Årets agronom vill få oss att äta mindre kött

Vi behöver dra ned på kött. Annars klarar vi inte de utsläppsgränser som satts i Tvågradersmålet till 2050.
Det menar miljöforskaren och årets agronom, Christel Cederberg.
– Utsläppen från konsumtionen av kött per person i Sverige är nu så höga att det kommer att bli mycket svårt, om inte omöjligt, att fortsätta på samma vis om vi ska klara gränsen, säger hon.

Har vi egentligen rätt att äta hur mycket kött vi vill? Det frågar sig miljöforskaren Christel Cederberg.
– Effekten av förändrad markanvändning är en viktig forskningsfråga. Det som ­händer, om vi äter mer kött, är att det behövs mer soja- och betesmarker. Vilket i sin tur betyder att mer skog behöver brännas eller huggas ned. Effekten blir mer växthusgaser och att vi förlorar den biologiska mångfalden. De naturliga ekosystemen förvandlas till monokulturer, säger hon.
Det märks att Christel Cederberg brinner för detta. Hon talar alltid ur ett globalt perspektiv, det räcker inte att bara fokusera på Sverige eftersom ”vi delar planeten”, menar hon och fortsätter:
– För att ersätta oljesamhället krävs ännu mer mark för biomassaproduktion. Vad händer om vi tar fram mer bioenergi? Biogas på restavfall är bra men allt annat som ställer krav på ny typ av markanvändning, det medför nya miljöproblem. Trycket på mark i framtiden kommer att bli oerhört stort och vårt ansvar som fortskare måste vara att förklara detta för beslutsfattarna, säger Christel Cederberg.

 

Livsmedelsföretag som exempelvis Ica och Coop har ett stort ansvar. – Maten står för 25 procent av utsläpp och växthusutsläpp. Hade vi inte haft matproduktion hade vi inte behövt bespruta, menar Christel Cederberg. Foto: Micael Goth

Utsläppen hamnar utomlands

Vi befinner oss på Christel Cederbergs släktgård belägen i en genuin lantbruksmiljö.
Hon har en lång meritlista. Bland annat är hon utbildad mark/växt agronom, filosofie doktor i miljövetenskap, adjungerad professor inom miljösystemanalys vid
Chalmers Tekniska Högskola och dessutom gästforskare på Fysisk resursteori. Utöver det arbetar Christel Cederberg vid SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik.
Hon har nyligen, tillsammans med sina kollegor, fått en artikel accepterad av tidskriften Animal.

– Vi har visat att produktionen av kött och mjölk i Sverige har minskat sina utsläpp av växthusgaser. Men att utsläppen från den totala konsumtionen har ökat kraftigt, eftersom vi äter allt mer importerat kött. Utsläppen hamnar alltså utomlands. Utsläppen från konsumtionen av kött, per person i Sverige, är nu så höga att det kommer att bli mycket svårt, om inte omöjligt, att fortsätta på samma vis om vi ska klara Tvågradersmålet, säger hon.
Ämnet är kontroversiellt. Att dra ned på kött är något som många har svårt att tänka sig.
– Vi skulle behöva dra ned på köttkonsumtionen med minst 30-40 procent per person. Här i Sverige stoppar vi exempelvis i oss en väldigt hög andel protein. Eftersom vi har en stor import kan man börja med att dra ned där.
Kina är ett land som ökat sin köttkonsumtion.
– I slutet av 1990-talet köpte Kina nästan ingen soja på världsmarknaden. I dag har de ungefär hälften av världens grisar och köper mest. Dock äter de fortfarande mindre kött per capita än oss. Vi har i Sverige en otrolig frihet. Men hur mycket frihet klarar vi av?

Kemikalieanvändning nästa stora fråga
Christel Cederberg är nyfiken och tycker om att lära. Att gräva ner sig i ett område och få reda på hur saker och ting hänger ihop.
– Därför passar forskning mig. Viktigt att få fram sanning så långt det går. Sedan tycker jag att det är roligt att arbeta om resultat till mer praktiskt information, att kunna förklara för icke-forskare vad det är vi håller på med inom forskarvärlden. Här har jag väldig nytta av mitt tidigare arbete som lantbruksrådgivare och man får ofta väldigt värdefull input och nya idéer när man är ute och håller föredrag.
Sojafält i Goiâs, Brasilien. Bekämpningsmedelsanvändning är stor och ökande i sojaodling. Foto: Christel Cederberg

 

Hur ser du på växthusutsläpp från animalieproduktionen?
– Min forskningsåsikt är att det inte finns någon metod att ta bort dessa utsläpp helt, eftersom det mest utgörs av metan från nöt, och lustgas från kvävegödsel, och inte så mycket från energianvändning. Metan och lustgas är utsläpp som är mycket svårare att reducera än koldioxid. Och dessa utsläpp kommer att öka eftersom världens matproduktion kommer att öka kraftigt.

Vilken fråga känns allra svårast inför framtiden, när det gäller jordbruk och miljö?
– Kunskap om kemikalier och hur vi ska minska miljö- och hälsorisker från kemikalie­användning måste vi bli bättre på. Vi har bristfälliga metoder för att inkludera toxicitet och risker med bekämpningsmedel när vi gör miljösystemanalyser av jordbruks- och skogsprodukter. Om efterfrågan på biomassa och billig mat ökar, ökas också kravet på ett ännu intensivare jordbruk. Samtidigt som det blir ett varmare och fuktigare klimat. Inget talar med andra ord just nu för minskad användning av bekämpningsmedel.
För en tid sedan gjorde hon en tjänsteresa till Brasilien och åkte runt på landsbygden. Många av platserna låg väldigt avsides och säkerheten är alltid en aspekt att tänka på i Brasilien.
– Att stanna för att ta en fikapaus längs vägarna var inte att tänka på. För farligt. Men jag ville förstå odlingsmöjligheterna och då är det nödvändigt att åka till de nya områdena långt in i Brasilien. Brasilien är ”världens jordbruksfabrik”, menar Christel Cederberg.
Besöket skrämde till viss del. Hon kunde på nära håll se hur giftiga bekämpningsmedel användes av arbetare som inte alltid hade tillräckligt skydd.
– I Brasilien används exempelvis farliga insektmedel som Endosulfan och Paraquat, vid ogräsbekämpning i soja, båda mycket giftiga.

Utsedd till årets agronom

Agronomförbundet delar årligen ut agronompriset ”Årets Agronom” till en person som är ”en god ambassadör för agronomkåren”. I år gick priset till Christel Cederberg.
– Det var väldigt roligt och hedrande, särskilt som jag blev nominerad och utsedd av mina agronomkollegor, säger hon.
Nu väntar ett EU-projekt på Christel Cederberg, ”Crops and animals together”. Ett stort projekt om hur det är möjligt att integrera foder, djur och produktion på ett miljövänligt vis.
– Jag kommer att göra själva miljösystemanalysen i projektet och det blir några besök i Frankrike. Det är bra att komma ut i verkligheten och se jordbruket på nära håll. Jag kommer också att jobba med markfrågan: hur man får åkermarken att lagra mer kol i jorden, genom att styra den genom olika val av fodergrödor. Har också en rapport om brasilianska odlingssystem som ska slutföras. Jag har verkligen ett väldigt roligt jobb!

Vad kan svenska lantbrukare göra på sin front, inför framtiden?

– Jobba mycket med kvävefrågan: minska kväveförluster och förbättra effektiviteten. Använd flera odlingsmetoder för att minska volymen bekämpningsmedel, till exempel varierade växtföljder och radhackning. Det krävs nog en blandning av metoder från både traditionellt och ekologiskt jordbruk, i framtiden. Och klimatanpassa så mycket som möjligt.

Micael Goth

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades måndag den 03 december 2012

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste