Slamspridning viktigt för kretsloppet

Att sprida slam på åkermark är en förutsättning för att få till ett kretslopp mellan stad och land. Det finns dock många som är kritiska till det, men tänkvärt är, att slam är ett av de mest kontrollerade organiska gödselmedlen som finns.

Sammanfattning av skåneförsöken
Skåneförsöken har pågått i Malmö-Lundområdet sedan 1981 och pågår fortfarande. Syftet är att undersöka hur spridning av slam på åkermark påverkar gröda och mark. 

På två platser i Skåne har man undersökt hur slam påverkar jorden och grödan sedan 1981 då första spridningen gjordes. Sedan dess har man spridit slam vart fjärde år. Resultatet pekar tydligt på att skörden och bördigheten ökar på fälten som fått slam.

Hans Augustinsson på Hushållningssällskapet, menar att slam får mycket onyanserad kritik där man bortser från forskningen.
Foto: Hushållningssällskapet

Hantering 

Något som kritiker brukar ta upp är att slam ger ökade halter av tungmetaller i jorden. Det visar även försöken, men utvecklingen går i rätt riktning och slammet blir allt renare. Förekomsten av tungmetaller som kadmium, uppgår i dag endast till mellan 10 och 20 procent av 80-talets värden i slammet.

De ämnen man inte vill ha i slam, har sitt ursprung någonstans. Om man är ett Revaq-certifierat reningsverk måste man göra en uppströmskontroll för att leta rätt på ursprungskällorna och stoppa dem.

Ett exempel som Hans Augustinsson, på Hushållningssällskapet i Östergötland, berättar om, handlar om kadmium.

– Ett reningsverk såg under en månadsanalys att kadmiumhalten hade stigit. Då gjorde man ett spårningsarbete som ledde fram till en folkhögskola. Därefter räknade man baklänges och såg att det varit en konstkurs under den aktuella veckan, berättar han.

Det är nämligen så, att konstnärer får lov att använda kadmiumfärger, det är ett undantag från Kemikalieinspektionen, något som branschen försökt förbjuda i flera år.

– De måste helt enkelt ha sköljt penslarna i handfatet, vilket ledde till förhöjda halter av kadmium.

Alla påverkar slammet

Det är just detta som är viktigt att förstå. Det vi gör, påverkar kvaliteten på vårt eget avfall. Hans menar att om fler visste det kunde det vara en motivation att konsumera på ett mer medvetet sätt, genom att välja miljövänliga produkter som inte lämnar oönskade ämnen i restvatten och slam.

– Jag har alltid tyckt att det är konstigt att man kan tänka sig att smörja in sig med produkter som innehåller ämnen som är direkt miljöfarliga. På kroppen är det ingen som reagerar, men så fort man talar om slam blir det en större grej.

Kadmiumrik berggrund

Gällande kadmium, finns det i Sverige marker som har en naturligt hög halt på grund av berggrunden. På dessa marker odlas främst grödor som går till foder men även till livsmedel. Det betyder att kadmiumet följer med grödan upp ur marken, in i djuret eller människan och sedan ut i gödseln. Men kadmiumhalten i stallgödsel är inte direkt något som testas.

Slam däremot, är mycket hårt kontrollerat och testat för såväl näringsämnen som oönskade restprodukter. Oftast är det fosforhalten som sätter stopp för hur mycket man får lägga, inte kadmiumhalten, berättar Hans.

En äckelfaktor

Att slam får flera att rynka på näsan tror Hans även beror på hur vi ser på mänskligt avfall jämfört med djurs.

– Det finns en viss äckelfaktor med slam. Jag hörde det redan i föräldrahemmet, skiten från dasset, usch. Men det som kommer från djuren kändes naturligt. Det finns nog fortfarande en grundläggande tveksamhet kring att hantera ens egen eller annans avföring.

Återföring av fosfor

Fosfor är en ändlig resurs som är en förutsättning för vår odling. Därför är det av stor vikt att man lyckas cirkulera ämnet. Men just fosforn, är en annan punkt där slammet möter kritik. För att minska risken för att fosforn följer med vattnet ut ur reningsverket och därmed leder till ökad övergödning och andra problem, fäller man ut fosforn med järn och aluminium i reningsverket vilket innebär att fosforn binds.

– Alla 110 kilo fosfor (tillåten fosforgiva per hektar per fem år reds anm.) är inte tillgängliga för växten på en gång. Men om man ser till en femårsperiod frigörs normalt den bundna fosforn. De som är tveksamma till slamspridning talar om uteblivna fosforeffekter men såväl forskning, försök som praktisk erfarenhet visar en tydlig fosforeffekt av slam. Överhuvudtaget har man en merskörd på sju procent i genomsnitt av alla grödor, jämfört om man bara lägger mineralgödsel, vilket tyder på att slammet ger en ökad bördighet.

Certifierade reningsverk

I dagsläget är runt 50 procent av Sveriges reningsverk Revaq-certifierade, men det är lagligt att sprida slam från reningsverk som inte är certifierade också.

När slam från certifierade reningsverk, ska spridas på åkermark måste verksamhetsutövaren analysera de 60 spårämnen som anges i Naturvårdsverkets rapport 5148. De ska analyseras i tre månadsprov på raken. Beräknat utifrån en fosforgiva på 22 kilo per hektar ska man identifiera de spår­element som har en högre ackumuleringstakt än 0,2 procent per år.

För att bedöma om ett slamparti från ett certifierat reningsverk, får spridas på åkermark görs följande:

Kontrollera om partiet uppfyller gällande lagstiftning.

Kontrollera om partiet uppfyller de krav som finns på maximalt antal gram kadmium och andra prioriterade spårämnen beräknat som gram per hektar och år. Beräkning görs utifrån 22 kg P/ha och år

Om punkt 1 och 2 medger spridning på åkermark beräknas givans storlek utifrån redovisade analysvärden utan beaktande av analysosäkerheten.

Kontrollera att partiet är hygieniserat och fritt från salmonella.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 14 november 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste