Billig kyckling, värd att kämpa för?

Arbetarnas situation, användningen av antibiotika, djurvälfärden och miljöansvaret i produktionen är alla faktorer som ger skäl att ifrågasätta det ansvarsfulla i att importera thailändsk kyckling. Trots det fortsätter branschen att slåss för en fortsatt import.

Stefan Ljungdahl

Nu går den svenska handeln ihop och skapar ett utbildningsverktyg i form av ett internetbaserat enkätmaterial för Thailand, med särskilt fokus på etisk rekrytering och migrantarbetare inom den thailändska livsmedelsindustrin. De största aktörerna i svensk livsmedelsbransch delfinansierar arbetet. I styrgruppen sitter bland annat Axfood, Coop, och ICA. Att företagen så gärna vill fortsätta att handla av leverantörer som inte uppfyller de krav myndigheter och företagen själva ställer på leverantörer i Sverige, avseende arbetsrätt, djurvälfärd och miljö, är mycket märkligt. 

Det finns såklart situationer där dylikt agerande från handeln vore mycket lovvärt. Det gäller vid inköp av produkter från fjärran, som vi inte kan producera i vårt närområde. Då finns bara alternativet att avstå från inköp eller att försöka utveckla den produktion man är hänvisad till. Det gäller produkter som mango, kokosnötter och kaffe. När det gäller kött och i detta fall specifikt kyckling, så finns det ingen som helst brist på utmärkt svensk vara från svenska leverantörer. För varje kilo kött som handeln importerar, bidrar de direkt till en ökad användning av antibiotika i produktionen och därmed en ökad risk för utveckling och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Sannolikt har ingen i din närhet dött av det ännu, men faktum är att vi håller på att förstöra antbiotikan. Bakterier känner inga gränser. 

Importen innebär också att färre gårdar ansvarfullt kan föda upp kyckling i Sverige och att färre svenska lantarbetare får jobb. Det innebär en mindre produktion av kycklingfoder i Sverige och en mindre efterfrågan på spannmål i Sverige. Det innebär färre jobb i slakterier, hos åkerier och mindre skatteintäkter för att finansiera den svenska välfärden. 

Är det så otroligt viktigt för svensk handel att kunna pressa svenska kycklinguppfödare i prisförhandlingar att de maniskt, trots de allvarliga konsekvenserna, måste försöka rättfärdiga sin import av thailändskt kycklingkött? Den svenska produktionen av griskött har kraftigt minskat till följd av handelns och industrins lågprisimport. Det har medfört att antibiotikaanvändningen i produktionen av de köttprodukter som den svenska handeln säljer har ökat kraftigt. Jag tycker det är hög tid att prioritera folkhälsa och gynna de företagare som följer de krav vi i Sverige ställer på arbetares rättigheter, miljöomsorg, djurvälfärd och antibiotikaförbrukning. 

Jordbruksaktuellt har vid många tillfällen skrivit om importen av thailändsk kyckling och problemen i den thailändska kycklingindustrin. Vi har inte vid något tillfälle delgetts konkreta siffror för exempelvis antibiotikaförbrukningen, fått se dokumentation och garantier från leverantörerna eller beretts möjlighet att studera den kontrollerade utvalda produktionen som exempelvis Axfood och Findus hänvisar till. Vi har även skrivit om Fazer Food Service som 2014 slutade med import av thailändsk kyckling då de ansåg det för svårt att kunna kontrollera och säkerställa att produktionen var bra.

Om handeln och livsmedelsindustrin menar allvar med att påverka arbetsförhållandena i den thailändska livsmedelsindustrin till det bättre, kan jag tipsa om att en utebliven affär har ett mycket starkare signalvärde för företagare, än att det finns ett webbaserat utbildningsmaterial framtaget av några kunder på andra sidan jorden. 

Jag instämmer med Björn Olsen, professor i infektionsmedicin när han säger att den svenska låga antibiotikaanvändningen inom djuruppfödningen ska ses som en tydlig konkurrensfördel. Handeln bör ta ställning och bara sälja svenskt kött med meddelandet ”På grund av problematiken med antibiotikaresistens handlar vi bara med svenskt kött.”

Varför jobbar handeln däremot?

Stefan Ljungdahl
Stefan Ljungdahl
Tel: 019-16 61 34
E-post: stefan@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 17 maj 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste