Försök med mindre jordbearbetning i grönsaksodling

Grönsaksodling är i dag väldigt beroendet av olika typer av jordbearbetning för att få en jämn och bra såbädd. Under Borgeby Fältdagar visades dock försök med conservation agriculture, där broccoli planterats mellan nerknäckt råg och luddvicker.

Plöjningsfri grönsaksodling i Sverige finns i princip inte. När man odlar grönsaker eftersträvas ofta ett så enhetligt bestånd som möjligt. Därför jobbar många i svart jord med att plöja och harva för att få en jämn såbädd över hela fältet. Men under Borgeby Fältdagar visade HIR Skåne upp en demoodling inom conservation agriculture med planterad broccoli i nerknäckt råg och luddvicker. Foto: Carolina Wahlberg

Conservation agriculture, bevarande jordbruk, i grönsaksodling är inte särskilt vanligt i Sverige. Inte mer än på försöksstadier. Konceptet består av tre delar; minimerad jordbearbetning, ett konstant och permanent växttäcke (antingen växande eller död gröda) samt en bra växtföljd.

– Inom grönsaksproduktion använder man ganska mycket jordbearbetning, att odla i strip-till eller no-till är inte så vanligt. Men den här varianten växer enormt och intresset för det här är stort i främst varmare länder där man har problem med jorderosion och torka. Så genom att odla i ett växtlager bevaras jordens struktur och mikrolivet och makrolivet i jorden sköter uppbygganden, säger Oskar Hansson, grönsaksrådgivare på HIR Skåne. Han hoppas att försöket på mässan ska göra att odlingssystemet kommer upp mer på tapeten i Sverige.

Bildar växttäcke

Att så i knäckt gröda är till för planterade kulturer och passar inte för odling från sådd, menar Oskar Hansson, grönsaksrådgivare på HIR Skåne.

På demofältet såddes i höstas råg och luddvicker som sedan har växt över vintern och i våras fick de rejäl fart. Luddvicker är en kvävefixerande växt och beståndet blev väldigt tätt, så väldigt lite ogräs växte upp. När sedan rågen släppte sitt pollen och luddvickern var i full blom, då knäcktes grödan. Råget knäcktes på flera ställen vilket gör att den inte återväxer, men roten är kvar och grödan bildar som ett täckte på marken.

Sedan planterade rådgivarna brocoliplantor i raderna, två veckor innan mässan.

– Fördelen med att bara knäcka rågen istället för att sönderdela den är att man på detta sättet lättare kan gå in med en planteringsmaskin, genom att sära på rågen utan att röra jorden för mycket. Och om vi har ett bra tätt bestånd, har vi verkligen ett bra lager som inte ogräsen kan ta sig igenom.

Inte plöja

I

Råg och luddvicker bildade ett tätt bestånd och höll på så vis mycket ogräs borta.

USA håller man på mycket med det här systemet och de har speciella planteringsmaskiner.

– Det handlar om att odla i ett no-till-system, att inte plöja. Växtlagret ska vara en perfekt miljö, lagom fuktigt så att maskarna ska kunna bryta ner det sakta samtidigt som växtlagret är kvar för att hindra ogräs och sedan ska det förmultna långsamt.

– Fortfarande är plogen väldigt viktig i ekoodlingen för att hantera ogräs. Men med det här försöket lyfter vi frågan om att få upp bördigheten i jorden. Odlingsjordarna försämras sakta men säkert, men befolkningen växer. Hur ska vi på sikt försörja befolkningen med det tunna matjordlagret vi har? Så det här är intressant ur en hållbarhetsaspekt.

Nackdelar med konceptet är att även om temperaturen under den knäckta rågen är jämn och fuktig är den kall.

– På våra breddgrader vill vi oftast öka temperaturen, så det här är en nackdel. Det är inget alternativ för en tidig broccoliproduktion till exempel.

En annan nackdel är att sniglar trivs bra i miljön. Så i demoodlingen har de spridit ut lite preparat mot det.

Konceptet finns än så länge bara på försöksnivå i Sverige. Oskar berättar att danskarna har haft en del större försök med bland annat vitkål.

– Problemet där var att i och med att temperaturen blir lägre i jorden, blir också mineraliseringen av näringen långsammare. Vitkålen växte inte till så bra, då den inte fick någon extra näring. I vår odling har vi gett plantorna lite startgödsel i planteringshålet.

Mellangrödor är bra

Enligt Oskar är det viktigaste att alltid försöka att ha marken bevuxen. Oavsett om man odlar plöjningsfritt eller inte.

– Och mellangrödor är bra! Se möjligheterna med vad de kan göra för jorden.

Enligt honom kommer mellangrödor mer och mer inom grönsaksodling.

– Fler ser värdet av att inte bara maximera. Ibland kan man odla flera grönsakskulturer efter varandra samma år. Men att istället så en mellangröda kan vara positivt för jorden, då jorden får ett mulltillskott och något för markens organismer att jobba med hela tiden.

– Det blir ett mer uthålligt jordbruk, dels så blir diversiteten av organismer i jorden större och därmed blir också odlingssäkerheten större då de kan konkurrera med skadliga svampar och bakterier i jorden.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 16 juli 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste