Drönare, glyfosat och livsmedelsstrategi

Han är forskaren som brinner för innovationer och i slutet av året blev han även en av dem som valdes in i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens allmänna avdelning. Här kommer Per Frankelius sammanfattning av 2017.

Per Frankelius är docent vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) på Linköpings universitet och nyligen invald i KSLA:s allmänna avdelning. Foto: Carolina Wahlberg

 

Årets plus?

– Årets största plus var att regeringen pressade fram en lagändring som klubbades av riksdagen i augusti och som innebar att Datainspektionens liksom Högsta förvaltningsdomstolens märkliga beteende kring drönare åtminstone tillfälligt fick ett bemötande. Att i princip förbjuda drönare i lantbruket, som ju gjordes förra hösten,  var ju en märklig händelse. Många tror historien nu fått en punkt, men så är icke fallet.

– Den biologiska utvecklingen tog ett stort steg under 2017. Man vet att växterna stänger av sin fotosyntes efter att de skuggas av moln eller andra blad. Efter skuggning tar det tid innan syntesen kommer igång igen. Bill Gates-finansierad forskning ledde 2017  till plantor som startar upp fotosyntesen snabbare efter att solen gått i moln. Skördarna ökar med 15 procent.

– Ett  plus under året var att det inte blev ett abrupt förbud mot glyfosat. Även de som anser att det bör fasas ut på sikt (för att till exempel minimera restämnen – farliga eller icke farliga  – i grundvattnet) inser nog att man antingen måste låta lantbruket få fram alternativa metoder som är ekonomiskt bärkraftiga eller så måste staten gå in med stora belopp för att kompensera lantbrukarna. För övrigt är det märkligt att tyska lantbrukare kan använda glyfosat i växande gröda nära skörd, vilket troligen lett till att man hittat fler spår av ämnet än om dom hade haft samma stränga regler som Sverige (och några importrestriktioner finns ju inte.)

Året minus?

– Årets största minus var att SVT utan någon kritisk granskning sände dokumentärfilmen Sista skörden den 25 april. Dokumentären hade positiva poänger, exempelvis betydelsen av att vårda jordars biologi, men den var framförallt en orättvis attack på produktionsjordbruket. Sådana filmer bidrar inte till en saklig debatt och politik utan göder snarare polarisering baserad på politiska eller emotionella uppfattningar snarare än nyanserad klokhet.

– Årets näst största minus var att hösten blev så regnig så att en del lantbrukare inte ens hann bärga vetet.

Min önskan inför 2018?

– Min största önskan inför 2018 är att livsmedelsstrategin (som den av någon anledning döptes till) dels inte ska förskjutas mot livsmedelsindustrin på bekostnad av primärproduktionen och hela det innovationssystem som finns bakom primärproduktionen, dels inte tolkas ordagrant eftersom lantbruket kan producera många andra värden än bara livsmedel (t.ex. drivmedel, värmeenergi, mediciner, fibrer och biologisk mångfald...)

– En annan önskan inför 2018 är att blockkedjor kommer att slå igenom på allvar. Tänk att konsumenter ska kunna följa varje produkts historiska väg samtidigt som lantbrukare kan följa sina produkters väg ut mot slutkonsumtion. Revolution! Min mer personliga önskan inför 2018 är att min precisionsharv ska komma i produktion.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 30 december 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Att ha foten kvar i myllan

Att lantbruket är en bransch som skiljer sig ganska mycket från de flesta andra tror jag vi kan vara ganska överens om. Lantbruket har egna krav och en egen ekonomisk situation. Faktum är att vi producerar något så viktigt som livsmedel men det som märks mest i den dagliga driften är kanske det att vädret sätter schemat och arbetets upplägg för dagen. Detta ställer vissa särkrav, krav på stresstålighet och management men framförallt att man som arbets­ledare och arbetstagare är flexibel i tanken och kan ändra sin planering när vädret slår om. 

Kommentera