Bondsonen som ville bli stridspilot valde gården

Valet stod mellan stridspilot eller lantbrukare. Det blev det senare och det har 28-årige Niklas Petersson på Norrgårdens grönsaker inte ångrat en sekund.  

Niklas Petersson har tillgång till två bevattningsdammar som han delar med några andra lantbrukare. I år är dammarna fulla till skillnad från förra året. Men då räddades skörden ändå av regn. Nu längtar Niklas och alla andra på Öland efter ett par riktiga regn för att hjälpa årets växtodlingssäsong. Foto: Carolina Wahlberg

Gården i Ventlinge på södra Öland köpte Niklas farfar på 50-talet. Från början fanns där mjölkkor men de byttes ut mot köttdjur 1996. Men grunden i företaget har alltid varit grönsakerna. 

På gården odlas både mat- och stärkelsepotatis. De sista bara sedan tre år.
– Jag trodde att det skulle vara lättare än vad det var, jag insåg att man måste lägga ner mer energi för att tjäna pengarna. Jag trodde att det var i stil med att odla sockerbetor, men ska du tjäna pengar måste du hantera dem som matpotatis, säger Niklas. 

2012 gick Niklas in i företaget efter att ha blivit klar med sina studier och jobbat ett tag i Nya Zeeland. Han tog då över växtodlingen och djuren medan föräldrarna fortsatte med gårdsbutiken och odlingen som hör till den. 

Niklas arrenderar än så länge av sina föräldrar Ingvald och Ninni och även en hel del av odlingsmarken från andra markägare i närheten, totalt 150 hektar.

Hur är du som företagare?

– Jag försöker att vara en modern företagare, genom att hålla koll på världsmarknaden. Jag jobbar med prissäkring och försöker handla och sälja vid rätt tillfälle. 

På en gård som Niklas arrenderar kan han lagra en del spannmål och en del kan han lagra

Fram till 1996 fanns det mjölkkor på gården, sedan gick de över till kvigor som de födde upp till slakt. I år har de första dikorkalvarna fötts på gården.
– Det var en väldig boost, det var väldigt kul med kalvar, säger Niklas som gärna skulle utöka från dagens 50 djur till 100 i framtiden. 

på plats hos uppköpare, för att sälja vid bra tillfälle. Men det är svårt att pricka in när det är precis rätt, tycker han. 

– Man ska aldrig räkna med att man ska tjäna maximalt. 

Arbetssättet ser han istället som ett sätt att sprida riskerna och jobbar utefter en tredjedelsprincip. Han säljer en tredjedel innan skörd, en tredje del under skörd och en tredje del efter.  

– Om jag tjänade tio procent ett år, kan jag förlora nio procent ett annat år och då har jag ändå vunnit på att jobba lite extra med det här. Man får vara beredd på att ta en förlust, även om det inte är kul.

Mindre spannmål

Niklas arrenderar 150 hektar från sina föräldrar och från ett par andra gårdar i byn.  
– Jag äger ingen mark, så jag brukar säga att jag är livegen, skrattar han. 

På gården är det de traditionella grödorna som potatis, ärtor och bönor samt raps som väger tyngst. Men spannmålen behövs i växtföljden som avbrottsgröda.

– Målet är max två års spannmål på en femårsväxtföljd. Gärna mindre om det finns en möjlighet. 

Vad tror du om årets växtsäsong?

– Det ser jättebra ut. Fantastiska höstspannmålsfält och höstraps. Jag har även fått ut vårspannmålen och ärtorna tidigt, med bra uppkomst.  

Gårdsbutiken på gården är öppen året runt med självbetjäning. Något som har ökat försäljningen är möjligheten till Swishbetalning. 
– Har du bara en hundring, så handlar du bara för den. Men med Swish är det enkelt att handla för mer. När swishanvändningen ökar, kommer försäljningen att öka

I början av maj var det väldigt kallt, det kom till och med snö den 9 maj. Men sedan small det till och blev sommar på en gång. 

–Det blev som en kanadensisk vår. Från vinter till sommar direkt. Nu går tillväxten väldigt fort, men problemet är fukten. 

När vi pratar den 24 maj var den sista nederbörden snön den 9 maj. Regn kan Niklas inte ens minnas när det kom. 

Bönorna är precis färdigsådda och det gick toppen. Till helgen planerar Niklas att sätta igång med ensilaget. 

Han är dock glad att han inte har 300 djur att få fram foder till. Men de tolv hektar han har ska nog räcka till hans 50 kor i alla fall, bedömer han. 

Mer nederbörd

På Öland är vattenfrågan ständigt aktuell, och på södra delen där gården ligger är man van vid torka och van vid att använda bevattning. Av de 150 hektaren finns det bevattning på 100 hektar. 

I småbrunnarna har nivåerna ändå varit okej.

– Men problemet förra året var att det inte kom något regn och fyllde på bevattningsdammarna. Så det blev bara halv kapacitet. Men som väl var kom det ändå ett par tre stora regn under växtperioden så skörden blev ändå okej. 

I år är bevattningsdammarna hos Niklas fulla, i höstas kom det runt 230 millimeter som fyllde upp. 

– Men det skulle behövas flera år med mycket nederbörd för att det ska bli bra i grunden. 

Att han har tillgång till bevattning känns som en säkerhet. Även om han inte på långa vägar kan bevattna allt han odlar. 

– Min erfarenhet säger att om det blir varmt tidigt i maj brukar det bli kallare om sommaren. Det skulle potatisen och bönorna kunna ha nytta av. De behöver inte så mycket fukt förrän de börjar komma upp. 

Bästa netto

När det kommer till potatis har Niklas både fem hektar mat- och tio hektar stärkelsepotatis. 

– Matpotatisen ger bästa netto om det går bra, men går det inte bra blir det den största förlusten. Oftast handlar det om att potatisen inte uppnår rätt klassning på grund av skalmissar.

Stärkelsepotatisen har bara funnits på gården i tre år.

Några gånger per år träffas en grupp odlare och mäter kväveinnehållet i blasten för att hålla koll på vad som behöver gödslas. Man pratar även bevattning och utbyter erfarenheter.  

Fantastisk bönskörd

På gården har det odlats klassiska bruna bönor länge. Men nytt sedan förra året är även vita bönor, som blir till pasta. Förra året prov-

odlade de på runt sju hektar, i år blir det tio hektar. 

– Det blev en fantastisk skörd, jag har inte varit med om en sådan skörd på bönor.

Marknaden vill ha svenska bönor, så det är bara att odla så mycket som växtföljden håller för menar Niklas.

I år investerar han, hans bror och en granne till och med i maskiner för bönodlingen. De bygger en egen bönlossare med roterande tallrikar som lossar rötterna och hela plantan. 

Tekniken i sig är inte ny, men det är svårt att köpa in maskiner. En del importeras in från USA.

– Men det är framtidstro i bönorna, det är glädjande! 

Det är inte lika många som äter de bruna bönorna längre, så det är bra att det börjar odlas andra mer populära sorter i Sverige, menar Niklas. 

– Det är bra för det är opinionen som fått till det här om att det ska vara svenska bönor. 

Bönorna och ärtorna säljs via Kalmar och Ölands trädgårdsprodukter, matpotatisen via ett packeri i Kalmar och stärkelsen går till Lyckeby. 

Hjärtat på gården

På gården finns även den populära gårdsbutiken som drivs av Niklas föräldrar.  

– Gårdsbutiken är det viktigaste på hela gården, det är där hjärtat är. 

Särskilt på sommaren är gårdsbutiken väldigt populär och i september under Ölands Skördefest, då man tillsammans med en konstnär har startat två traditioner; en löktavla med Ölandsmotiv gjord helt i lök, samt en majslabyrint. 

De har byggt upp en bra kundkrets bestående av medeklassturister som gärna betalar bra.

– Vårt mål är inte att vara billigast, utan att vara bäst. Det får kunder vara beredd att betala för om de kommer hit. Det är roligare att odla kvalité än kvantitet. 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 17 juni 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste