Forskning för att värdera ekosystemtjänster

En stor del av den svenska jordbruksmarken används av nötkreatur, som den senaste tiden utmålats som miljöbovar av värsta sort. I ett pågående forskningsprojekt jobbar man nu för att reda ut ekosystemtjänster och ekonomi kopplat till gräsbaserad nötproduktion.

Att sätta ett värde på ekosystemtjänster är inte det lättaste. Många menar att det inte går för att det är något som är livsnödvändigt. Men genom att göra det kan de viktiga miljöersättningarna kanske komma bättre till nytta för de som har störst positiv påverkan på ekosystemtjänsterna. Foto: Carolina Wahlberg
Christel Cederberg, biträdande professor, Energi och miljö på Chalmers, berättade om forskningen på ett seminarium anordnat av finansiären, Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF. Foto: Chalmers

Konsumenternas intresse för att köpa kött och mejerivaror som är producerade på ett miljövänligt sätt, med hög djurvälfärd växer. Och markanvändningen med betande djur är viktig för att upprätthålla många ekosystemtjänster och biologisk mångfald, men antalet betande djur minskar och marker riskerar att växa igen.

I detta projekt ska effekterna på ekonomi och ekosystemtjänster av en nötkreatursproduktion baserad på gräs och bete analyseras. Fokus ligger på markanvändning, ekonomi och ekosystemtjänster kopplade till just markanvändningen.

Sedan tidigare finns det värderingar av ekosystemtjänster som gått eller håller på att gå förlorade och vad det kostar samhället, men det finns inte direkt positiva uppskattningar för ekosystemtjänster som skapas av exempelvis lantbrukare.

Målet med forskningen är att reda ut och kvantifiera de positiva ekosystemtjänsterna kopplade till nötkreatursproduktion som baseras på gräs. Sedan ska man förhoppningsvis kunna använda denna information i utformandet av framtida miljöersättningar.

– Att tänka nytt kring miljöersättningarna är svårt, det finns en låsning i tanken på grund av nuvarande system, säger Christel Cederberg, biträdande professor, Energi och miljö på Chalmers.

Naturbeteskött är ett exempel som Christel lyfter upp där konsumenten förstår att man genom att välja just det köttet gagnar naturbeten och den miljö som finns där. Men man säger inte rakt ut att man betalar för ekosystemtjänster, poängterar hon.

När man pratar om ekosystemtjänster så är det många som pratar om kolinlagring. Men bilden håller på att breddas menar Christel som tycker att man måste se det ur flera perspektiv.

Nötkreaturen får ofta sig en känga gällande miljö, på grund av metangasutsläppen, medan enkelmagade djur som gris och fågel anses mer klimatsmarta. Här lyfter Christel dock det faktum att idisslare kan tillgodogöra sig foder som kan tillverkas på ett sätt som gynnar fler ekosystemtjänster, jämfört med de enkelmagade djuren. Frågan gällande hur de olika produktionsdjuren bidrar till ekosystemtjänster borde kanske beaktas mer.

Ekosystemtjänster

Ett etappmål i det svenska miljömålsarbetet innebär att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integrerade i relevanta samhällsbeslut och politiska avväganden till 2018.

Ekosystemtjänster har definierats i FN projektet Millennium Ecosystem Assessment med ett klassificeringssystem som delar in ekosystemtjänster i fyra kategorier.

  • Försörjande – produktionen av livsmedel, fiber, bioenergi.
  • Reglerande – biologisk kontroll av skadegörare, pollinering, klimatreglering, erosion.
  • Stödjande – exempelvis jordmånsbildning, produktion av biomassa, kretslopp av växtnäring
  • Kulturella – värden för friluftsliv och rekreation

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 27 april 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste