Många ben på Klevs gård

I nästan hundra år har familjen Christensson levt och verkat på Klevs gård. Här på den vindpinade Bohuskusten odlar de spannmål, föder upp slaktgrisar och har äggproduktion tillsammans med en rad andra ben i såväl entre­prenadverksamhet, turism och handel. 

Klevs gård AB drivs av Håkan, Ing-Marie, Johan och Paul Christensson. Saknas på bild gör Ann Mårtensson och Maria Christensson. Foto: Mari Nälsén

1921 köpte Ernst Christensson Klevs gård. På den tiden bedrevs mjölkproduktion. 1956 tog hans son Arne Christensson över och 1983 gick hans söner Håkan och Paul in som delägare i driftsbolaget Klevs Lantbruk HB. De driver det än i dag men med hjälp av Håkans son och sonhustru; Johan och Ann som klev in i bolaget första januari 2018. Då bildades samtidigt ett nytt bolag, Klevs Gård AB.

– Vi gjorde precis som våra föräldrar gjorde, berättar Håkan. Vi påbörjar generationsskiftet och driver gården tillsammans några år innan det är dags för oss andra att kliva av. 

På gården finns 6 000 värphöns som byts ut när de är 90 veckor. En del av äggen säljs lokalt i den egna gårdsbutiken. Man upplever att efterfrågan på närproducerat ständigt ökar.

Renodla verksamheten

Under åren har Klevs gård stått på en rad olika ben men huvudinriktningen har sedan 1950-talet varit slaktgrisar, äggproduktion och spannmålsodling, men verksamheten innefattar också skogsbruk, entreprenadverksamhet, gårdsbutik, rapsoljeproduktion, restaurangverksamhet och turism. 

– Men vi kommer att renodla verksamheten lite framöver och lyfta ur skogsbruket, restaurang och turismen ur driften, berättar Johan Christensson. Det kommer att drivas vidare men inte just i Klevs Gård AB. 

Verksamheten omfattar 450 hektar och bolaget arrenderar mark av bröderna och Johans egna fyra gårdar. De plus några andra mindre arrenden omfattar 450 hektar jordbruksmark. 

Slaktsgrisproduktionen omfattar 760 platser. De har ett mellangårdsavtal och smågrisarna kommer till Klev när de är 11 veckor. Det blir 2 500 slaktgrisar om året och sedan några år tillbaka säljs omkring 20 procent på den lokala marknaden. 

– Det är något som marknaden efterfrågar och det har skett snabbt de senaste åren. Nu kan det till och med hända att den lokala Ica-handlaren dyker upp här på gården och vill ha kött till sin butik, det var otänkbart för bara några år sedan, berättar Johan. 

 Grusfirma - Klevs gård köper in sten som blivit över från olika projekt, krossar upp till grus säljer till väggrus där de själva står för entreprenaden. Gårdens entreprenaddel är numera lika stor som spannmålsodlingen.

Värphönsen är 6 000 till antalet och byts ut när de är 90 veckor. Även äggen säljs delvis lokalt. Till det har man en liten gårdsbutik, där det även säljs egenodlat linfrö och rapsolja av raps som odlats och pressats på gården. 

– Vi försöker att bara sälja produkter från gården i vår butik. Det finns honung från en annan producent men bikuporna har stått här på gården, säger Johan.

Grönsaker till spannmål

Under en rad av år, närmare bestämt 20 år hade man en ännu större gårdsbutik på Klevs gård. Den var öppen fyra månader om året och i den såldes egenodlade grönsaker och jordgubbar. 

– Vi hade väldigt bra snurr på försäljningen berättar Håkan. Det var inte det som var problemet. Det var odlingen på tio hektar som blev för arbetsintensiv. 

I dag är det spannmålsodling på i stort sett all mark. En liten del är naturbeten som man lånar ut till nötköttsbönder för bete. 

Gårdens slaktsgrisproduktion med 760 platser ger 2 500 grisar om året. Omkring 20 procent av dem säljs på den lokala marknaden. De har ett mellangårdsavtal och köper alltid hela besättningen från en och samma gård.

– Vi har faktiskt haft lite problem att hitta betande djur men nu verkar det som om det blir allt fler djur i närheten.

Johan är odlingsansvarig i bolaget. På frågan om hur det är att odla upp det småbrutna landskapet medger han att det finns negativa sidor. 

– Framför allt är dagens moderna maskiner lite för tunga för att passa oss här ute på Bohuskusten där det är mycket nederbörd. Det är en utmaning att försöka minska på marktrycket. Maskinhandeln har heller inga ambitioner att ta fram lättare maskiner. Vi gör vad vi kan med bland annat dubbelmontage men det blir bara halvbra ändå. 

De odlar i huvudsak höstvete och höstraps men även rågvete, åkerbönor, havre samt lin och rödklöverfrö. 

– Vi är till 90 procent självförsörjande med spannmål och proteingrödor till grisarna och ungefär till 65 procent gällande hönsfoder, berättar Johan. 

Rapsen pressar de själva till olja och använder 90 procent av oljan till uppvärmning efter att ha byggt om dieselpannan till spannmålstorken. Resterande blir olja för livsmedel som säljs i gårdsbutiken. Rapskakan används som proteinfoder till gårdens djur. 

90 procent av rapsoljan som tas fram på gården används till spannmåls­torkens panna som byggts om från diesel- till oljedriven. Resterande tio procent säljs i den egna gårds­butiken. 

Lika stort som spannmålsodlingen är entreprenadverksamheten. Dels kör man ren jordbruksentreprenad dels en del snöröjning, husdräneringar och tar även trädfällningsuppdrag. 

– Vi har också en egen grusverksamhet där vi tar sten från egna och köper in från andras projekt. Sten som vi sedan krossar och säljer till väggrus där vi själva står för entreprenaden. 

I dag finns också Röe gård Butik & kafé AB i bolaget. Det är Pauls fru Maria Christensson som driver det med café och butik samt en restaurang Det är sedan nio år tillbaka avknoppat från driftsbolaget och drivs som eget bolag. 

Klevs Gård AB

Omsättning: cirka 14 miljoner

Verksamhet: Värphöns, slaktgrisar, spannmålsodling, rapsoljepressning, grusverksamhet, gårdsbutik och entreprenad

Antal anställda: Fem heltider plus timanställda vid behov.

Ägare: Håkan Christensson 60 (gris- och entreprenadansvarig)

Paul Christensson 58 (allt i allo samt ekonomi)

Johan Christensson 36 (ansvarig växtodling)

Ann Mårtensson 35 (Johans Fru, ansvarig gårdsbutik och lokala produkter) 

Också delaktiga i bolaget:

Ing-Marie Christensson 59 (hönsansvarig)

Maria Christensson 57 (Röe gård)

 

Artikeln publicerades lördag den 10 februari 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste