Oro för framtiden bland Europas bönder – men svenskarna är hoppfulla

Enligt EU-barometern, den senaste lönsamhetsundersökningen bland tio EU-länder, är svenska lantbrukare mer hoppfulla än andra. 

Lantbrukarna i Sverige har kundens förtroende och det märks på lönsamheten och framtidstron, menar Ulf Möller, skog – och lantbruksansvarig Swedbank och sparbankerna. Foto: Carolina Wahlberg
Ulf Möller är skog – och lantbruksansvarig på Swedbank och sparbankerna. Foto: Swedbank

– Det jag tycker är roligt att lyfta fram i ett svenskt och ett europeiskt perspektiv är att de som producerar mat tycker att det går ganska bra, säger Ulf Möller, som är skog– och lantbruksansvarig på Swedbank och sparbankerna.

Swedbank och sparbankerna är tillsammans med LRF Konsult de som tar fram det svenska underlaget till undersökningen. Detta, tillsammans med resterande underlag från andra EU-länder, sammanställs av Copa-Cogeca.  

Nöjda svenskar

Enligt Ulf är svenska lantbrukare lite mer nöjda än lantbrukare i andra EU-länder.

– De andra är nog mer stressade över Brexit än vi svenskar. Vi har en försörjningsgrad på lite drygt 50 procent. Så vi är inte exportberoende som till exempel danskarna. De är betydligt mer stressade framöver, säger han och fortsätter:

– Vi ser att vi i Sverige är mer till freds. Vi har vår hemmamarknad och en livsmedelsstrategi, där vi jobbar för att öka självförsörjningsgraden. Det vill säga, vi har marknaden med oss! Det gör i mitt tycke att de svenska företagarna tycker att det går ganska bra.

Lönsamhetsundersökningen presenteras två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Hur skiljer sig denna undersökning från den förra?

– De svenska lantbrukarna blir mer och mer positiva. För andra året i rad, ser vi en positiv trend! Vi är mer positiva än de andra länderna. Tidigare har mellaneuropéerna tyckt att det varit full rulle. Men nu har de svenska lantbrukarna gått förbi. För till exempel fransmännen är Brexit en jättestor fråga.

Vad Brexit kommer att få för konsekvenser oroar bland annat fransmännen. Foto: Mostphotos

Vad tycker de svenska lantbrukarna om sin lönsamhet?

– Mjölkproducenterna har lärt sig att leva med prissvängningarna. De som levererar kött; fågel, nöt och gris tycker att det är bra priser. De som har det lite jobbigt är de rena växtodlarna. Där har du ett lågt världsmarknadspris på grund av överskott, för tredje året i rad.

– De som har det tungt på växtodlingssidan är de som har gjort stora investeringar i marker eller i stora maskiner. Eller tagit förhållandevis dyra arrenden. Jag vet att det har blivit en del arrenden tillgängliga, då arrendatorn lagt av. Det måste finnas en återbetalningsförmåga när vi köper och arrenderar mark. Det måste vara lönsamt.

De svenska lantbrukare som upplever sämst lönsamhet är växtodlarna. Foto: Carolina Wahlberg

Ta hjälp tidigt

Enligt Ulf söker bankerna i Sverige generellt alltid efter bra investeringar i skog och lantbruk.

­– Företagarna i dag är försiktiga! Vi får inte in så mycket satsningar som vi skulle vilja. Vi har en positivitet i lantbruket, men vi i bankerna skulle vilja komma med tidigt i diskussionerna när det gäller nya investeringar och nya affärsprojekt.

Enligt Ulf vill de vara med och lyfta svensk matproduktion och göra verkstad av livsmedelsstrategin.

­– Vi måste ta chansen när vi har positivitet bland konsument och politikerna, säger Ulf.

 Han tycker att man som lantbrukare ska engagera bankerna i ett tidigt skede.

– Ofta kommer kunderna väldigt sent. Egentligen redan när de har bestämt sig och nästan börjat schakta.

Varför är det bra att involvera banken tidigt?

– Då kan du förhoppningsvis få en klokare investering. Det är inte lätt att som egenföretagare sitta och klura ut allting själv. Använd ditt nätverk som bollplank, en i nätverket är bankerna.

Fakta: Exempel på hur olika länders lantbrukare upplever sin lönsamhet

 

Belgien (Flandern)

Plus: Mjölksektorn upplever bättre lönsamhet.

Minus: Sjunkande priser förväntas.

 

Danmark:

Plus: Investeringsvilja hos grisuppfödarna.

Minus: Sena betalningar samt prisfall på nyckelprodukter som fläsk, smör och smågrisar.

 

Tyskland

Plus: Mjölkproducenterna tycker att den nuvarande situationen är bättre jämfört med för sex månader sedan, till följd av bättre mjölkpris.

Planerna att investera under kommande sex månader har ökat väsentligt.

Minus: Lantbrukarna i stort ser att den framtida ekonomiska situationen kommer att förvärras och andelen pessimister har ökat.

 

Frankrike

Plus: 

Minus: Nära 80 procent av lantbrukarna tycker att det är svårt att driva företaget framåt till följd av bland annat prisfall på lantbruksprodukter, hälso- och miljöregler, väderförhållanden och utländsk konkurrens.

Fria handelsavtal mellan Europa och i synnerhet Mercosur-länderna påverkar negativt.

 

Italien:

Plus: Priserna på inhemska produkter har stigit. Den ekonomiska situationen förväntas bli bättre jämfört med det föregående halvåret.

Minus: Svårigheter med väderförhållandena, som påverkar tillväxten av grödorna.

 

Nederländerna:

Plus: Mjölkproducenter och växthusodlare är något mer optimistiska just nu.

Fjäderfäproducenterna ser mycket positivt på de kommande två-tre åren.

Minus: Växtodlings- och grisbranschen är mindre positiva.

 

Polen:

Plus: Lönsamheten fortsätter att förbättras och det finns en bra framtidstro.

Bra prisutveckling på djurprodukter, framförallt för mjölk och fläsk.

Spannmålsskördarna har ökat på grund av högre avkastning samt en större sådd areal.

Minus: Vetepriserna kan skapa en minskad investeringsvilja.

Den afrikanska svinpesten är också ett problem för den polska grisbranschen

 

Rumänien:

Plus: Den framtida ekonomiska situationen ser bättre ut jämfört med våren 2017 och hösten 2016.

Bra priser på till exempel grödor som vete och raps. Även bra priser på mjölk, nöt- och fläskkött.

Minus: Investeringsviljan i nya maskiner har minskat något jämfört med de två tidigare årens höga nivåer. Dock är efterfrågan på skördetröskor fortfarande hög.

 

Sverige:

Plus: 53 procent tror att lönsamheten om ett år kommer att vara god eller väldigt god.

Alla branscher förutom fläskköttsproducenter tror på en liknande eller förbättrad lönsamhet under 2018.

77 procent av de tillfrågade känner att konsumenterna har förtroende för dem som producenter.

Minus: Dåliga spannmålspriser.

 

Storbritannien:

Plus: Lönsamheten har på kort sikt stöttats upp av det fallande pundet. I och med att det har pressat upp råvarupriser och exportnivåer.

Minus: Osäker framtid på grund av Brexit.

Bankernas vilja att låna ut pengar har nått sin lägsta nivå sedan 2013.

Svagare pund leder till dyrare foder, bränsle och gödning.

Fakta: The multi-national farmers’ confidence index – autumn 2017

Det är ett gemensamt Europeiskt lönsamhetsindex över lantbrukarnas uppfattningar om den nuvarande och den förväntade ekonomiska situationen på gården. Av EU:s medlemsstater är det 10 stycken länder som ställer samma frågor som i den svenska Lantbruksbarometern. Detta har gjorts mellan september och november månad. Copa-Cogeca som sammanställer informationen från EU-länderna gör detta två gånger per år. Rapporten har översatts av Fanny Althén, LRF Konsult.

Källa: Swedbank och sparkbankerna/LRF Konsult

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 26 april 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste