Lantbruk på agendan i riksdagen

Framtidens möjligheter och utmaningar för det svenska lantbruket lyftes under Lantbrukets dag i riksdagen. Bakom initiativet stod Magnus Oscarsson (KD) och Hushållnings­sällskapen.

Drygt 150 personer i form av lantbrukare, branschföreträdare, politiker, forskare och utvecklare spenderade en eftermiddag för riksdagens första kammare för att höra mer om lantbruket i framtiden. Foto: Katarina Johnsson

– Sverige har 48 miljarder i handelsunderskott. Tänk om vi kan vända det här och producera mer i landet, det vore väldigt positivt för landsbygden, inledde Magnus Oscarsson dagen.

Medarrangör var Hushållningssällskapet som upprepade potentialen i att producera mer svenskt och knipa marknad av importen.

– Varannan tugga vi äter i dag är importerad. Vi borde ha råd att betala mer för maten som har blivit allt billigare medan hushållens ekonomi har blivit bättre, sa Sven Lindgren, ordförande Hushållningssällskapens förbund.

Professor Per Frankelius från Linköpings universitet höll ett engagerande föredrag om lantbrukets utveckling hittills och tog upp innovationer som han tror kommer att utgöra stommen i den femte eran av lantbruksrevolutionen. Foto: Carolina Wahlberg

Den femte eran

Efter inledande ord från arrangörerna tog Per Frankelius vid. Professorn som vurmar för teknikutveckling inom de gröna näringarna, gav en pedagogisk genomgång av den historiska utvecklingen av jordbruket för att sedan vända sig till framtiden.

– Den femte eran inom jordbrukets utveckling kommer nu och det handlar om artificiell intelligens, robotar och flygsensorer för att nämna några inslag sa han och visade flera exempel på spännande teknik från Agritechnica. Däribland Kubotas robotar, multispektrala sensorer och jordscanners.

Per lyfte även upp en biologisk del, DNA-teknik utan genteknik. Med så ­kallad phenotyping och hjälp av robotar kan man förädla växter baserat på deras fysiska egenskaper utan att göra ingrepp i DNA-strukturen. Det kan liknas vid en höghastighetsförädling där växterna läses av och robotar sorterar ut de som har önskvärda egenskaper.

– Man kan fundera över vad kommer man säga om 20 år. Nu har vi satelliter och autostyrning – men vad händer sedan? Multispektrala sensorer kan läsa av detaljer på fälten som inte satelliterna klarar av. Ett traktormärke jobbar på utveckling av ett navigeringssystem som bara bygger på positionering. Det är inte säkert att satelliterna är det viktigaste i den nya utvecklingen.

Olösta utmaningar

Per lyfte även upp de olösta problemen som lantbruket står inför från två olika perspektiv, lantbrukarens och samhällets.

I samhällsperspektivet handlar det om miljö och klimat, framtida behov av mat, landsbygdsdöden, otillräcklig beredskap och arealminskning. Ur en lantbrukares perspektiv handlar det å andra sidan om olösta problem gällande arbetsmiljön, osaklig opinion, regelverk, tekniksvårigheter, investeringskostnader och markpackning.

– Finns det medicin mot regelverk, frågar Per skojfriskt och undrar även om de som pratar om det stora problemet med lantbrukets koldioxidutsläpp har glömt bort fotosyntesen.

Framåt tillsammans

Olika aktörer ser på lantbruk på olika sätt men Per framhärdar att vi i Sverige borde starta ett observatorium där vi bevakar det som händer när det kommer till lantbruksutveckling i världen, så att vi blir bäst på att veta vad som är på gång.

– Ensam är inte stark. Vi måste ha respekt för olika aktörer i samhället och inte kriga mot varandra. Vi måste hjälpas åt om vi ska kunna vara med i matchen mot Frankrike, USA, Indien och andra stora aktörer.

– Vi har en innovationspower i landet. Vi har bördiga jordar med mycket sten, många klimatzoner och nu har vi politiken med oss för en framtidsvision för jordbruk som är ekonomiskt och miljömässigt hållbart, sa Per avslutande.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 06 december 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste