Livsmedelsstrategin nedprioriterad i vårbudget

I vårbudgeten minskas anslagen till en konkurrenskraftig livsmedelssektor, även gårdsstöden får stryka på foten. Istället läggs pengarna på att upprätthålla det goda smittskyddsläget. 

Den efterlängtade livsmedelsstrategin presenterades med buller och bång, men i vårändringsbudgeten syns inget tecken på att den satt sin prägel på finanspolitiken. Foto: Katarina Johnsson

Regeringen ökar anslagen för bekämpande av smittsamma djursjukdomar, skälet är utbrotten av bland annat newscastlesjukan och fågelinfluensan. Pengarna för att finansiera detta kommer från anslaget till ”konkurrenskraftig livsmedelssektor” som minskas med tre miljoner samt ”åtgärder för landsbygdens miljö och struktur” som minskas med 11,5 miljoner.

Livsmedelsverket får ökat anslag med 2,6 miljoner för att jobba vidare med vattenkatastrofgruppen. Pengarna tas även här från området för en konkurrenskraftig livsmedelssektor.

Minskade anslag till konkurrenskraft

Det innebär att anslagen till en konkurrenskraftig livsmedelssektor, som är ett av målen inom livsmedelsstrategin, får minskade anslag om totalt 5,6 miljoner kronor. Regeringen skriver att minskningen inte bedöms påverka verksamheten som finansieras från anslaget.

– Vi hade förväntats oss att det skulle ske en satsning på att stärka konkurrenskraften i svensk livsmedelssektor. I stället väljer regeringen att dra ned på medlen till just detta. Detta liknar mest ett trixande med landsbygdens pengar, skriver LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson, i kommentar på organisationens hemsida.

En ökning med 31 miljoner får området ”intervention för jordbruksprodukter mm” pengarna tas från gårdsstödet. Skälen är att pengarna ska användas för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions-och marknadsföringsbidrag, fiberberedning och exportbidrag.

Intet nytt om strategin

Den omskrivna och haussade livsmedelsstrategin lyser med sin frånvaro i vårändringsbudgeten, något som LRF regerar på.

– Vi hade hoppats att besked om den nationella livsmedelsstrategin skulle varit med. Om regeringen verkligen vill leva upp till de mål som har satts i den nationella livsmedelsstrategin måste vi till höstbudgeten se betydligt bättre vilja, säger Helena Jonsson, LRF:s riksförbundsordförande.

Vårbudgeten

Den ekonomiska vårpropositionen och förslagen i vårändringsbudgeten bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. I vårändringsbudgeten för 2017 lämnar regeringen därför bland annat följande förslag:

  • Förstärkning av polismyndigheten, 700 miljoner
  • Förstärkning av totalförsvaret, 500 miljoner
  • Ökade medel till förlossningsvård och kvinnors hälsa, 500 miljoner
  • Utökad satsning på barn och ungas psykiska hälsa, 100 miljoner
  • Förstärkning av den sociala barn – och ungdomsvården,150 miljoner
  • Ökade medel till skolor med låg andel behöriga till nationella program, 500 miljoner
  • Förstärkning av gymnasieskolans introduktionsprogram, 150 miljoner
  • Förstärkning av klimatklivet, 500 miljoner
  • Ökat bidrag till läkemedelsförmånerna, 1,1 miljard
  • Förstärkning av rättsliga biträden, 650 miljoner

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 19 april 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Saktfärdiga myndigheter sänker jordbruket

Alla är eniga om att svenskt jordbruk är utsatt för hårt konkurrenstryck. Animaliesidan är extra utsatt. Utvecklingen för svenskt jordbruk sedan vi gick med i EU är totalt sett inget att vara stolt över. Speciellt på djursidan har vi tappat mycket till förmån för import, vilket är detsamma som utsläppsexport, välfärdsexport, ökning av antibiotikaanvändningen för maten vi äter och en sämre samhällsberedskap för framtida utmaningar.

Kommentera

Senaste