Vårkornet årets största spannmålsgröda

Årets spannmålsodling täcker knappt en miljon hektar i Sverige. Detta beror på att förutsättningarna för att så under hösten 2017 var de sämsta på flera år.


I figuren visas förändringen mellan 2000 och 2018 för de fyra största grödgrupperna på åkermark. De största förändringarna skedde under de första 10 åren av 2000-talet. Vall och grönfoderväxter upptar knappt 45 procent av åkermarken och spannmål odlas på knappt 40 procent av åkermarken. Grafik: Jordbruksverket.

Höstens dåliga förutsättningar har resulterat i att höstvetearealen är cirka 25 procent mindre än 2017 och att vårkornsarealen istället ökat med ungefär 30 procent. Det gör att vårkornet på sina 381 700 hektar är den största spannmålsgrödan i år. Det skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Bland spannmålsgrödorna är det höstvete som konsekvent gett högst hektaravkastning. Under 2014-2017 låg skörden på mellan 2,5-3 miljoner ton vilket motsvarar 45-50 procent av den totala spannmålsskörden.

I år beräknas totalskörden av höstvete minska med nästan 950 000 ton och vårkornet öka med 400 000 ton jämfört med 2017. Eftersom höstvete i regel oftast ger mest skörd gör detta att den totala skörden av spannmål minskar med knappt 500 000 ton jämfört med 2017. Den totala mängden man beräknar få ut i år är 5,5 miljoner ton. Det kan dock komma att påverkas av andra faktorer som inte tagits med i beräkningarna.

Arealen av höstraps beräknas preliminärt minska med 11 procent sedan 2017 till 94 000 hektar i år. Trots det är det ändå den näst högsta arealen höstraps sedan man började mäta oljeväxtgrödor 1965.

Vall och grönfoder beräknas öka något trots att arealen i år är två procent mindre än genomsnittet för åren 2013-2017.

I år är den totala jordbruksmarken preliminärt 3 001 300 hektar och ungefär 85 procent utgörs av åkermark.

- Jämfört med 2017 minskar spannmålsodlingen med cirka 1,5 procent eller 16 500 hektar. Denna minskning är helt naturlig mot bakgrund av att förutsättningarna för sådd var dåliga hösten 2017, säger Harald Svensson, Jordbruksverkets chefsekonom.

Alla uppgifter för 2018 är preliminära. Den slutliga statistiken publiceras i oktober 2018.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 019-16 64 60
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 16 maj 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Att ha foten kvar i myllan

Att lantbruket är en bransch som skiljer sig ganska mycket från de flesta andra tror jag vi kan vara ganska överens om. Lantbruket har egna krav och en egen ekonomisk situation. Faktum är att vi producerar något så viktigt som livsmedel men det som märks mest i den dagliga driften är kanske det att vädret sätter schemat och arbetets upplägg för dagen. Detta ställer vissa särkrav, krav på stresstålighet och management men framförallt att man som arbets­ledare och arbetstagare är flexibel i tanken och kan ändra sin planering när vädret slår om. 

Kommentera