Snabbstart för långsam kycklingras

När det gäller kycklinguppfödning finns det egentligen bara en ras som föds upp i Sverige och den är snabbväxande. Efter mycket arbete har Bjärefågel börjat föda upp en annan ras som växer långsammare än sin släkting.

Rowan Ranger är en långsamtväxande kyckling som kommer från Skottland. Äggen kläcks av Swehatch och sedan växer djuren upp på Bjärehalvön. Den långsamtväxande rasen passar bra att föda upp i runt 50 dagar och är nyfiknare och modigare än den snabbväxande rasen. Dessutom har den olika färgteckning. Foto: Sia Andersson
Bjärefågel har tillsammans med Swehatch tagit in en långsamtväxande kycklingras som heter Rowan Ranger. Jämfört med de raser som är vanligast idag, Ross och Cobb, är denna bättre lämpad för en långsam uppfödning. Bröderna Per-Olof och Martin Ingemarsson, som äger och driver Bjärefågel, har jobbat med uppfödning av fåglar sedan 90-talet och ser Rowan Ranger som ett stort steg inom kycklinguppfödningen.

Rowan ranger skiljer sig i utseende från de snabbväxande raserna som oftast är vita. Förutom det tycker både Sia och Tord att den långsamma rasen är nyfiknare, mer aktiv och modigare än sin snabba släkting.

Från kalkon till långsam kyckling

– Vi startade med gäss, kalkon och kyckling på 90-talet men insåg efter ett par år att det var kyckling som hade jämnast efterfrågan och som lönade sig bäst. Vid den tiden var vi intresserade av ekologiskt och hade många inblandade i hur man bäst utformade en rationell uppfödning med glada hälsosamma djur som dessutom smakade gott och höll jämn kvalitet, säger Per-Olof och fortsätter:

– En del experter menade att kycklingar inte behövde så mycket yta, då de håller sig relativt stilla och är lite fega. Men detta trodde vi inte riktigt på så vi testade att spraya en kyckling med blå färg på ryggen och sedan iakttog vi den i en halvtimma. Bara under den tiden hade kycklingen sprungit runt i hela stallet.

Då bestämde man sig för att hålla 18 kilo per kvadratmeter, vilket motsvarar ungefär nio slaktfärdiga kycklingar. Då behöver man heller inte ge fåglarna det antibiotikaliknande medlet kocciodistatika mot kocciodios. Inom konventionell uppfödning får man hålla 36 kilo per kvadratmeter och enligt KRAV får man ha 20 kilo per kvadratmeter med tillgång till utevistelse.

Här besiktigar veterinär Therese Martinsson de plockade fåglarna, därefter får de hänga ett dygn i ett kylrum. Kropparna kyls alltså med luft vilket gör att de minskar i vikt till skillnad från när kycklingarna kyls med vatten då de ökar i vikt och vatteninnehållet med det.
I saluhallen i Lund jobbar bland annat Karl-Johan Hagström. På plats har han och kollegorna mycket kontakt med gästerna och kan berätta precis hur en kyckling från Bjärefågel har levt sitt liv, tipsa om recept och inspirera kunder.

Foder för smak och hälsa

När man har utvecklat foderstaten har man främst tänkt på djurens hälsa. Därefter kommer smak och utseende i fokus. Smaken ska såklart vara god och därför gör man smaktester för att hitta den perfekta foderbalansen. En del foder kan förändra skinnets utseende, så även det är en viktig faktor då produkterna ska se tilltalande ut i kyldisken.

Målet är att endast basera fodret på närproducerade grödor, men i dagsläget finns det inte något bra substitut för soja. Det finns dock intressanta studier som handlar om alternativ, som åkerböna och lupin. Dessa följer Tord Strömberg, som är ansvarig för foder och uppfödning, noggrant i sin jakt på bra svenska proteinkällor för kycklingarna.

KOmmunikation i saluhall

På Bjärefågel har man startat den långsamma vägen när det gäller marknadsföring. I och med läget i sommarparadiset Torekov, har man jobbat hårt med marknadsföring under sommarmånaderna. Detta har bidragit till att sommargästerna, som till stor del kommer från Stockholm, har börjat efterfråga produkterna även i huvudstaden. Därmed går cirka 80 procent av Bjärefågels kycklingar till marknaden i Stockholmsområdet.

På senare tid har man även börjat satsa i Skåne, bland annat genom att starta en butik och restaurang i Lunds saluhall.

– Restaurangen är en kommunikationsplattform för oss. Där får vi feedback på produkterna samtidigt som kockarna kan berätta historien bakom råvaran. Något som blir allt viktigare då många konsumenter ser historien som ett mervärde, berättar Per-Olof.

Mer förädling

Framtidsplanerna är inte att växa mer volymmässigt, snarare att öka förädlingsgraden av befintliga produkter.

– Bland annat är vi sugna på att bygga ut och starta ett buljongkokeri på de skrov som blir över efter styckning. Just nu säljer vi en del av dem till restaurang och det övriga går till biogas, säger Per-Olof.

På Bjärefågel går det egna slakteriet tre dagar i veckan. Kycklingarna hämtas på kvällen i stallarna. Inför det har man sänkt temperaturen ett par grader vilket gör att djuren lägger sig för att sova längs med väggarna där det är varmast.

– Sedan går vi in och tar djuren med två händer och lägger dem åtta till tio stycken i lådor. Efter det körs de till slakteriet som max ligger inom en radie av tio mil. Sedan får de sova ett några timmar i lådorna och därefter bedövas de med hjälp av elektrifiering, berättar Sia Andersson, som jobbar med kommunikation och marknadsföring, och fortsätter:

– Det viktigaste för oss är att det går lugnt till och att vi minimerar stressmomenten för djuren.

Kycklingarna styckas sedan och packas i slakteriet innan Bjärefågels egen lastbil kör ut de färdiga produkterna. Under årets sista vecka nådde de långsamma kycklingarna marknaden och hittills har responsen varit mycket positiv.      

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

Artikeln publicerades fredag den 30 januari 2015

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Kommenterarer till artikeln

Katarina Johnsson skrev 2015-02-02 08:24:05:

Hej Gregor, All majs som kycklingarna får är odlad i Glumslövs backar som ligger i närheten. Dock är importerad soja fortfarande överlägset den största proteinkällan för de flesta svenska djur. Jag besökte slakteriet, som såg bra ut. Hur det går till under slakt och vid insamling har jag inte sett själv, men jag väljer att lita på det som berättades för mig. Det blir intressant att se när Bosarp tar in rasen, för det kommer nog att hända i sinom tid det med. //Katarina


Gregor skrev 2015-02-01 01:11:45:

Långsamväxande ras låter bra, liksom att man inte hängde på den dispens till 36 kg/kvm som kycklingar i övrigt plågas med. Men trodde att Bjäres fåglar fick närodlad majs och inte importerad soja (och hur vet man hur det går till på slakteriet?). Hur som - nu har man en bättre hönsras än vad Bosarp har (de har snabbväxande)

Senaste