Fake news

Vet du att hönor på stora gårdar, till skillnad från på mindre gårdar får ett undermåligt foder, bara korn och vete? Har du också hört att djur som halalslaktas alltid avblodas obedövade?

Årligen möts vi på sociala medier av budskapet att halal­slakt har införts på ett slakteri i Kristianstad. Inläggen får tusentals interaktioner och kommentarer i stil med ”Fy fan vad vidrigt varför plåga djur på det viset Sverige har blivit totalt åt helvete”. Sanningen är att det aldrig har förekommit någon halalslakt och det falska påståendet har blivit en plågsam följetong för de företag med anknytning till slakt och Kristianstad.

Än en gång snubblar jag på internet över rena lögner om hur svenskt jordbruk bedrivs. Felaktigheter om jordbruket sprids även i välsedda medier och får förbluffande ofta stå oemotsagda. Ska jag bry mig? Spelar det någon roll?

När vi kan ett ämne eller känner till en händelse i detalj förvånas vi ofta över osakligheten i återgivningen, verklighetsbeskrivningen. Det får vi i viss mån leva med. Men ibland snubblar vi över information som får oss att häpna. Den är så gravt felaktig att det känns otänkbart att den skulle skrivits eller sagt utan en baktanke. Ska vi bry oss eller tiga still?

Sannolikt har vi i samhället alltid haft en mix av sanningar, halvsanningar och direkta lögner. Givetvis har de som farit med osanning ibland varit okunniga och ibland haft en baktanke med sin osanning.

Nytt är informations potentiellt enormt snabba spridning. Aldrig förr har människan haft så goda möjligheter att sprida sitt ord. Det banar väg för osanningars snabba spridning.

Rent absurda påståenden om jordbruket sprids som en löpeld över internet. Lögner om svenskt jordbruk kan på bara någon dag nå hundratusen läsare, utan någon marknadsföringsbudget.

Samtidigt har allmänheten aldrig haft bättre möjligheter att läsa på, att kolla upp sanningen bakom påståenden. Internet är en oöverträffad källa till såväl desinformation som hårda fakta. Lite fascinerande att båda delarna samtidigt kan frodas, bara en knapptryckning från varandra.

Det råder onekligen ett krig om folks uppmärksamhet. Ett krig som inte är helt lätt vunnet. Men vi måste ta fighten. Tyvärr dras många till sensationer. Det finns ett positivt tolkningsföreträde för det som upprör. Eftertanke och analys är ofta efterställt en känslomässig reaktion.

Människan har alltid haft ett behov av att hävda sig, kanske en del av ett biologiskt arv att etablera en rangordning och ett grundläggande behov av att bli omtyckt. Det är lättare att få uppmärksamhet med överdrifter än med osminkade fakta.

Mat och miljö engagerar. Det ska vi såklart vara tacksamma för. Samtidigt attraherar det en del överdrivet uppmärksamhetstörstande individer. Även företag som till exempel Coop och klickbetesföretag på internet, rider gärna på folks intresse för mat och miljö och har ertappats med bristande saklighet.

Det är viktigt att vi som individer bemöter osanningar som sprids om svenskt jordbruk, direkt när ryktena börjar spridas. Vi har mycket att vinna på att delta på sociala medier, i de sammanhang där osakligheter snabbt blir till sanningar. Du som lantbrukare har större trovärdighet än till exempel en branschorganisation vars ord kritiker snabbt avfärdar som partsinlaga. Fakta serverade på ett sakligt sätt, utan en mästrande ton, har en fantastisk förmåga att ta död på lögner från uppmärksamhetstörstande individer, eller i vart fall skjuta deras trovärdighet i sank.

Stefan Ljungdahl
Stefan Ljungdahl
Tel: 019-16 61 34
E-post: stefan@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 13 september 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste