”Vill du göra någonting så kan du göra det”

Nils Johansson är 25 år och entre­prenör ut i finger­spetsarna. Han har utvecklat sitt företag från 40 till 600 ­tackor och nyligen fick han ­priset Ung Växtkraft i Kronoberg. 

 

Det nya stallet har kostat cirka 5,5 miljoner. Nils Johansson menar att det kommer att gå ihop sig på sikt, när produktionen är i gång för fullt. Han tycker inte det var svårt att få banklån.
– De flesta bankerna var positiva, det handlar om att visa att man har koll på läget, säger han. Foto: Carolina Wahlberg

– Det var kul att man blev lite uppmärksammad. Jag har gått från hobbylantbruk med 40 tackor till denna jätteinvestering med full produktion. Det var ett stort steg, säger Nils Johansson. 

I och med nybygget har hela gårdscentrumet flyttat från den gamla föräldragården. Det är fortfarande Nils föräldrar som äger själva gården, men Nils äger det nya fårhuset, fåren och maskinerna. De avvaktar med generationsskifte ett tag till. 

Tidiga byggplaner


Tveta Erlandsgård

Areal: 150 hektar (mest skog) + 90 hektar åker på arrende.

Djur: 640 tackor och cirka 350 lamm. Målet är 1 200 lamm 2019. 

Intresset för lantbruk började tidigt för Nils. När han var i tioårsåldern skaffade han en vallhund. Vid den tiden hade familjen mjölkkor, vilka inte var så lätta att valla. Där och då köpte de in lite tackor, som sedan fick lamm och så var intresset i gång. 

– Jag har alltid haft planer på att satsa på fåren och skissat på stall i tio års tid. 2016 när jag slutade på Alnarp, så satte jag i gång på allvar med skisser och planering.

Det tog omkring ett halvår att göra alla ekonomiska kalkyler och skisser. En utmaning på vägen var att hitta ett bra ställe att bygga på. Det blev tillslut på ett ”Gudrun-hygge”, en plantering i skogen, en kilometer från den gamla gården. 

Placeringen valdes för att marken var plan i längdled. Det fanns inte heller något berg under marken. Stallet är 102 meter, med asfalterad plan framför och bakom. Stallet är byggt som på en terrass och så har de flyttat massorna neråt och fyllt ut. 

– Jag har valt en fribärande stålhall, med en stor flexibilitet att kunna bygga om i framtiden, så att man inte bygger in sig i ett hörn. Många lantbruksbyggnader är väldigt branschspecifika. Här har jag möjlighet att bygga om precis som jag vill. 

Vad är du mest nöjd med?

– Det är helheten. Det är ett väldigt ljust och luftigt stall. Jag behöver inte ha några lampor tända dagtid. De långa foderborden gör att det går lätt att utfodra och strö med hjälp av en balrivare.  

Vad är du inte nöjd med?

– Jag är perfektionist, så jag blir aldrig helt nöjd. Takutsprången vid foderborden skulle ha varit 1-1,5 meter längre. Till exempel när man gör rent foderbordet på vintern, vill man inte ha snö i nacken. Om jag hade gjort om stallet hade jag kanske även gjort det lite bredare, men det är bara en smaksak. 

Djuren grupperas i en rad olika grupper efter lamning, ålder med mera. 
– Jag har en väldigt flexibel lösning så jag kan göra grupperna precis som jag vill. Oavsett hur jag grupperar finns det vattenkoppar och ätplatser till alla, berättar Nils. 

1 200 lamm nästa år

Just nu finns det 440 tackor i produktionen. Men målet är full produktion med 640 tackor. Det är ett mål som Nils räknar nå nästa år. Om en månad kommer det mer djur. Årets lamning gick över förväntan. Den stora utmaningen blir nästa år. Då är målsättningen 1 200 lamm. 

– Jag har byggt detta stallet för att det ska vara så lättskött som möjligt. Och jag har valt djurantalet med tanken om att det borde jag klara av själv. Men jag tar in extra hjälp vid lamning och vid grässkörden lejer jag maskinstation för all rundbalspressning. Men stora delar av året reder jag mig själv, säger Nils och fortsätter:

– Djurantalet ska anpassas till att vara lagom. Jag kanske väljer att öka upp eller minska lite i framtiden, det får vi se. 

I anslutning till stallet finns en hanteringsanläggning. Varje söndag vägs lammen med hjälp av en klämmvåg som är tryckluftsdriven. När ett lamm går förbi sensorn slås vågen igen, likt en balklämma och så vägs djuret. Genom den elektroniska märkningen kan Nils lätt följa djurens viktkurva.

Ser du dig själv som en entreprenör?

– Ja, det är klart! Annars hade jag inte fått priset, skrattar Nils. 

På vilket sätt?

– Jag är företagare. När vi byggde stallet körde vi delad entreprenad. Jag jobbar hela tiden med att jämföra priser och ta in bästa alternativet. Det gäller allt - foder, maskiner, bankränta och så vidare. 

Vad driver dig som entreprenör?

– Jag vill kunna livnära mig på lantbruket fullt ut, det är det som jag jobbar mot. Jag vill också kunna investera i modern teknik och hänga med i utvecklingen. Jag behöver inte ha det största och bästa av allting, men jag vill kunna satsa på de saker som jag tycker är intressanta.

Ett exempel på finess som Nils satsat på är en robotamma som blandar lammnäringen automatiskt till flasklammen. Alla lammen har också elektroniska öronmärken och en avancerad vägningsutrustning gör att vägningen av lammen sköts delvis automatiskt. 

Lamningen sker på vintern mellan januari och mars. Lammen blir sedan slaktfärdiga på cirka fyra månader och slaktas därmed innan betessläpp. Nils börjar skicka djur vecka 17 och sedan skickas djur varje vecka fram till midsommar. Nästa år blir det en grupp som lammar i november och en grupp i januari till februari. 

Det nya stallet har foderborden utmed långsidorna och i mittgången. Totalt rör det sig om cirka 300 meter foderbord. 

Vad är viktigast när man ska vara företagare?

– Helheten är det viktigaste. Det handlar inte om att vara bra på en grej. Det gäller att hålla koll på djuren, på ekonomin, likviditeten, trimma sina kostnader och att se till att man får in intäkter. Det är viktigt att få upp slaktvikterna och att sälja vid rätt tidpunkt.  

Vad är roligast?

– Just nu är jag rätt trött på allt, skrattar Nils. Det har varit lite mycket på sista tiden, i och med bygget och lamningen. Men det roligaste är att kunna påverka sin egen situation. Vill du göra någonting så kan du göra det. Vill jag ha ledigt i morgon så kan jag det och vill jag köpa en traktor så gör jag det. Sedan får man ta konsekvenserna av sitt beslut. 

Nils tycker att det passar väldigt bra att ha lamningen på vintern, då det inte är så mycket annat att göra ute. Plus att det är bättre betalt.
– Du kan få 60 kronor kilot i mitten av maj och 34 kronor i mitten av november. Det är rätt stor skillnad beroende på när man väljer att sälja. 

Vad är det jobbigaste?

– Det är när det är för många bollar i luften samtidigt och jag inte har kontrollen på allt. Jag måste också lära mig att det inte är alla människor som klarar av att hålla en tidsplan och att hålla vad de lovar. 

Var ligger fokus just nu?

– Förra året var fokus på att bygga. I år är fokus att trimma in produktionen, att få in alla arbetsrutiner och få allt att flyta. Som att få tillräckligt många tackor dräktiga till exempel. 2019 är det full fart på produktionen och att försöka tjäna lite pengar. Då ska jag vara i fas och kunna köra på för fullt. 

Hur ser det ut här om tio år?

– Det får vi se, men det är nog möjligt att jag har byggt ut. De som bygger nytt säger att man aldrig tröttnar, man vill växa och utvecklas hela tiden. 
 

Motivering:
24-årige Nils Johansson har gått från en produktion bestående av 40 tackor och hobbylantbruk, till att efter färdigställd utbildning till Lantmästare fört upp ett färdigt stall med plats för över 600 tackor hösten 2017. Med hjälp av en målmedvetenhet utan dess like, en stor begåvning och en lagom dos småländsk envishet har han nu byggt upp mycket av det han sedan länge planerat för: att kunna livnära sig på hemmagården, genom lammproduktion, på egen hand. Nils har visat oss att allt går att göra med lite vilja, mod och passion för det man tar sig för, och med sin starka och naturliga koppling till ekologisk och ekonomisk hållbarhet är Nils Johansson vinnaren av Ung Växtkraft Kronoberg 2018. 

Nils Johansson var färdig­utbildad Lantmästare 2016.
– Jag är nöjd med utbildningen. Något har jag ju lärt mig eftersom att jag har kunnat bygga det här, skrattar han. 

Nils tips till dig som vill driva lantbruksföretag!

  • Stirra inte dig blind på detaljer, utan se till helheten.
     
  • Var påläst på allt från ekonomi, till djur, maskiner och allt som har med företagandet att göra. 
     
  • Låga kostnader är absolut bra. Men kom ihåg att få bra intäkter också. Hög produktion är väldigt viktigt! 
     
  • Prata med olika banker, ibland stämmer inte personkemin.
     
  • Ha en tydlig affärsplan att visa upp.


Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 05 maj 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Att ha foten kvar i myllan

Att lantbruket är en bransch som skiljer sig ganska mycket från de flesta andra tror jag vi kan vara ganska överens om. Lantbruket har egna krav och en egen ekonomisk situation. Faktum är att vi producerar något så viktigt som livsmedel men det som märks mest i den dagliga driften är kanske det att vädret sätter schemat och arbetets upplägg för dagen. Detta ställer vissa särkrav, krav på stresstålighet och management men framförallt att man som arbets­ledare och arbetstagare är flexibel i tanken och kan ändra sin planering när vädret slår om. 

Kommentera