”Att skruva i produktionen är det roligaste jag vet”

Magnus Jönsson är fåruppfödaren som kombinerar lantbruket med ordförandeposten i Svenska Fåravelsförbundet. Tillsammans med kompanjonen Maria har han utvecklat företaget Bessinge Kött i en ny rationell stallbyggnad.

Maria och Magnus lärde känna varandra när de arbetade på Skånesemin. Företaget är uppbyggt på så vis att det gemensamma driftsbolaget arrenderar stallet och marken som ägs av Maria. Ytterligare mark finns på en gård som ägs av Magnus. Foto: Katarina Johnsson

Magnus Jönsson och Maria Nilsson på Bessinge Kött i Hörbytrakten satsar stenhårt på att ha en effektiv lammuppfödning och Magnus skruvar ständigt i produktionen för att få ett så bra utbyte som möjligt. I höstas blev det nya stallet klart och den första omgången får, fick komma in i den ljusa och luftiga byggnaden.

Lammen fodras med mixervagn och får en fullfodermix som tillväxtfoder. Innanför foderbordet är en skrapgång vilket gör utgödslingen enkel. 

Smarta lösningar

Exempel på smarta lösningar är att stallet har en bred skrapgång innanför foderborden vilket gör utgödslingen enkel och halmbäddarna blir renare. Utfodringen sköts med mixervagn. I mitten av stallet finns en körbar strögång som gör att man kan blåsa in halmen med en traktordriven strö­maskin. Enligt Magnus har halmförburkningen minskat rejält med det nya systemet.

När det är dags för lamning kan man enkelt sätta upp lamningsfållor längs med mittgången inomhus, som även är utrustad med krubbor hela vägen. Detta för att kunna få en rationell

Ett bra tillväxtfoder bör ligga på elva megajoule eller strax över menar Magnus.
– Ett mjölkfoder är ett bra vallensilage, gärna ännu tidigare skördat. Vi exakthackar när det går in i plansilon och får väldigt lite foderspill jämfört med rundbalar. 

utfodring med mixervagn även till lamningsboxar. En annan smart lösning som Magnus visar upp är att han har satt vattenuttag samt golvbrunn, var tionde meter vilket gör det lätt att fylla på och rengöra vattenhinkarna i lamningsfållorna.

En annorlunda lösning är att personalrummet ligger mitt i stallet för att spara på stegen.

– Det blev rätt ifrågasatt då det innebär att jag får skrapa gödselgången från två håll. Men jag skrapar bara gången en till två gånger i veckan och personalrummet går jag in och ut i flera gånger om dagen, skrattar Magnus och säger att han är väldigt nöjd med placeringen.

Mitt emot personalrummet kommer det att stå en klippningsyta. När Jorbruksaktuellt

Lammen vägs med två till fyra veckors mellanrum i en klämvåg. Vägningen har bidragit till att Magnus lyckats leverera djur i rätt viktklass 98 av 100 gånger. Snart ska de även börja med elektroniska öronbrickor så att det går smidigare med vägningen.

besöker är den inte färdigställd. Men när den är klar kommer det att innebära att två klippare kan klippa alla fåren tillsammans med en djurskötare till skillnad mot i dag, då det är två klippare och två djurskötare på plats vid klippning.

Uppdelad lamning

Tackorna som lammar i januari är korsningstackor med Finull, men det kommer att bli mer Dorset framöver. Finull och Dorset är mer benägna att brunsta utanför säsong, till skillnad från de gotländska pälsfåren som i regel lammar i april/maj.

För att få in mer Dorset har Magnus och Maria tagit semin från en av gårdens baggar och själva seminerat 50 tackor med färsk sperma. Möjligheten att jobba med fåravel med hjälp av semin är fortfarande liten i Sverige, det behövs mer.

– Vi behöver semin från fler raser så att vi kan få snabbare avelsframsteg, menar Maria, som till vardags jobbar på Skånesemin.

– Det är viktigt för oss att inte alla tackor lammar samtidigt. Dels hinner vi inte med det och dels skulle vi inte vilja ha 600 lammande tackor i samma period. Men sedan är det också bättre priser på vårlamm. Påsken är lammhögtid och då får man som bäst betalt, säger Magnus och fortsätter:

– Vi räknar 1,8 till 2 födda lamm per tacka och år och ungefär 1,5 lamm per tacka går till slakt i och med att vi utökar besättningen.

Styr med foder

CaptionDet nya stallet är bra att jobba i enligt Magnus. Graakjeer har byggt stallet och inredningen kommer från Slättö Kvarn och Knarrhultsprodukter. Kvadratmeterpriset landade på något under 3 000 kronor.

Utöver egen rekrytering köps även lamm in för slutgödning.

– De vi köper in på hösten är födda i april/maj och blir slaktade i början av året. Ofta är tanken att de ska ha blivit slaktfärdiga till hösten, men av en eller annan anledning har de inte blivit det. På grund av till exempel dåligt bete, parasiter eller en dålig sommar. När vi får hit dem, väger de cirka 30 kilo, sedan göder vi på dem ytterligare 20 kilo och då ligger de på en tillväxt om cirka 200 gram om dagen. Men det gäller att hålla koll, vi vill inte att de ska bli klara i november, när priset är lågt, säger Magnus.

Men det är stor skillnad i ekonomin. Ett slutgödningslamm har mycket lägre tillväxt än lammen som föds upp på Bessinge i januari och som har en genomsnittlig tillväxt på drygt 400 gram per dag. De blir slaktfärdiga på mellan 100 och 110 dagar.

– Växande lamm och tackor under digivning får fullfodermix, annars får de ensilage i rundbal. Vi försöker anpassa tillväxten av lammen så att vi kan skicka så många som möjligt i samband med att priset är högt, säger Magnus.

Förra året sålde Bessinge 500 lamm till slakt, i år är målet 1 000 och nästa år 2 000.

Utmaningar för branschen

Något som är bekymmersamt för branschen är att importerat lammkött tar allt större del av konsumtionen. Faktum är att ökningen av importerat fårkött är större än lammkött. Fårköttet landar på tallrikarna på restauranger, en del även i detaljhandeln. Något som nyligen uppmärksammades av en livsmedelsinspektör.

– Svenskt lammkött konkurrerar med importerat kött från tacka som säljs som lammkött. Det är inget som skrivs på paketen men när man läser det finstilta så står det ”mutton” vilket betyder att det är tackkött. I Sverige får man knappt betalt för tackor. De går oftast till industrin eller göms i charkprodukter. Om en importör kan sälja importerat fårkött som lammkött här och vårt fårkött går som korvråvara så är det en ganska stor konkurrensnackdel för oss, säger Magnus.

En annan faktor som han lyfter är att när ett lamm går över 14 månader så klassas det som får och då sjunker priset rejält. Från en betalning på mellan 40 och 60 kronor per kilo, blir det då mellan fem och tio kronor kilot.

Utöver lamm har Bessinge även runt 30 dikor. Att hålla kor och lamm ihop är bra enligt Magnus. Delas kan man variera djuren på de olika betena sedan kan korna ta lite grövre foder som blivit för sent skördat. Utan korna hade det blivit mer spill.

Bessinge Kött

Ägare: Magnus Jönsson och Maria Nilsson.

Produktion: Mål om 2 000 lamm till slakt om året, har även runt 30 dikor.

Aktuellt: Nytt fårstall på ca 3 000 kvadratmeter.

Byggtips: Gör studiebesök och inspireras av intressanta bygglösningar på andra gårdar. Totalentreprenad gör bygget smidigt, även om det kostar en slant extra. 

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 20 maj 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste