Mossa kan rena arsenikvatten på en timme

Forskare har upptäckt en speciell förmåga hos mossan Warnstorfia fluitans. Mossan har nämligen visat sig vara en hejare på att ta bort arsenik från förorenat vatten, vilket i förlängningen hindrar arsenik att ta sig vidare till våra livsmedel. 

Forskningsassistenten Arifin Sandhi samlar moss- och vattenprover från gruvdriftarealerna i Skelleftefältet, Sverige. Foto: Stockholms universitet

Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att den vattenlevande mossan Warnstorfia fluitans har en särskild förmåga att snabbt samla på sig arsenik från vatten. Upptäckten öppnar upp för ett miljövänligt sätt att rena vatten ifrån arsenik, exempelvis att odla mossan i bäckar och andra vattendrag med hög arsenikhalt. 

Snabb rening

Dessutom går det snabbt för mossan att rena förorenat vatten. På en timme ska arseniknivån vara så pass låg att vattnet är drickbart, menar forskarna.

– Våra experiment visar att mossan har en väldigt hög arsenikreningskapacitet. Det tar inte mer än en timme att få bort 80 procent av arseniken ifrån en behållare med vattnet. Då har vattnet nått en så låg arseniknivå att det inte längre är skadligt för människor, säger forskningsassistent Arifin Sandhi som har utfört experimenten, i ett pressmeddelande. 

Arsenik i våra livsmedel

Vattenmossa i Stockholms universitets växthus. Vattenkrokmossa (Warnstorfia fluitans) växer vanligen i mineralfattiga och sura, men ibland näringsrika våtmarksmiljöer och har även visat sig vara bra på att rena vattendrag. Foto: Stockholms universitet

Trots att användningen av arsenikföreningar i träprodukter förbjöds 2004 når arsenik fortfarande mark- och vattensystem på grund av gruvdrift, då arsenik förekommer naturligt i marken i vissa delar av Sverige. I förlängningen leder det till att växterna tar upp arseniken från jorden och den hamnar till slut i maten som vi äter. I Sverige gäller det till exempel vete, rotgrönsaker och bladgrönsaker, i andra länder samlas det till exempel mycket arsenik i ris.

– Hur mycket arsenik vi får i oss beror i slutändan på hur mycket vi äter av de här matvarorna och hur och var de är odlade. Målsättningen är att det växtbaserade våtmarkssystem vi utvecklar ska filtrera bort arseniken innan vattnet blir dricksvatten och bevattningsvatten. På så sätt skulle arseniken inte ta sig vidare till våra livsmedel, säger Maria Greger, som leder forskargruppen.

Artikeln finns att läsa här

Elin Fries
Elin Fries
Tel: 019-16 64 68
E-post: elin@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 16 april 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Medlidande – inget hållbart argument

Vi sitter runt köksbordet och äter middag. Den gigantiska dagstidningen täcker halva bordsskivan och medan någon försöker läsa i den pratar resten av familjen högt och mycket. Plötsligt hyschar pappa och säger till oss barn att vara tysta. Vi vet vad som väntar – ännu en tråkig väderrapport på radion. ”Tänk när jag blir vuxen, då ska jag aldrig mer lyssna på en enda meteorolog”, drömmer jag mig bort. 

Kommentera