Vaccinering mot newcastlesjuka delar branschen

Sverige är ett av få länder i världen som inte vaccinerar mot fågelsjukdomen newcastlesjuka. Men frågan delar fjäderfäbranschen.

Sverige är tillsammans med Estland och Finland de enda länderna i EU som inte vaccinerar fjäderfä mot newcastlesjukan. Äggbranschen är emot och kycklingbranschen är för vaccinering. Foto: Carolina Wahlberg

I somras kom Jordbruksverket ut med en rapport där de undersökte om det skulle vara lönsamt för Sverige att börja vaccinera. Deras resultat visar att så inte är fallet i dagsläget.

Pia Gustavsson, veterinär på branschorganisationen Svensk Fågel som är för vaccination, menar att rapporten skulle behöva uppdateras igen, då den bara innefattar åren fram till 2016 och därmed inte den senaste tidens ökade fall av sjukdomen. Dessutom är krav på vaccination även av hobbyhönsen inkluderade, vilket Pia menar ger en missvisande dyr bild av att vaccinera. I rapporten har man också bara räknat med en liten del av exportförlusterna.

Äggbranschen däremot är fortsatt emot vaccination och menar att rapporten ger en korrekt bild av läget.

I november förra året skedde ett utbrott av fågelsjukdomen newcastlesjuka i Skåne. I år har det förekommit tre fall; ett i Kalmar, ett utanför Linköping och nu senast ett nytt i Skåne. 

Stelbent direktiv

Grundproblemet som båda branscherna ser är att EU-direktivet kring sjukdomen är föråldrat vilket gör att ett utbrott i dagens läge inte bara ställer till det för den drabbade gården, utan att även gårdar och som nu senast ett värphönskläckeri hamnar innanför spärren. I det fallet kunde kläckeriet inte leverera dagsgamla djur, vilket leder till stora kostnader och problem genom hela kedjan.

– Direktivet är absolut inte anpassat till varken dagens struktur eller dagens syn på smittskydd. Det är väldigt stelbent. Och det tycker alla. Det håller Jordbruksverket och även EU-kommissionen med om. Men regelverket finns och det är klart att man måste följa det, säger Magnus Jeremiasson, veterinär på branschorganisationen Svenska Ägg.

En stor anledning till varför kycklingbranschen vill vaccinera är exporten. På grund av utbrotten som varit i år är numera alla exporter av vingar och fötter till tredjeland stoppade. Äggsidan däremot har inte samma exportmarknad, berättar Pia Gustafsson, veterinär på branschorganisationen Svensk Fågel. 
Foto: Jessica Björkwall, MJCB Produktion

Inget intresse

Pia Gustafsson håller med och både hon och Magnus berättar att direktivet för fågelinfluensan som också är en epizootisjukdom däremot uppdaterades 2005.

 – Då har man tittat på hur logistiken ser ut i dag. Myndigheterna kan göra en utvärdering kring risker och vilka produkter man kan flytta. Men det har man inte gjort med newcastlesjukan i och med att det bara i stort sett är vi i Sverige som inte vaccinerar. Då är man inte intresserad av att förnya regelverket. Så länge man har en vaccination som grund så får man inte newcastle helt enkelt, säger Pia.

En revidering verkar dock vara på gång, men först om några år. Jordbruksverket trycker på i frågan.

Drabbas hårt

Anledningarna till varför kycklingbranschen är för en vaccinering är flera.

– Vi drabbas så mycket hårdare. Ganska ofta hamnar en kycklingbesättning inom zonerna vid ett utbrott och då får man inte normalslakta djuren. Det kostar en massa pengar.

Kycklingarna lever i fem veckor och hamnar en besättning inom en spärr är det ofta så att djuren måste slaktas ut och gå till destruktion. I och med att djuren inte får flyttas växer de sig för stora i stallarna.

– Men värphönsen lever ett helt år, så de har inte alls samma flyttbehov som kycklingarna har på en exakt dag. Plus att man får flytta konsumtionsägg inom zonerna, fortsätter Pia.

Magnus Jeremiasson, veterinär på branschorganisationen Svenska Ägg tycker att det gamla direktivet kring newcastle är boven i frågan. 
– När man gjorde om direktiven kring fågelinfluensan 2005 har man öppnat upp för mycket mer smittskyddsmässiga bedömningar. Ingen är intresserad av att smittan från den drabbade gården ska spridas, men man ska heller inte ha onödiga åtgärder som kostar fruktansvärt mycket pengar. Det är där i allting bottnar, säger Magnus.  Foto: Sven Secher

Ingen export

En annan stor konsekvens som hon nämner är exporten av fötter och vingar till tredje land och även kläckägg till EU och övriga 3:e länder till exempel Ryssland. Vid ett utbrott stängs exportkanalerna i minst sex månader. Spärren för export från Skåne är precis hävd efter ett utbrott i november 2016. Men enligt Pia är det komplicerat för slakterierna att särskilja djuren och i dagsläget sker i princip ingen export.

– Vi skulle hemskt gärna komma igång med exporten till Hong Kong, Sydkorea, Malaysia och Ryssland. Men så fort vi kommer igång blir det spärrar efter ett nytt utbrott. Det är jättesvårt att upparbeta exportkanaler som inte håller, säger hon.

Hur ser ni på att äggbranschen inte vill vaccinera?

– Jag är lite osäker på om värphönsbranschen verkligen är medvetna om vilken risk de tar. Jag tror att den här extrema oviljan mot att vaccinera är en gammal tro. Det är i dagsläget dyrare för värphönsen att vaccinera men det kan ändras i takt med att nya vaccin godkänns och investeringen känns i sammanhanget som överkomlig för att skydda sina djur.  Det är ett visst handelshinder onekligen. Man kan inte köpa djur från vilket land som helst, eftersom Sverige inte tillåter att de är vaccinerade. Så de har en liten skyddad marknad, säger Pia.

Påfrestning för djuren

Men enligt Magnus på Svenska Ägg ser värphönsbranschen att kostnaden och påverkan av vaccineringen överstiger nyttan och de tycker att en vaccinering är ett problem för djuren.

I både kycklingen och värphönans fall är det föräldradjuren som ska vaccineras om man bestämmer sig för att börja med det. Men i och med att värphönan lever längre än kycklingen, måste även alla värphönsen vaccineras genom injicering, vilket kan vara stressande för djuren.

–  Det är inte så många fall av newcastle att det är befogat att utsätta alla svenska värphöns för den påfrestningen som en vaccinering innebär. Det är naturligtvis även en kostnadsfråga. Det skulle bli väldigt dyrt, både själva hanteringen och produktionsförlusterna, säger Magnus.

Produktionsförlusten är något som slaktkycklingsidan inte får vid vaccinering. Men däremot påverkas som tidigare nämnt exporten mycket när det gäller kyckling.

Bara förlust

– Jag har full förståelse för att det är problematiskt för dem som exporterar. Det var därför som Jordbruksverket gjorde den här utredningen för att se om det var lönsamt att vaccinera och konstaterade att det är långt ifrån lönsamt i dagsläget. Det är naturligtvis något som vi får följa upp kontinuerligt.

En vaccinering skulle enligt Magnus innebära att kostnader läggs på dem som inte får vinsten.

– Vi tjänar ingenting, vi bara förlorar på det. Det handlar om stora summor varje år.

Hur ser ni på att kycklingbranschen vill införa vaccinering?

– Jag förstår att de vill ha det och vi samarbetar i många frågor. Men detta är den frågan som vi är oense om. Vi kommer nog inte att bli ense om detta, för vi har olika förutsättningar.

Att det senaste fallet i Östergötland drabbade ett värphönskläckeri och att cirka 200 000 ägg/daggamla kycklingar fick avlivas gör inte att de är mer öppna för vaccinering.

– Problemet är att vi har ett gammalt direktiv. Får vi det moderniserat, hade det inte varit ett problem. Det är det som vi inriktar oss på att lösa. Det skulle även lösa de flesta problemen på slaktkycklingsidan. Det enda vi inte löser är exportfrågan.

Fakta: Newcastlesjuka

  • Allvarlig virussjukdom hos fjäderfä.
  • Infektionen överförs genom direktkontakt mellan sjuka fåglar eller fåglar som bär på smitta utan symptom. Smitta sprids också via skor, redskap, kläder, fordon, fjädrar och damm.
  • Tiden från smitta till symptom varierar mellan två till 15 dagar.
  • Symptom är bland annat sänkt äggproduktion, ökad dödlighet, andningssvårigheter och diarré.
  • Om du får in sjukdomen måste det anmälas.
  • Det är en epizootisk sjukdom, motsvarande epidemi hos människor.
  • Inom EU är det bara Sverige, Estland och Finland som inte vaccinerar fjäderfä mot newcastlesjuka.

Newcastlesjuka smittar inte människor.Källa: Jordbruksverket

Restriktioner i skydds- och övervakningsområdena:

  • Vid ett utbrott av newcastlesjuka inrättas ett skyddsområde med en radie av minst tre kilometer från den smittade gården och ett övervakningsområde med en radie av minst tio kilometer från den smittade gården.
  • Förbud mot transporter av alla levande fåglar, kläckägg samt fågelprodukter. Förbudet gäller inte ägg för konsumtion. Transportförbudet gäller även prydnadsfjäderfä, rasfjäderfä, tamduvor, hobbyhönsbesättningar och sällskapsfåglar. Smittrisken för sällskapsburfåglar inomhus är självklart minimal men även dessa kan i praktiken sprida smittan. Därför omfattas alla fåglar av restriktionerna.
  • Det är möjligt att söka dispens hos länsstyrelsen för vissa transporter inom skydds- och övervakningsområdet.
  • Restriktioner för gödselhantering.
  • Förbud mot utställningar och andra sammankomster med levande fåglar.
  • Transitering av levande fåglar, kläckägg samt fågelprodukter är tillåten på stora huvudvägar genom skyddsområdet och övervakningsområdet under förutsättning att det inte sker något uppehåll i transporten. Transitering innebär att transporten startar i fritt område, alltså utanför de områden där restriktioner förekommer, och endast passerar rakt igenom.
  • Fjäderfä och andra fåglar i fångenskap ska hållas.
  • Förbud för obehöriga att gå in i djurstallar med fjäderfä och andra fåglar. Bara de personer som är absolut nödvändiga för djurens skötsel eller hälsa får tillträde. Efter besök i djurutrymmen måste personen smittrena sig själv och eventuella redskap som använts.

Källa: Jordbruksverket

Fakta: Jordbruksverkets rapport ”Vaccinera fjäderfä mot newcastlesjuka?”

  • En total vaccinering skulle kosta mellan tolv och 75 miljoner kronor per år.
  • Kycklingbranschen tjänar på vaccinering medan äggbranschen får ökade kostnader. 
  • Även hobbybesättningarna bör vaccineras om kommersiella besättningar ska vaccineras, men det blir alltför dyrt om hobbybesättningarna måste anlita veterinär.
  • Via http://bit.ly/2hnGGfw kan ni läsa rapporten.

Källa: Jordbruksverket

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 04 december 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste