Stort intresse för svenska bönor

På en dag i bönans tecken samlades aktörer från olika delar av värdekedjan för att fokusera på baljväxter. Nya produkter, forskning och framtidsutsikter diskuterades med fokus på de stora möjligheter som finns.

Det finns enormt många olika typer av baljväxter, baljväxter kan ta upp kväve från luften och binda i marken vilket innebär att de behöver en liten kvävegiva och minskar kväveläckage. I Sverige odlar mestadels åkerböna för foder. Men bönan är underskattad som livsmedel. Det finns fler sorter att utforska för att hitta de som lämpar sig allra bästa för humankonsumtion. Foto: Katarina Johnsson

Man har hittat arkeologiska fynd som tyder på att vi åt en hel del ärtor så tidigt som på medeltiden och att bönor utgjorde en stor del av kosten på 1000-talet. Då åt man sorter som inte är så vanliga i dag, ett exempel är gråärt men även åkerbönan var viktig.

Fler intressenter

Fredrik Fogelberg är forskare på JTI och jobbar mycket med baljväxter. Här visar han extruderade produkter baserade på baljväxter. En metod som minskar minskar problemet med antinutritionella substanser och användningsområdena är många enligt honom. Foto: Katarina Johnsson

I dag odlas åkerböna främst för foder men den börjar så smått göra intåg även som livsmedel. 2014 lanserades de första svenskodlade kidney-, svarta – och vita bönorna i butik av Go Green, som ägs av Lantmännen. Numera odlar man inte längre bara bruna bönor på Öland, utan flera olika trädgårdsbönor finns på de utökade arealerna.

– Det finns inget som skiljer odlingen av bruna bönor från andra trädgårdsbönor, det är samma maskiner och så vidare. Det som kan skilja är när det är tröskmoget och hur känsligt det är, hur mycket går sönder i tröskan, säger Fredrik Fogelberg, som är forskare på JTI.

I butikerna växer utbudet av vegetariskt samtidigt som undersökningar visar att konsumenter vill äta mindre kött, men av bättre kvalitet. Intresset för att köpa svenskodlat och ekologiskt växer också, så möjligheterna är stora.

– Det finns en enorm potential i en ökad odling av svenska baljväxter. Man kan odla dem på fler ställen än bara på Öland dessutom, säger Fredrik.

I Sverige kan man odla trädgårdsböna, åkerböna/bondböna, sojaböna, ärter och lupin i stora delar av landet. Prova först och utöka sedan är Fredriks tips om man är sugen på att testa en ny variant.

Underskattad böna

Open Eye Group är en annan aktör som jobbar för att ta fram nya råmaterial som efterfrågas av marknaden. Det senaste är grönskörd av åkerböna som sedan fryses in på samma sätt som konservärt från Findus. Det innebär att man skördar åkerbönan när den är grön, sorterar, tvättar och blancherar den inom loppet av tre timmar innan den fryses ned.

– Åkerböna är en av våra mest underskattade bönor. Smakpaletten är stor och karaktären skiljer sig mellan de olika sorterna. Från ganska beska med mycket umami, till söta sorter som påminner om ärter, säger Gunnar Backman, på Open Eye Group, och fortsätter berätta om det lyckade försöket med skörd av färska åkerbönor:

– Nu vet vi hur vi ska göra gällande grönskörden. I år skördade och frös vi ett par hundra kilo och till 2016 kommer vi kunna sälja ett par ton.

Tanken är att de frysta åkerbönorna ska kunna konkurrera med frysta gröna sojabönor. Initialt ska man sälja till restaurang och sedan till konsumenter.

Konkurrens om marken

Men det behövs mer studier. Ett problem är att man konkurrerar om Findus ärtmarker kring frysen i Bjuv. För att åkerbönan ska kunna inkluderas i växtföljden på dessa ärtmarker gäller det att man är säker på att det inte påverkar ärtodlingen på ett negativt sätt.

En annan aktör som har börjat inkludera åkerböna i livsmedel är Beat Food for Progress AB. De använder åkerböna i sin nya falafel och potatiskaka, även de kommer att rikta sig mot storkök i början men har som mål att komma ut till konsumenter vecka 38.

Sedan tidigare har de ytterligare en produkt, Beat, som är en typ av frusen bönmos i pelletsform. Produkten riktar sig till storkök och är ett enkelt sätt att berika olika maträtter med bönor. De använder svenska ekologiska bruna bönor i en av sina produkter, men tillgången är liten och årets skörd blev misslyckad så i dagsläget måste de importera ekologiska bönor för att kunna tillverka.

Bönor i pasta

Lantmännen ville också visa en ny produkt som innehåller bönor. Nämligen en pasta som består av 30 procent Ölands-odlade bönor och durumvete. Pastan är i tre olika nyanser och har lite olika karaktär då vita-, svarta och kidneybönor ger både färg och smak till pastan.

– Bönor har gått från att vara något tråkigt på burk, till en trendig huvudråvara inom grön och medveten bakning och matlagning, säger Anneli Modin, som är produktutvecklare på Lantmännen Cerealia.

Positiva möjligheter

Samtliga deltagare på bön-dagen verkar överens om att bönor kommer att utgöra en större del av vår livsmedelskonsumtion i framtiden. Förhoppningsvis kommer vi även kunna odla en större del av proteinfodret själva. Möjligheterna finns och den gröna trend, som livsmedelsbranschen tror kommer hålla i sig, gynnar svenskt, ekologiskt och vegetariskt.

Fredrik Fogelberg är forskare på JTI och jobbar mycket med baljväxter. Här visar han extruderade produkter baserade på baljväxter. En metod som minskar minskar problemet med antinutritionella substanser och användningsområdena är många enligt honom. Foto: Katarina Johnsson

Baljväxtodling i Sverige

Enligt Jordbruksverkets preliminära statistik odlades 59 137 hektar baljväxter 2015 av totalt 2 586 000 hektar åkermark i Sverige. Den största delen består av åkerböna på drygt 49 000 hektar och därefter kommer 9 700 hektar konservärt och bruna bönor på nästan 530 hektar. All odling av trädgårdsbönor inkluderas dock inte i Jordbruksverkets statistik men Fredrik Fogelberg på JTI uppskattar att odlingen av trädgårdsbönor kommer att ligga på 800 hektar 2016.

Under 2015 är det främst en ökad odling av åkerböna som gått från runt 34 000 hektar till 49 000 hektar 2015. En av anledningarna till det kan vara att de grödorna kan användas som ekologisk fokusareal i förgröningsstödet, som införts från och med 2015.

I stort sett alla bruna bönor odlas på Öland. För ett par år sedan började man även odla andra typer av bönor för humankonsumtion. Vita-, svarta och kidneybönor odlas numera även på Öland och säljs via Ölands trädgårdsförening till Lantmännen, som i sin tur säljer dem under varumärket Go Green.

En ärta att efterfråga?

En sort man har provat odla på Öland heter Retrija och är bland annat populär i Lettland. Ärtan kan användas på samma sätt som kikärtan. På Öland fick man en avkastning på 3 225 kilo per hektar och tröskade den 20 augusti. Den är ungefär lika tidig som sorten Clara. Beståndet var bra och det blev ingen läggning.

I dagsläget är det endast kockar som efterfrågar gråärt, men de är ofta med och sätter trender. Gråärt kan vara en möjlig framtidsgröda för den som vill odla ärter.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

Artikeln publicerades torsdag den 25 februari 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste