Tuff höstbehandling håller rent om våren

Hos den andra finalisten i Ogräsmästaren är det en klassiskt skånsk växtföljd som gäller. Jan-Åke Svensson är den fjärde generationen som arrenderar marken på Nordanå Gård mellan Lund och Malmö. 

Carl-Henrik Ljung, rådgivare Syngenta och jurymedlem tillsammans med Jan-Åke Svensson, deltagare i tävlingen ogräsmästaren och Olof Pålsson, rådgivare på HIR Skåne och jurymedlem.
Foto: Katarina Johnsson

På gården odlas raps, vete, betor och korn. Men förhållandena på marken är något annorlunda än motsvarande i närheten. 

Renkavle är ingen nyhet på Nordanå Gård. Jan-Åke har dock inte problem med resistens där ännu. Tuvan på bilden har blivit behandlad med Atlantis och är synbart påverkad. 

Anledningen till det är att matjorden på Jan-Åke Svenssons arrenderade mark schaktades bort när man byggde ringvägen för att höja marknivån där vägen går. Jorden som han fick tillbaka på sina åkrar var en lera som kommunen grävt upp i samband med ett tunnelbygge. På grund av det har fälten legat på mellan 10 och 15 procents lägre avkastning än grannarna, för vilket han kompenseras i arrendepriset. 

Den nya leriga jorden har även inneburit ett annat tänk, inledningsvis blev marken dränerad för att undvika vattensjuka. Men än i dag är

 Rajgräs blev ett ogräs efter att ha odlats som mellangröda för runt 15 år sedan. Nu blir inte Jan-Åke av med det.  

många delar av fälten sårbara för såväl torka som för mycket vatten. Att få ny jord på marken skulle även kunna innebära nya ogräs men så var inte fallet för Jan-Åke, däremot har stenplockningen ökat. 

Han beskriver ogrässituationen som relativt oproblematisk. Dock har han  renkavle på fälten, men det är sedan gammalt och ännu har den inte uppvisat några tecken på resistens.  

Parallellt med jordbruket har Jan-Åke jobbat 35 år på DuPont, vilket även förklarar hans

 I vårkornet var det främst spillraps som började kika upp när Jordbruksaktuellt besökte gården. 

stora intresse för olika typer av insatser som man kan ta till i växtodlingen. Han har även ett intresse för ogräs som sträcker sig långt tillbaka i livet och som grundades vid utbildning och arbete på Alnarp. 

Mellangrödan blev ett ogräs

På ett av fälten där späda betplantor strävar sig uppåt, skimrar fältet svagt ljusgrönt och det är rajgräset som är på väg upp. 

 Kraftledningsstolpar kan lätt bli hem åt flera olika typer av ogräs. Det gäller att hålla koll på vad som frodas i dessa områden. Även brunnslock är ett sådant område. 

– Vi hade rajgräs som mellangröda för ungefär 15 år sedan och sen dess har den funnits på detta fältet, berättar Jan-Åke.

Förutom rajgräset upplever han att det är de höstgroende ogräsen som är det största problemet. Vårgroende renkavle är ett icke-bekymmer menar han.

Tuff på hösten

I och med det är Jan-Åkes strategi att plöja och sedan köra tuffa behandlingar på hösten och därmed kan han minska behandlingarna på våren. Det kan vara så att snärjmåran kräver en omgång, men målet är att göra rent på hösten för att kunna plocka frukterna av arbetet på våren. Sedan tycker han inte heller att det måste vara helt rent alltid.

– Förr skulle det alltid vara 100 procent rent från ogräs, men det kostar att hålla rent och det är inte alltid det betalar sig. Man måste gå runt i fält för att se vad det är för ogräs som kommer upp och fatta ett avvägt beslut om det är okej att de står kvar eller inte.    

På hösten kör Jan-Åke med 15 till 20 gram Lexus samt 1,2 – 2 liter Boxer och 0,1- 0,2 Legacy och använder en spruta med gula munstycken. Jorden plöjs efter alla grödor förutom raps. 

Känner sina ogräs

Här kommer ogräskunskapen in i bilden och Jan-Åke menar att han under sina många år på DuPont träffat flera säljare av sprutmedel som inte kunnat alla sina ogräs i de olika växtstadierna. Där måste det bli bättring menar han. 

– Lantbrukare måste också våga fråga sina rådgivare och säljare vad det är för ogräs som kommer. Annars blir det lätt att man lägger en sprutbeställning hos en maskinstation med beskrivningen att man ”har lite skit” i fälten. Då kommer maskinstationerna med en bred blandning istället för en smal som ger mindre risk för resistensutveckling. 

Hittar man ett ogräs som är svårt att identifiera, tipsar Jan-Åke om att gräva upp dem och plantera i kruka hemma för att se vad det utvecklar sig till. Detta gjorde hans far när Jan-Åke var barn och två av de lustiga ogräsen står nu på gårdsplan, det visade sig nämligen vara valnötsträd. 

Svag punkt med Kraftledning

Förutom inslag av rajgräs på fältet med sockerbetor, ser vårkornet väldigt rent ut med enstaka inslag av spillraps som just grott. Även höstvetet är rent och likaså rapsen som står i blom vid besöket, längs med marken täcker dock viol den yta som nås av solen. 

I höstvetefältet är en av de svaga punkterna områdena som ligger runt kraftledningsstolparna. Där växer lite allt möjligt och det är även på den delen av fältet som vi hittar renkavle.  

Vid besöket är dock ytan behandlad och effekten av Atlantis syns på renkavleplantan som därmed uppenbarligen inte är resistent.  I övrigt är det örtogräs som baldersbrå, vallmo, blåklint, viol, snärjmåra och veronika som förkommer.

Juryns omdöme

Plus: 

  •  Hög kunskapsgrad om ogräs på hjärtbladsstadiet. Möjlighet till riktade insatser mot specifika ogräs.
  •   Bra balans mellan vårsådda och höstsådda grödor som inte gynnar specifika ogräs (höstgroende och vårgroende).
  •   Bred höstbehandling.

Minus:

  •  Tät växtföljd för raps.
  •  Expertisen är oense men Sveriges hållning är att inte använda en Suflonylurea (Lexus) på hösten och på våren pga resistensrisk på renkavle. Det gör inte Jan-Åke men skulle det behövas kompletteras är Sulfonylurean Atlantis utesluten på våren vilken är vårt starkaste vapen mot renkavle. Event Super är då alternativet på våren vilken anses, i vissa områden, vara osäker på renkavle pga resistens (utbredd i Nordvästra Skåne).

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 18 juni 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste