De uteblivna EU-ersättningarna: Vänd ut och in på handläggningen

Det är ingen nyhet att handläggningen av EU-ersättningarna fungerar dåligt. Men det är ynkedom att inte större krafttag tas för att få ordning på den. 

Det är förvånande att protesterna inte är mer högljudda, mot att utbetalningarna ännu ej är slutförda ens för 2015.

Dessutom kan jordbruksföretagarna inte vara säkra på att de får behålla de pengar de fått utbetalda. Tvärvillkorsavdrag för stöd de fick utbetalda för så länge sedan som 2015 kommer att handläggas när alla pengar inom ett ersättningsområde först är utbetalda. Här krävs rejäla reformer.

De som drabbas av den usla myndighetsutövningen får ingen hjälp av staten. För den företagare som saknar likviditet kan det definitivt vara fråga om företagets liv eller död. Kostnaden för att på marginalen låna upp rörelsekapital när banken säger nej, kan handla om två till tre procent per månad. Går det ej att låna ihop så är avveckling eller konkurs nära.

Svenska jordbrukare är i genomsnitt inte så högt belånade sett till fastighetsvärdena, men arrendatorer, unga och mer expansiva företagare sitter ofta mer tight till. Det är deras företags existens Jordbruksverket och Länsstyrelser främst leker med.

Riksdagen har beslutat om lagar för hur fort leverantörsfakturor måste betalas av myndigheter. Bakgrunden var att långa betaltider är ett ofog som hämmar små och medelstora företags utveckling. När det gäller statens utbetalningar till den kanske största småföretagsbranschen, så spelar det tydligen mindre roll?

Företagare måste ta strategiska beslut utifrån den verklighet de verkar i. Självklart hämmar det utvecklingen av de gröna näringarna att hanteringen av EU-ersättningarna är opålitlig. Det tvingar även finansiärer och leverantörer att p g a den högre risknivån hålla igen, vilket hämmar utvecklingen. Oförutsägbarheten är ett tungt ok.

Kostnaderna för administrationen av EU-ersättningarna har ökat mycket. På Länsstyrelserna har kostnaden närmast skenat. Det syns i uppföljningarna, trots att redovisningen inte är helt lättillgänglig. IT-kostnader på Jordbruksverket har lånefinansierats, aktiverats i balansräkningen och skrivs nu av ända fram till år 2022. Trots kraftigt ökade kostnader för administrationen så har inte tidtabellerna hållits.

Det är stor skillnad i handläggningen mellan länsstyrelserna. Vissa klarar sitt jobb, andra gör det inte. Företagarna straffas för att de råkar ha sitt företag i ”fel” län. Kostnaden för handläggningen varierar enormt mellan länsstyrelserna. Här finns stor potential för sparade pengar i kombination med ökad effektivitet. Pengar ur Landsbygdsprogrammet eldas i vissa län för kråkorna.

Jag är hård i min kritik. Jag har hållit igen länge nog. Det jag ser är helt oacceptabelt. Åtgärderna är för milda. Vad kan då göras för att förbättra situationen?

Inga datumlösa åtaganden

För alla EU-ersättningar ska det avtalas om vilken utbetalningsplan som gäller. Den ska såklart vara lika bindande för staten som åtagandena är för företagaren.

Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta ska vid försenad utbetalning, som inte beror av företagaren, utgå med två procent per månad.

Konkurrensutsätt handläggningen

Det finns ingenting som säger att handläggningen och kontrollerna görs mest effektivt i Jordbruksverkets och länsstyrelsernas regi. Testa intern konkurrens mellan länsstyrelserna. Låt företagarna välja vilken länsstyrelse de vill lämna sin ansökan till.

Fusionera handläggningen

Det har blivit vanligt att kommuner samarbetar om till exempel teknisk service. Det effektiviserar och professionaliserar nischad verksamhet som inte drivs effektiv i små enheter. Det vore en god idé även på detta område.

Inga ”gamla” tvärvillkorsavdrag

För företagarnas rättssäkerhets skull, sätt en gräns för tvärvillkorsavdrag. Inga avdrag får presenteras senare än två år efter ”försyndelsen”.

Ompröva ledarskapet

Hur kan handläggningen av EU-ersättningarna få dra så stora kostnader och resultatet vara så undermåligt, över så lång tid? Ledarskapet måste ifrågasättas. På vilka nivåer går det snett? Vilka har ansvaret och hur utkräver regeringen det? De flesta medarbetarna på länsstyrelserna förtjänar mycket bättre än att år efter år behöva vara ansiktet utåt för misslyckad myndighetsutövning.

PS. Nej, skyll inte uteblivna förbättringar på EU. Det land som vill hjälpa sina jordbruksföretagare, det kan. EU kräver inte undermålig och rättsosäker handläggning. Det är en nationell produkt.

Stefan Ljungdahl
Stefan Ljungdahl
Tel: 019-16 61 34
E-post: stefan@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 28 februari 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste