Halm som foder och se upp med giftiga växter

Fodersituationen inför vintern är minst sagt ansträngande, då torkan tagit hela landet i sitt grepp. Man får göra det bästa av det man kan få tag i och hoppas på regn. 

 

Torkan ställer till det och många far illa.  
– Prata med varandra och med rådgivare, foderfirman och slakteriet som kan hjälpa till och stötta. Vi kan inte lösa alla problem men vi kan hjälpa till och tänka i alla fall, säger Anett Seeman.


Enligt Anett Seeman, produktionsrådgivare på Gård & Djurhälsan, är läget ansträngt och oroligt bland hennes kunder.

– Det vi vet är att vi har en ganska dålig första skörd, en obefintlig andraskörd och en spannmål som inte ser bra ut på många håll. Men det finns fortfarande hopp. Kommer det regn så hjälper det åtminstone vallarna åtminstone, säger hon. 

Enligt Anett är det jättekämpigt med mängden foder. Men enligt henne är det många som är påhittiga för att hitta lösningar. 

– Återigen imponeras jag av svenska lantbrukare och nötköttsproducenter, att man är kreativ och öppen för nya lösningar, säger hon och fortsätter:

– Man har inte låst sig vid att det här går inte, utan det finns ett jädrar anamma! Men det är klart att det är tungt och jobbigt. Att dessutom brandrisken är hög när man skördar vallarna är inte riktigt det man är van vid, vilket ställer extra höga krav på säkerhet och koncentration vid skörden. Brandsläckaren är extra viktig detta år!

Använd halmen

Anett var på plats i Gård & Djurhälsans monter på Borgeby och den dominerande frågan var just hur vi löser fodret i vinter. 

– Vi fick en hel del frågor om halm som foder, och inte bara spannmålshalm, utan även möjligheterna att använda rapshalm och ärthalm som foder var flera.

 Enligt Anett gäller det att ta tillvara på just halmen och använda den som foder, vilket många redan är beredda på. Om halmen används som foder behöver man hitta annat att strö med till exempel går det bra att använda torv eller en kombination med halm och torv till strömedel istället. 

Men problemet är att det är många är intresserade av halmen. Just i år kommer förhoppningsvis väldigt lite halm plöjas ner, men halm används både i värmeverk och som täckmaterial till morötter, så man kan konstatera att halmen är viktig för många, menar Anett. Hon understryker att det är viktigt att tidigt ta kontakt med en spannmålsbonde om man inte har tillgång till egen halm.  

Anett Seeman, produktionsrådgivare på Gård & Djurhälsan, ser inte import av foder som ett alternativ för så många.
– Rent praktiskt är det naturligtvis möjligt. Men efter vad jag har hört är det väldigt höga priser inte minst på grund av att transportkostnaderna bli höga. Visst kan det vara en möjlighet för några, men ta i första hand till vara på halmen inom Sveriges gränser och komplettera det grovfoder som finns med spannmål och kraftfoder efter behov. 
Foto: Axel Seeman

Sänka INTENSITETEN

Inför vintern är det extra viktigt att inventera sitt foder. 

– Och sätta det i förhållande till antalet djur jag har eller kan ha. Det kan upplevas som att det är lätt att som rådgivare säga att man ska göra sig av med djuren man inte har foder till. Men det är naturligtvis betydligt svårare att genomföra, inte minst eftersom efterfrågan på livdjur är ytterst begränsad i år, då torkan drabbat en stor del av landet, för att inte säga hela. Det är vi nog alla fullt medvetna om. 

Situationen kommer att leda till andra lösningar i besättningarna; det kan exempelvis innebära en sänkt intensitet på delar av besättningen eller någon grupp av djur. 

– Det är viktigt att vi på något sätt hjälps åt att de slaktdjuren som går till slakt kan vara så bra som möjligt! Så att vi inte tappar kvalité! Det är svårt och dyrt pussel att lösa! En bra kontakt med sitt slakteri och andra affärspartners är extra viktigt i år. 

Se till helheten

Kommer det regn inom kort kan man hinna med att så ett annat vallgräs eller att så råg som man skulle kunna köra det som ensilage i höst. Tips inför nästa säsong att välja en tidig sort för att korta ner vintern. 

Enligt Anett handlar det om att se över helheten på gården för att inte stå utan foder. 

– Man har alltid en given mängd foder att förhålla sig till när man räknar foderstat, men det brukar alltid finnas en extra marginal. Så kommer det inte att bli i år, så vi måste maximera utnyttjandet av det foder man har. 

Giftiga växter och analyser

Anett tycker att det är jättebra med alla initiativ som startar och folk som slår trädor med mera. Men när man tar marker i bruk efter en lång tid är det viktigt att hålla koll på vad som växer där. 

– En sak som är viktig är att vara uppmärksam på giftiga växter. De finns en bra förteckning på SVA:s hemsida. Jag har till exempel sett väldigt mycket Stånds på Österlen och den är giftig. Även om djuren ser ut att helt välja bort den när de betar, är det svårt att sortera bort i hackat ensilage, och det kan innebära förgiftningsrisk.

Anett tycker också att det är viktigt att man tar analyser på fodret. 

– Vi kan gissa bukfylla, men vi kan inte gissa hur mycket energi och protein det innehåller. Även om man inte alltid tar hjälp av någon rådgivare att räkna foderstater så tycker jag att det är viktigt att tänka på att djuren inte bara behöver energi utan även protein och det innehållet behöver man känna till. Risken är att gamla vallar och trädor innehåller lite protein. Så räkna foderstat och komplettera med det som behövs, det tål att upprepas – och glöm inte mineralerna!

Anetts råd kring foder:

  • Skörda det du kan – vallar, trädor, gröngödslingsvallar med mera
  • Helsädesensilera – men var uppmärksam på de eventuella kontrakt du har på spannmålen!
  • Ta tillvara halm – spannmål, gräsfrö, ärtor, raps
  • Se över möjligheterna med biprodukter från livsmedelsindustrin
  • Inventera mängder och analysera näringsinnehåll för att veta vad du har
  • Komplettera med det kraftfoder du behöver till dina djur
  • Glöm inte mineraler och vitaminer! 

Sist men också viktigt: Kom ihåg att du behöver kunna hantera de fodermedel som du använder – Om man är en mindre dikoproducent som inte kan mixa sitt foder då är det inte så lätt, då är man begränsad i sitt användande av okonventionella fodermedel

Exempel på giftiga växter

Björnloka
Bolmört
Stånds
Sprängört
Ekollon
Läs hela listan på http://www.sva.se/djurhalsa/fodersakerhet/giftiga-vaxter-a-o-fodersakerhet

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 29 juli 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste