LRF besvikna över EU-förslag

Förslagen från EU-kommissionen gör att direktersättningar och landsbygdsprogrammet till bönder skärs ner och krånglas till.

Positivt att CAP och landsbygdsprogrammet kvarstår, men mycket blir krångligare för lantbruket, tycker LRF. Foto: Thinkstock

Löften om enklare jordbrukspolitik kommer inte att infrias. Det anser LRF efter att EU-kommissionen i förra veckan, presenterade sina förslag om hur jordbrukspolitiken ska förändras till år 2020. Direktersättningar och landsbygdsprogrammet skärs ner och krånglas till och för större gårdar minskar direktstödet dramatiskt.

– Det omöjliggör den viktiga effektivisering och rationalisering som det svenska lantbruket framgångsrikt arbetar med. Förslaget innebär att livsmedelsproduktionen inte bedöms som lika viktig som annan produktion, säger Palle Borgström, förbundsordförande för LRF, i ett pressmeddelande.

Ingen förenkling

Palle Borgström, förbundsordförande LRF är kritisk till EU-kommissionens förslag. Foto: Carolina Wahlberg

En positiv förändring, så som LRF ser det, är att kommissionen vill slå ihop det dubbla regelverket för miljöområdet till ett. Men listan på krav är mycket lång och därför innebär sammanslagningen ingen direkt förenkling. Stödavdraget på gårdsnivå för olika avvikelser riskerar att bli helt oproportionerliga.

– Det krävs förenklingar jämfört med dagens detaljreglerade system. För att uppnå bra produktionsresultat och ekonomi är ju själva grundförutsättningen att vi bönder tar ett stort egenansvar både för djur och natur, säger Palle.

Upplägg kvarstår

Att nuvarande upplägg med CAP och landskapsprogram står kvar och att det senare ska medfinansieras av medlemsländerna är bra enligt LRF. Landsbygdsprogrammet är viktigt för miljö- och klimatåtgärder, både för att stimulera investeringar och en föryngring inom det svenska lantbruket.

– Kompensationsstöd till skogsbygder och norra Sverige är en central grundplåt för att vi ska kunna utveckla livsmedelsproduktionen i hela landet. Här har den svenska regeringen ett stort ansvar att medfinansiera ett starkt landsbygdsprogram och även öka EU-finansieringen. Sverige får i kommissionens förslag ett betydligt sämre återflöde jämfört med det nuvarande, säger Palle.

Viktigt beslut

Förra året fattade Sveriges riksdag beslut om att öka den svenska livsmedelsproduktionen till år 2030. Enligt LRF finns det många goda skäl för det.

– Konsumenterna vill ha mer svensk mat och Sveriges krisberedskap måste förstärkas. Vi måste gemensamt även ta ett större ansvar för vår egen konsumtions miljö- och klimatavtryck. Det är oerhört viktigt att regeringen nu på EU-nivå förhandlar konstruktivt och kraftfull kring EU-budgeten för att vi ska kunna dra nytta av jordbrukspolitiken och återflödet av medel till Sverige, säger Palle.  

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 019-16 64 60
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 04 juni 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Medlidande – inget hållbart argument

Vi sitter runt köksbordet och äter middag. Den gigantiska dagstidningen täcker halva bordsskivan och medan någon försöker läsa i den pratar resten av familjen högt och mycket. Plötsligt hyschar pappa och säger till oss barn att vara tysta. Vi vet vad som väntar – ännu en tråkig väderrapport på radion. ”Tänk när jag blir vuxen, då ska jag aldrig mer lyssna på en enda meteorolog”, drömmer jag mig bort. 

Kommentera