Sverige och Norge i gemensam viltförvaltning

Nu ska Sverige och Norge tillsammans arbeta för att minska gränsbarriärer för skandinavisk viltförvaltning.

Järv (Gulo gulo) är ett av djuren som innefattas i det gränsöverskridande projektet mellan Sverige och Norge. Foto: mostphotos

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tillsammans med norska Høgskolen i Innlandet (INN) fått finansiering till ett treårigt projektet med målet att minska  inskaffa kunskap som kan utgöra en grund för en bättre gränsöverskridande, inkluderande och konfliktdämpande flerartsförvaltning av älg, varg och järv i inre Skandinavien. Projektet går under namnet Grensevilt.  

En ny viltstam

De senaste årtiondena har viltstammarna ändrats mycket i bägge länder, framförallt i och med att de stora rovdjuren är tillbaka. I dagsläget finns det ingen gemensam samordning av förvaltning inom inre Skandinavien, vilket initativtagarna till projektet hoppas kunna ändra på med Grensevilt. 

Grensevilt

Grensevilt kommer bestå av två huvudkomponenter:

1) att bygga upp ett forskningsbaserat och förvaltningsrelevant kunskapsunderlag för att belysa gränsrelaterade problemställningar kring samspelet mellan kulturarv (jakt och skogsbruk) och naturarv (älg, varg och järv) i inre Skandinaviens skogslandskap, och

2) ett nätverks- och kommunikationsarbete för att underlätta gränsöverskridande och konfliktdämpande förvaltning.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 02 januari 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste

Att ha foten kvar i myllan

Att lantbruket är en bransch som skiljer sig ganska mycket från de flesta andra tror jag vi kan vara ganska överens om. Lantbruket har egna krav och en egen ekonomisk situation. Faktum är att vi producerar något så viktigt som livsmedel men det som märks mest i den dagliga driften är kanske det att vädret sätter schemat och arbetets upplägg för dagen. Detta ställer vissa särkrav, krav på stresstålighet och management men framförallt att man som arbets­ledare och arbetstagare är flexibel i tanken och kan ändra sin planering när vädret slår om. 

Kommentera