Torkan tvingar bönder att bli kreativa

När torkan gör att foderbristen är ett faktum, gäller det att vara påhittig och se över alla alternativ. Något som ett gäng lantbrukare i Östergötland gjort är att grönensilera rapsen som ändå blev uppäten av rapsbaggar tidigare i våras. 
 

Halmen behövs för att ätas inte liggas på i år, menar Margareta. – Slösa inte foder till strö, utan försök att hitta alternativ till strö, vilket är lättare sagt än gjort. Torv är ett bra alternativ. Foto: Carolina Wahlberg

Margareta Dahlberg är rådgivare på det egna företaget MD Lantbruksråd. Hon arbetar med lantbrukare i Östergötland med omnejd och märker tydligt av foderbristen. 

– Nu börjar det bli riktigt besvärligt. Det är värst utmed kusten och ute på Vikbolandet och något lättare mer in mot länet.  Men jag pratar absolut foderbrist på prick varenda gård jag är på. Det finns ingen som har överskott av foder, säger hon. 

Enligt henne är det ganska många kobönder som tidigare i våras valde att grönensilera sin raps. 

– Men egentligen vet vi inte så mycket om det, då det inte har använts som utfodring ännu. Men jag tänker att det liknar foderrapsen. 

Mycket energi

Enligt de få analyser som hon sett så ligger fodret högt i energi, lågt i protein, är ganska sockerrikt och har lagom fibernivå och är överlag ett ganska blött foder.  

– Det som har bekymrat mig lite är att få ensileringsprocessen att fungera, att man får det packat ordentligt. Det är ändå lite grovt, men om man bara ser till näringsvärdena är det ett bra foder att blanda ihop med andra fodermedel. Att ge det som enda fodermedel är inte att rekommendera. Men att blanda ihop det med annat grovfoder går alldeles utmärkt, säger Margareta. 

Torkan leder till stor uppfinningsrikedom. 
– Nöden knäcker idéer onekligen, det är mycket prat om vad man kan göra. Ammonikabehandlad halm, hur mycket helsäd man kan använda och vilken typ av kraftfoder man ska ha. Varje gård får tänka efter vad de har möjlighet till, säger Margareta Dahlberg MD Lantbruksråd. 
Foto: Carolina Wahlberg

Vad är extra bra?

– Att det är energirikt är väldigt bra. Men vi har så få analyser så vi kan inte säga med säkerhet. Det beror också på när rapsen slogs. Men det är definitivt ett intressant foder och bra mycket bättre än dikesrenar och förvuxna trädor som slås nu.  Får man det bara i en lagom mix så tror jag att det kan fungera riktigt bra.  

Vem passar det?

– Mjölkkor är alltid känsliga, så det är att föredra till andra djur. Men har man inget foder så kan det här utgöra en del av mjölkkornas foder, med blandarvagn absolut. En fjärdedel är inga problem.  Men som med allt okänt får man vara försiktig och prova sig fram. 

– Idisslarna är grovfoderätare, så grovfoder måste man ha.  Sedan får man finlira med kraftfodret. 

Vad är ditt bästa tips kring foder i torkan?

– Det bästa är att samarbeta och höra med andra om man kan byta foder, till exempel leverera gödsel och få halm i stället. Vad jag verkligen önskar är att de som har mycket växtodling bärgar halmen så att de kan sälja den till de som behöver.  Att all spannmåls- och fröhalm tas tillvara. Att man kan avstå från att plöja ner den i år. Man kan komma en bra bit med att ha rätt mycket halm i foderstaten till vissa djurgrupper.  

Andra foderalternativ?

– Det blir mycket mer helsäd i år än det brukar. Det är viktigt att tänka på att det blir annorlunda mineralsammanstättning med mycket helsäd och lite vallfoder.  Ofta behövs det mer kalcium i en sådan foderstat. Proteinhalten är också låg i helsäd. 

Enligt henne är det också väldigt viktigt att se över foderstyrningen i höst. Djuren som ska producera mycket ska få det bästa fodret och de andra kan man snålutfodra med halm och helsäd. 

– Om kvigor blir några månader äldre gör inte så mycket i sammanhanget. Men små kalvar, mjölkande djur och växande tjurar måste ha mycket bra foder. 

Annan typ av kraftfoder

Någon import av grovfoder tror inte Margareta det blir tal om, det är alldeles för dyrt och opraktiskt. Men däremot kommer det troligen att importeras mer kraftfoder och spannmål än normalt.

– Det som är viktigt nu är att foderfirmorna tillverkar kraftfoder som passar ihop med foderstater som är grovfoderfattiga. Det ställer andra krav på kraftfodret. Det är väldigt bra att fodersäljarna redan signalerar att de tänker på det, säger Margareta.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 31 juli 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste