En enad bransch mot aktivism

Förfärande många unga människor väljer att inte acceptera demokrati. Jordbrukare drabbas i vissa fall hårt av dessa brottslingars verksamhet. Samhället står handfallet bredvid och tittar på. Vi i jordbruket måste ställa upp bättre för varandra och hårdare beivra trakasserierna och brottsligheten från de som väljer att försöka driva igenom sin personliga vilja utanför demokratins ramar.

Ett högaktuellt exempel är gruppen som kallar sig djurrättsaktivister och trakasserar och begår brott mot Söndregårds minkfarm i Falkenberg. Gruppen leds av sedan tidigare väl kända och dömda brottslingar som nu bestämt sig för att denna gård ska tvingas upphöra med sin lagliga verksamhet. De har valt att driva igenom sin vilja med brottsliga handlingar och genom trakasserier mot familjen, mer eller mindre konstant och under lång tid.

Familjen har fått stöd av lantbrukare som samlats på gården. Det har dock inte hindrat fortsatta trakasserier och nu även brottsliga handlingar som utsläppning av minkar, olaga intrång och misshandel av familjemedlem.

Samhället står likväl vid sidan av och tittar på. Polisen kommer ut när det hettar till men säger sig inte kunna göra något. Samtidigt säger Polisen att de inte kan vara på platsen hela tiden. Det är möjligt, men belyser i så fall tydligt den rättslöshet som råder i Sverige för den som är hotad av en grupp som valt att driva igenom sin vilja utanför lagens ramar. Helt oacceptabelt.

Jag brukar benämna de så kallade djurrättsaktivisterna för anarkister och menar då personer som valt att igenom livet inte följa de lagar och vägar för påverkan som vi gemensamt beslutat om i Sverige. De väljer att inte respektera det samhällskontrakt som gäller.

Dessa så kallade djurrättsaktivister har sällan fysiskt våld mot enskilda som primär metod, men psykologisk krig­föring genom hot om förstörelse och våld är deras standardverktyg. De vill inte begå för grova brott, då de vet att det vore kontraproduktivt att sitta fängslad länge. Samtidigt känner de väl kraften i hoten de uttrycker.

Samhället måste ta brottsoffrets perspektiv i mycket högre grad än idag. Vid upprepad brottslighet och flera brott måste straffen skärpas. Ett enskilt misstag kan vi alla göra, men när personer genom sina handlingar visat att de valt att leva mot det egna landets regler, är det hög tid att mångdubbla straffen.

Polisen måste anamma nolltolerans mot dessa brottslingar. Det finns massor av punkter att ingripa på i det aktuella fallet. Precis som Polisen tidvis valt att punktmarkera brukare och langare av knark, måste samhället även i dessa fall svara hårt även på brott med lägre straffpåföljd.

Vi i jordbrukssektorn har ett utmärkt tillfälle att förenas och stärka vår trygghet och samhörighet genom att ställa upp för varandra när en kollega utsätts för dessa anarkister. Det går att bygga något positivt även ur detta. Det är skam om anarkisterna genom crowdfunding i sociala medier bättre kan stötta varandra ekonomiskt, för att på heltid begå brott mot och trakassera företagare i vår bransch, än vi kan mobilisera för att stötta varandra.

Nog ska väl Hallands jordbrukare och vänner av demokratin kunna mobilisera skydd dygnet runt för familjens gård, samtidigt som vi alla och våra organisationer trycker på stenhårt för att samhällets institutioner och politiker ska ta denna lågintensiva terrorism på allvar.

Det är mycket ledsamt att se hur samhället misslyckas med att upprätthålla lag och ordning. Men det är tyvärr en realitet och vi måste bli mer kreativa och aktiva i vår kamp för att lagen ska gälla i hela Sverige och alla branscher.

Stefan Ljungdahl
Stefan Ljungdahl
Tel: 019-16 61 34
E-post: stefan@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 06 december 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste