Elmia – Tre projekt för bättre kött

De flesta svenska konsumenter köper svenskt kött för att de känner till de mervärden som berör produktionen. Men det är färre som väljer svenskt för att det har bäst ätkvalitet, det ska man ändra på. 

Kristina Anderback, Agroväst och Lennart Bjurström, Macklean berättade mer om projektet "Fem nycklar för bättre köttkvalitet" på Elmia. Foto: Katarina Johnsson

I dagsläget är inte ätkvalitet ett argument för att köpa svenskt kött, det menar Lennart Bjurström på Mackelan Strategiutveckling. På uppdrag av projektägarna har Mackelan genomfört tankesmedjor och nuläges- samt omvärldsalanys av det svenska köttet. 

Efter det har man kommit fram till "Fem nycklar för bättre köttkvalitet" tillsammans med bland andra Agroväst och Svenskt kött. Projektet presenterades av Lennart från Macklean och Kristina Anderback från Agroväst Fokus, på Elmia Lantbruk. 

Fem punkter

Genom möten med fokusgrupper har man identifierat fem punkter som man behöver jobba på:

  • En ökad selektering och sortering i olika kvaliteter.
  • En ny betalningsmodell som prisdifferentierar olika kvaliteter.
  • Etablering och spridning av ”best practice” för att optimera ätkvaliteten i primärproduktion och förädling.
  • En ökad kunskap om vad ätkvalitet innebär bland butikspersonal och beställare.
  • En ökad kunskap om vad ätkvalitet innebär bland konsumenter.

Stor potential

Det finns mycket att hämta i konsumenternas stora matintresse. Många vet inte vad bra ätkvalitet är eller varför en viss detalj passar till en viss rätt.

– Konsumenterna vet inte vad som är bra ätkvalitet, man köper högrev för att man ska ha det i hamburgare, men man vet inte varför. Högrev är inne, precis som glutenintolerans är inne, säger Lennart.

Projektet är indelat i tre delar som i sin tur innehåller olika typer av projekt som drivs av aktörer som SLU, Universitetet i Aarhus, SP Biosciences, Svenskt kött, Svenska Köttföretagen, JTI och Økologisk landsförening.

  1. För att hitta nya tekniker och metoder för högre köttkvalitet ska man driva projekten:
    Raskorsningar för högre köttkvalitet och en mer hållbar produktion.
    Uppfödningsmodeller för lamm och dess påverkan på köttkvalitet.
    Slaktens påverkan på köttkvalitet.
    Teknik för att mäta köttkvalitet på levande djur.
     
  2. För att utvecklina värdekedjan och nya affärsmodeller ska man driva projekten: 
    Ny prissättning på slakten – betalt för den kvalitet som man levererar. Andra länder, Australien har en sådan modell den ska man tittat på.
    Teknik för spårbarhet av kött.
    Beskrivning av värdekedjan och värdeflödesanalys.
     
  3. För att göra konsument och butik mer medvetna om etisk- samt ätkvalitet ska man driva projekten:
    Digital utbildning inom ätkvalitet och etiskt kött.
    Kopplingen mellan djurvälfärd och uppfattningen om köttkvaliteten.

Projektet löper över tre år och är just nu i startgroparna. Agroväst har sökt pengar hos EU och fått 17 miljoner som kommer att fördelas över tre år.  

Initiativet till förprojektet togs utifrån ett samarbete mellan Agroväst, SLU, SP Food and bioscience, Svenska Köttföretagen, Svenska Fåravelsförbundet, Svenskt Kött och Sveriges Nötköttsproducenter. Även Teknologisk Institut i Danmark. Finansiärer är Västra Götalandsregionen, EU Interreg Öresund-Kategatt-Skagerak.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 19 oktober 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste