av mat fortsätter att öka, kan inträffa om 20-30 år.
Det alarmerande beskedet ger Arno Rosemarin. Mängden fosfor som utvinns från urin och fekalier från djur, fåglar och människor är inte i närheten av att motsvara det som kommer från berget.
Världens fosforreserver är ojämnt fördelade och det pågår ett politiskt spel kring vilka siffror som anges menar Arno Rosemarin.        Illustration: Malin Strandli

 

Bristfällig information
– Tyvärr är kunskapen begränsad i ämnet, och om hur mycket fosfatsten
jordens resurser innehåller, säger Arno Rosemarin.
Han pekar på en omfattande brist i informationen, och ett spel om naturresurser på högnivå, där varken FN eller EU påverkar.
Dessutom är systemet väldigt ineffektivt. I praktiken används bara 20 procent av fosforn effektivt. Resten försvinner som avfall längs vägen - i slutänden som slängd mat och ner i toaletten. Och effekten av den icke återvunna fosforn har i förlängningen negativ miljöpåverkan på naturen i form av exempelvis övergödning och algblomning.
– Handelsgödsel betraktas idag som en oändlig resurs. Vi tror det är som kväve, som går att utvinna ur luften. Det råder stor kunskapsbrist. Folk tror att fosfor används till tändstickor, bomber och tvättmedel, men vet inte att det är grundläggande i handelsgödsel, som används till jordbruket i hela världen, säger Arno Rosemarin.
Och diskussionen är obefintlig. USA vill inte ta upp frågan, och enligt Arno Rosemarin är siffrorna på hur mycket fosfatmalm världen har, friserade av USA. Enligt en rapport från USGS, US Geological Survey som är motsvarar SGU, Sveriges geologiska undersökning, ändrades volymerna för hur mycket fosfatmalm det finns i världen, i en rapport från år 2010.
– USGS ändrade den tänkta volymen från 16 till 71 gigaton 2010. Det var en om­tolkning med ett visst syfte. Varken FN eller EU har några andra officiella siffror.

Det pågår ett politiskt spel kring var världens kvarvarande fosforreserver finns menar Arno Rosemarin.         
                                                                       Foto: katarina hanslep

Politiskt spel

Fosfatstenen kommer från naturen, och bildades som en sedimentär sten för 200-300 miljoner år sedan.
– Världens största reserver finns idag i Västsahara och Marocko, med 36 procent av världens tillgångar, eller ännu mer om man ska tro USGS. Övriga länder med betydande produktion är Sydafrika med 10 procent, USA med 7 procent, Kina med 24 procent och Jordanien med 10 procent.
– Det enda demokratiska landet av dessa är USA, och där är tillgångarna snart slut. När Peak fosfor nås, om bara några år, kommer priset kraftigt att stiga vilket kommer påverka hela världens jordbruk. Det pågår ett politiskt spel kring fosforn, och den omtolkning som USA gjorde av tillgången på fosfor i Marocko är en del i det, säger Arno Rosmarin.
Med det höjda priset kommer de flesta av världens fattigaste länder att inte kunna köpa handels­gödsel. Matpriserna kommer att stiga kraftigt i hela världen och någon beredskap för det finns inte.
Men det finns hopp. Om världen kan ställa om sig.
– Det finns effektivare sätt att ta tillvara den befintliga fosforn, så man slipper bryta ny. Exempel på det är att använda fosforn mer effektivt i jordbruket, människor kan ändra sina matvanor till att äta mindre fosforkrävande grödor. Stora vinster finns att göra på återvinning av mat och avfall, skörderester, urin och fekalier samt stallgödsel. Men det måste ske snart, säger han.
I Sverige har arbetet redan börjat. I februari 2012 gav regeringen naturvårdsverket att kartlägga fosforresurser i samhället och hur de effektivare kan användas.

Katarina Hanslep
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades fredag den 12 oktober 2012

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Kommenterarer till artikeln

Birgitta Johansson skrev 2012-10-16 09:51:37:

Här kommer ett lästips. Forskningsrådet Formas har gett ut en populärvetenskaplig pocketbok där fosforfrågan diskuteras av cirka 40 forskare ur en rad olika perspektiv. Boken heter "Återvinna fosfor - hur bråttom är det?" (ISBN 978-91-540-6064-1)


Oscar Kjellberg skrev 2012-10-15 22:24:07:

En gammal fråga som bland andra humanekologen Folke Günther har talat om sedan 80-talet. Kul att en forskare kan jobba med frågan men konstigt att han är ensam. Vi måste återgår till att cirkulera fosfor mellan stad och land. Det kan vi inte göra med de moderna reningsverken eftersom de är feltänkta från början. Odlare i utkanten av byar och små städer kan lösa problemet men för alla andra blir det gigantiska problem.


UFO skrev 2012-10-15 21:03:31:

Mitt inlägg nedan förvanskades. Så här ska det stå: Att mer än 50% av jordens befolkning bor i städer måste betraktas som en global miljökatastrof. Varken politiker eller forskare verkar vara intresserade av ett miljövänligt avloppssystem där man kan återvinna olika ämnen. Tyvärr verkar det inte ingå i SNV: s uppdrag. Men det ska bli intressant att se hur och var P används i vårt samhälle.


UFO skrev 2012-10-15 20:50:10:

Mycket märkligt med den urbana fosforslöseriet. Att mer än 50 rening av avloppen bör krävas!! Glöm inte att fosfor används också inom andra områden! Ser fram emot att se resultatet av SNV:s kartläggning av P-användning och förslag på hur P ska recirkuleras.

Senaste