Se till historien för vägledning

Att ha full koll på ekonomin är av stor vikt för den som vill förbättra sin lönsamhet inom växtodlingen. Genom att titta på efterkalkyler kan man utvärdera odlingen och hitta nya vägar att optimera framåt.

Louice är ekoväxtodlingsårdgivare på Hushållningssällskapet i Östergötland och lyfter möjligheterna med att se förbättringspotential i verksamheten genom att titta på de ekonomiska efterkalkylerna i växtodlingen.
 Foto: Katarina Johnsson

Hushållningssällskapet i Östergötland har jobbat med ekonomiska efterkalkyler inom växt-

odlingen för många gårdar under lång tid. De två senaste åren har Hushållningssällskapen också börjat samordna sig på nationell nivå i samarbetet Lönsam Gröda. Detta innebär att rådgivarna får ett utökat underlag att arbeta med, vilket bland annat kan hjälpa lantbrukare som odlar specialgrödor alternativt odlar i ett område där det inte finns så många andra att jämföra sig med. 

TB som varierar

Tjänsten fungerar på så vis att lantbrukaren skickar in alla sina uppgifter gällande odlingens ekonomi och maskinkostnader efter skörd och får därefter en sammanställning av täckningsbidrag (TB) 1, 2 och 3. 

– Det kan skilja sig åt mycket mellan lantbrukare. Du kan ha två odlare som båda har ungefär samma avkastning men ändå kan det skilja flera tusen kronor mellan täckningsbidragen, berättar Louice Lejon, som är ekoväxtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Östergötland.

En del lantbrukare har stenkoll på sin lönsamhet medan andra inte kan sina siffror. Louices uppfattning är att spridningen mellan de lantbrukare som använder sig av tjänsten är stor, men att de som redan har räknat en del på sina grödor oftast är mer intresserade. För de som inte räknat så mycket på det, finns det ofta en ekonomisk förbättringspotential i odlingen som inte sällan kan hänföras till kostnadssidan.

Insatser

När det gäller insatsmedel lyfter Louice växtföljden som ett viktigt verktyg för att minska insatserna kommande säsonger, speciellt inom ekologisk odling. 

– Grödor som till exempel lusern- och slåttervall ger oftast inte så höga täckningsbidrag, men sett till den skördeökning som fås i efterföljande grödor, genom kvävemineralisering, sanering från växtföljdssjukdomar och ogräs samt förbättrad markstruktur, är de ett viktigt inslag i växtföljden. Det är svårt att räkna på dessa effekter för den enskilda grödan, men tittar man på gårdars medelvärden under en längre period är effekten tydlig.

Förfruktsvärdet är dock tydligt även inom konventionell odling. Exempelvis kan raps eller baljväxter innan höstvete kan ge en ökad avkastning som vid vissa tillfällen kan uppgå till mer än ett ton per hektar.

Tajming och prisbild

Priserna för ekologiska grödor ligger relativt stabilt och har inte samma rörlighet som de konventionella. Maskinkostnader, kväveutnyttjande och tajming är några av de faktorer som påverkar den ekologiske växtodlarens TB mest menar Louice.

På de konventionella gårdarna kan lantbrukarens försäljningsstrategi påverka mer, samtidigt är det ofta flera insatser inblandade i konventionell odling, vilket gör att det finns fler kostnader som kan röra sig upp och ner och därmed påverka TB. 

Olika gårdar har olika förutsättningar och därmed ser ekonomin också olika ut. Nedan illustras två verkliga exempel i höstvete av de skillnader som man kan se mellan gårdarnas TB. I exempel 1 jämförs två konventionella gårdar och i exempel 2 två ekologiska. Alla fyra gårdarna ligger på toppresultat avkastningsmässigt. Speciellt de ekologiska gårdarna hade ovanligt hög avkastning 2016 jämfört med normalåret. 

Täckningsbidrag

Täckningsbidrag 1 (TB 1) visar intäkter (inklusive miljöersättningar) minus direkta produktionsrelaterade kostnader samt rörliga maskinkostnader.

Täckningsbidrag 2 (TB2) = TB1- fasta maskinkostnader och arbetskostnader

Täckningsbidrag 3 (TB3) = TB2 + arealbaserat stöd –arrende/markkostnad. 

 

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 19 juni 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste