Hur smakar tacka vs lamm?

På Örebro universitet kan man läsa måltidsekologprogrammet, där miljövetenskap blandas med måltidsvetenskap och värdskap. I den nyligen avslutade kursen ”Sensorik och sinnesupplevelser” samarbetade studenterna med näringen.

Som en del i kursen ”Sensorik och sinnesupplevelser” vid Örebros Universitet samarbetade studenterna med lokala producenter. Bland annat för att ta reda på eventuella smakskillnader mellan lamm och tacka. Foto: Carolina Wahlberg
På Örebro universitet kan man läsa måltidsekologprogrammet, där miljövetenskap blandas med måltidsvetenskap och värdskap. I den nyligen avslutade kursen ”Sensorik och sinnesupplevelser” samarbetade studenterna med näringen.

Studenterna Samuel Wallin och Johan Ahlberg är väldigt matintresserade och ville gärna testa om det var någon smakskillnad på lamm och tacka. Foto: Privat
En av producenterna som var med i fallstudierna var Adam Arnesson. Han driver Jannelunds Gård tillsammans med sina föräldrar utanför Örebro. Han ville ta reda på och beskriva smak­skillnaderna mellan lamm och tacka.

– Jag har tänkt mycket på smakskillnaderna på äldre och yngre djur och skulle vilja kunna beskriva den på något sätt. Men har kanske inte riktigt den kompentensen själv. Så jag funderade på hur jag skulle göra och så dök den här möjligheten upp, säger Adam.

populärt med tacka

Samuel Wallin och Johan Ahlberg var de två studenterna som arbetade med Adams företag. De har själva tidigare arbetat som kockar och beskriver sig själva som matnördar och visste direkt att de ville jobba med köttet. Först gjorde de analytiska tester på gravad lammfilé och rostbiff både från lamm och från 3-4-årig tacka. Anledningen till att de valde att grava köttet var att få så rå och naturlig smak som möjligt.

Samuel Wallin
Dessutom gjorde man en konsumentundersökning med 32 personer som fick testa köttet. Då visade det sig att fler tyckte om tacka än om lamm.

– Det som skiljde mest var att tacka smakar betydligt mer. Panelen tyckte också att tacka var ett mörare kött. Det hade de inte förväntat sig då det är ett äldre kött. De trodde att det skulle vara segare, säger Samuel Wallin.

Han är själv uppvuxen på fårgård och van att äta kött från tacka och visste att det skulle vara gott. Även Adam hade sina föraningar om resultatet.  

– Det var jättekul! Jag vet själv att jag tycker om tackan mer, men det är svårt att veta vad andra tycker. Men det är kanske inte så många som har ätit tacka heller. Det finns ju inte att köpa, säger Adam och fortsätter:

– Det är väldigt kul när näringen och universitetet samarbetar. Det borde man se mer av. Det finns mycket kompetens där som man kan ha nytta av. Nu ska jag läsa rapporten och sedan tänker jag använda det i sättet jag själv beskriver köttet på. Dessutom vill jag utveckla fler produkter från tackorna, sälja mer av det och förhoppningsvis kunna ta mer betalt.

– Jag var nyfiken på hur egenskaperna skiljer sig åt. Jag vill kunna använda det marknadsföring och i hur jag beskriver mina produkter, säger Adam Arnesson, som deltog i fallstudien. Foto: Privat

Bra samarbete

Åsa Öström är Professor i Måltidskunskap med inriktning sensorik, vid Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet och en av dem som examinerade eleverna i kursen. Hon är väldigt nöjd med resultaten.

En sak som hon lyfter som var särskilt bra med att jobba med små företag på lokalnivå var att eleverna fick en helt annan kontroll på produkterna gällande ursprung, innehåll, ras, ålder och så vidare. Eleverna tyckte också att det var givande.

– De tyckte att det kändes som att det var på riktigt. Att de gjorde någonting som någon annan utanför universitetet kan ha nytta av. Det var jätteroligt att höra, säger Åsa.

Eleverna delades upp sig i tio grupper och utav dem arbetade åtta stycken med produkter eller idéer från lokala producenter. Förutom Adam Arnesson deltog även Gunnar och Eleonor Persson från Kullens kvarn och Karolina Schneider från Berga Gård.

Måltidsekologprogrammet 180 hp:

Mångvetenskaplig utbildning som inriktar sig mot måltider, miljö och hälsa. Del ett av utbildningen fokuserar på naturvetenskap med studier inom produktkvalitet och livsmedelsproduktion. Eleverna läser också mikrobiologi, toxikologi, ekologi och miljö samt hållbar utveckling. Del två handlar om måltiden, genom bland annat ämnen som sinnesupplevelser av livsmedel, livsmedelshygien, värdskap samt planering och bedömning av måltider. Efter avslutad utbildning skulle man kunna jobba som inköpare, miljöstrateg, informationsansvarig, konsult, miljöchef eller kock på livsmedelsföretag, hos grossister, inom restaurang- och hotellbranschen, dagligvaruhandel samt på myndigheter och intresseorganisationer.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

Artikeln publicerades fredag den 12 februari 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste