Vilken roll spelar kreativitet för lantbrukets utveckling?

När lantbrukaren Karola Reuterström föreläste under ”Smart Farming” som arrangerades av Agro Sörmland 2017 reflekterade hon över produktivitetsutvecklingen inom lantbruket sedan 40-talet. Hon visade ett diagram som jämförde lantbruket med byggbranschen och industrin. Bygg låg i botten, industrin låg emellan och lantbruket var – just det: bäst. Diagrammet hade publicerats av The Economist och underlaget kom från konsultföretaget McKinsey. 

Per Frankelius på Linköpings universitet. Foto: Carolina Wahlberg


Karolas diskussion fick mig att tänka på Janken Myrdals analyser av hur många dagsverken det gick åt för att skörda och tröska spannmål.  Under 1700-talet gick det åt uppemot 30 dagsverken per ton tröskad spannmål. Efter intåget av slåtterbalken och tröskverket sjönk det till cirka sju dagsverken. Med dagens skördetröskor går det på ett kick. Under 2014 skördetröskade en New Holland CR10.90, 797 656 ton höstvete på 8 timmar: Mindre än två minuter per ton alltså. 

En del av förklaringen till produktivitetsutvecklingen är alltså uppfinningar. Dessa är relaterade till kreativa processer, som ofta handlar om ett samspel mellan tankearbete och inflöde av information via fackpress, kontaktnät, fältdagar och mässor. 

Men vad är egentligen kreativa processer och hur leder de fram till nya uppfinningar? I forskningen kan man (förenklat) urskilja följande steg:

  1. Probleminsikt – någon inser att en viss produkt, metod eller lösning saknas eller inte är bra nog för att tillgodose de behov som finns.
  2. Sammanställning av ”komponenter” som krävs för att skapa någon ny typ av lösning.
  3. Mentalt och praktiskt experimenterande med nämnda ”komponenter”.
  4. Aha-upplevelsen: Den nya (och förhoppningsvis briljanta) idén om hur något borde vara eller lösas. 

I somras försökte jag tillämpa denna modell i samband med krisen som följde av torkan. Probleminsikten var att Gud inte hade behagat dela med sig av sitt regn, samtidigt som traditionell bevattning inte var särskilt utbredd – och heller inte borde vara den enda lösningen. 

Bland de komponenter som sammanställdes fanns information från flygets användning i gröna näringar, inte minst skogsbrandsbekämpning. 

Nu började experimenterandet med olika idéer. Skulle flygplan kunna hämta upp vatten i sjöar och sedan bevattna utvalda grödor och vallar? Jag såg framför mig hur de flesta nog skulle le åt den tanken. Men jag kunde inte låta bli att kontakta Olle Ytterberg på Saab Group som brann för att Sverige skulle utveckla egna brandbekämpningsflygplan att använda vid skogsbränder. 

Vi började spåna tillsammans och landade i aha-upplevelsen att Sverige skulle kunna utveckla kombiflygplan som både kan användas för bevattning av lantbruk och skogsbrandsbekämpning. En affärsmodell kunde vara att lantbrukare får en sådan resurs av staten som tack för att de ofta hjälper till vid bränder. 

Den galna idén fördes fram 4 juli under Brunnby Lantbrukardagar. Publiken tillfrågades om de var med på en sådan vision. De svarade oväntat ja!

Bevattning är bara ett område som skulle kunna utveckla lantbruket. Kanske borde Sverige etablera flera nya fora för kreativa processer inom lantbruket? Hur ser du på saken?

Pers tips

Besök: Olika skördemetoder och maskiner kommer att demonstreras under Mickelmäss i Linköping 30 september i samarbete med Odalmannens museum.

Vidare läsning om produktivitet: David Grigg: The Transformation of Agriculture in the West (Blackwell Pub; 1992). 

Vidare läsning om världsrekordet i tröskning: http://www.guinnessworldrecords.com/world-records/combine-harvesting-(wheat)-team-in-eight-hours

Vidare läsning om kreativitet: Arthur Koestler: The Act of Creation (London: Arkana, 1964).

 

Per Frankelius
Linköpings universitet

 

Artikeln publicerades tisdag den 11 september 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste