Svenskt Kött: Mer trend än ideologi

Identitet är jätteviktigt för ungdomar. Vegetarisk kost ökar, men i dag äter man snarare vegetariskt för att det är en trend än en ideologi.

– En femtedel av de som definierar sig som vegetarianer äter kött ibland när det passar. Det är inte lika ideologiskt längre, säger Elisabet Qvarford, vd på Svenskt Kött. Foto: Carolina Wahlberg

Svenskt Kötts vd Elisabet Qvarford är inte överraskad över resultatet av den senaste Ungdomsbarometern.

– Det har varit otroligt mycket diskussioner om kött de senaste åren. Jag upplever det som att det har eskalerat under 2017. Min förhoppning är att vi peakade i antiköttdebatten förra året Allting går ju i vågor, säger Elisabet.

Men faktum kvarstår att ungdomar är en viktig konsumentgrupp. Mellan åldrarna 15 till 24 grundläggs de värderingar och de vanor som man har med sig under livet.

– Här har vi en generation som kommer att vara relativt negativ till kött. Men kommande generationer brukar ju vilja göra uppror mot den tidigare generationen, och de kanske tycker att kött är jättehärligt. Men nu har vi en generation som är skeptisk till det röda köttet, säger Elisabet.

Ny betydelse

Men dagens vegetarianer är inte alltid vegetarianer av samma anledningar som innan.

– Det som är intressant i den här undersökningen är också att vegetarianism är mer av en trend än att alla gör det av  ideologisk övertygelse som det  har varit tidigare. Det kan handla om en känsla att man gör rätt, ofta har man inte tänkt igenom alla argument. Å andra sidan kan det också göra att man om några år inte har samma vegetariantrend. Då är det något annat som är trendigt.

Väljer svenskt

Hon medger att hon kan känna en viss oro för den minskade köttkonsumtionen i den här gruppen. Samtidigt tycker hon att det är positivt att den här gruppen är väldigt intresserade av att det ska vara svenskt och närproducerat.

– De som äter kött, vill att köttet ska vara svenskt. Det var något som vi såg tydligt även förra året, när vi grävde lite mer i siffrorna. De som inte äter kött påverkar sina föräldrar och de som äter kött och vill ha svenskt påverkar också sina föräldrar.

Målgrupp - ungdomar

Tidigare har Svenskt Kött haft barnfamiljen som huvudmålgrupp. Men sedan 1,5 år tillbaka ligger fokus på den yngre målgruppen.

Hösten 2017 gjorde de en kampanj i sociala medier riktad mot de unga. Kampanjen handlade om svenska mervärden. Genom tre filmer visades tre starka argument för att välja svenskt; djurskyddslagstiftningen, djurhälsan med fokus på antibiotika samt en film om den biologiska mångfalden.

Enligt Elisabet nådde filmerna drygt en miljon unga vuxna under november och december på Facebook, Instagram, Snapchat och Youtube.

– Här strävade vi efter att väcka känslor! Därför var filmerna inriktade på att man skulle få en positiv känsla samtidigt som vi berättade fakta.

Nytt Skolmaterial

Det allra senaste i arbetet mot ungdomar som målgrupp är lanseringen av ”Antibiotikaskolan”, som är Svenskt Kötts första skolmaterial mot högstadie- och gymnasieelever. Enligt Elisabet finns det planer på utökat material kring fler ämnen som rör kött, om det första utbildningsmaterialet landar bra.

– Vi vill informera om kött och näring och vad köttet har för roll på tallriken. Vad får man i sig i form av vitaminer, mineraler när man äter kött? Nu pratas det bara om att kött är dåligt för kroppen. Inget om att det faktiskt också innehåller en massa nyttigheter. Att det inte alls finns en massa risker om man äter måttliga mängder, utan att det istället är bra för kroppen. Det vill vi naturligtvis också kommunicera.

Unga vill vara hälsosamma, snälla mot djuren och ha ett hållbart tänk. Hur tycker du att det passar in på svenskt kött?

– Det passar väl in på svenskt kött. Så det viktiga är att vi kan förmedla det till unga. Om ni ska äta kött så är det svenskt kött ni ska välja. För då passar det in i den personen du vill vara!

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 14 februari 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste

Att ha foten kvar i myllan

Att lantbruket är en bransch som skiljer sig ganska mycket från de flesta andra tror jag vi kan vara ganska överens om. Lantbruket har egna krav och en egen ekonomisk situation. Faktum är att vi producerar något så viktigt som livsmedel men det som märks mest i den dagliga driften är kanske det att vädret sätter schemat och arbetets upplägg för dagen. Detta ställer vissa särkrav, krav på stresstålighet och management men framförallt att man som arbets­ledare och arbetstagare är flexibel i tanken och kan ändra sin planering när vädret slår om. 

Kommentera