Kilmatkompenserar med biokol i foder

Skånefrö samarbetar tillsammans med Max Hamburgare för att ta fram ett foder som minskar metanutsläppen från kor.

Enligt Sven-Olof Benhoff, vd på Skånefrö, kan biokol användas för att minska metanutsläppen från kor. Foto: Isabella Odmark

Skånefrö har under en längre tid arbetat med miljövänliga åtgärder exempelvis miljövänliga värmepellets, där man tar upp koldioxid från atmosfären som sedan binds i biokol.

– Vi kan inte bara bli klimatneutrala utan måste även ta bort koldioxid från atmosfären. Vår förbränning av biokolen är syrefri och då stannar koldioxiden kvar i kolet som vi sedan återför till marken genom våra pellets, säger Sven-Olof Benhoff, vd på Skånefrö.

Gammal teknik

Metoden för att återföra binda och återföra kol till marken, är en gammal teknik som användes redan av indianerna i Amazonas. Den har visat sig vara framgångsrik genom olika forskningsförsök och tillförseln av kolet i marken har även visat sig öka skörden.

Skånefrö har nu dragit igång ett projekt tillsammans med Max Hamburgare och Ugglarps slakteri, för att ta reda på om biokol även kan ha en positiv effekt på miljön om det används i foder till kor. Enligt Sven-Olof är projektet en del i Max miljöarbete för att klimatkompensera för kedjans matproduktion.

­­– Projektet går ut på att vi stoppar biokol i marken som vi sedan skördar med vallen. Då har ju vallen blivit klimatpositiv. Och sedan när vi ensilera lägger vi även biokol i ensilaget som då kommer med i utfodringen. Det gör att kon får en bättre bakteriebalans och leder även till att de släpper ut mindre metangas. Sedan kommer biokolet ut med gödseln som vi återigen tillför till marken, förklarar Sven-Olof.

Påverkar hela produktionen

Han menar att det här sättet att arbeta påverkar hela produktionskedjan och minskar metanutsläppen, eftersom metangasen från kons magar binds i kolet. Enligt Sven-Olof använda metoden redan framgångsrikt i andra länder och där har biokolet också visat sig ha andra positiva effekter.

– I Tyskland har man testat det på kycklingar och kalkoner och lyckats öka tillväxten med tio procent, säger han.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 019-16 64 60
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 10 augusti 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Att ha foten kvar i myllan

Att lantbruket är en bransch som skiljer sig ganska mycket från de flesta andra tror jag vi kan vara ganska överens om. Lantbruket har egna krav och en egen ekonomisk situation. Faktum är att vi producerar något så viktigt som livsmedel men det som märks mest i den dagliga driften är kanske det att vädret sätter schemat och arbetets upplägg för dagen. Detta ställer vissa särkrav, krav på stresstålighet och management men framförallt att man som arbets­ledare och arbetstagare är flexibel i tanken och kan ändra sin planering när vädret slår om. 

Kommentera