”Nu måste det bli verkstad på Jordbruksverket”

Dikoproducenten Torbjörn Eriksson på Gymninge Gård utanför Örebro är en av alla lantbrukare som väntar på försenade utbetalningar från Jordbruksverket. Han menar att förseningarna skapar förödande likviditetsbrister för lantbruksföretagen. 

 

Torbjörn Eriksson på Gymninge Gård i Vintrosa utanför Örebro är kritisk till hur Jordbruksverket hanterat utbetalningar av ersättningar. På gården har de fortfarande inte fått stöden från 2015. Foto: Isabella Odmark


På gården väntar man på ersättningar som släpar sedan 2015. 

– För vår del handlar det om kanske 15 till 25 procent per år av utbetalningarna som släpar från 2015, 2016 och 2017. Och det kommer även släpa 2018, för de kommer inte göra utbetalningarna nu. För vår del gäller det i snitt 300 000 per år, så nu är vi uppe i ungefär en miljon, säger Torbjörn Eriksson, ägare Gymninge Gård.

Många som väntar

Gårdsstödet, förgröningsstödet och nötkreatursstödet har betalats ut men Torbjörn väntar fortfarande på ersättningen för betesmarker och ekologisk produktion. Enligt Torbjörn är det ungefär 35 000 lantbrukare som är ekologiska eller har djur som fortfarande väntar på utbetalningar. 

– Tillsammans väntar vi på en halv miljard. Jordbruksverket säger att de har betalat ut 95 eller 99 procent av alla stöd, men vi är många stora ekologiska gårdar som har gjort miljöinsatser för fyra år sen som vi inte får betalt för, säger han och fortsätter:

– Vi har gjort upp med staten om att utföra en kollektiv nyttighet som vi ska få pengar för, och så får vi inte det. Det kan man jämföra med att man är anställd och får vara utan lön. Den arbetsgivaren slutar man hos, man kanske till och med stämmer den. Men det kan inte vi eftersom vi inte får några papper på vad vi är berättigade, säger Torbjörn.

Han menar att det är en stor brist i systemet att man som lantbrukare inte kan få papper på hur mycket ersättning varje gård har rätt till, och säger att det hade underlättat mycket vid kontakten med banken. 

– Nu måste vi låna de pengarna. Det funkar om man är etablerad och har hållit på länge och banken vet vem man är men är man nystartad så funkar det inte. Och vi får ingen kompensation för ränta eller liknande som vi måste betala. Vi har klarat oss men det beror ju på att vi har hållit på i 20 år. Vi lägger mycket tid på redovisning och har en bra bank som ställer upp, säger Torbjörn.

På gården finns 500 betesdjur om året och Torbjörn är tacksam för att man i det här läget har bra kontakt med banken. 
– Det går att lyfta luren och säga att nu får vi inte de där stöden igen, så skjuter de fram amorteringen. Men det är psykiskt jobbigt att hela tiden behöva be om att få anstånd, säger Torbjörn. 

Vågar inte investera

Att inte få stödpengarna ställer till det likviditetsmässigt och många undviker att investera.  

– Man gör inte reparationer eller ombyggnationer som man egentligen skulle behöva för man vill inte låna ännu mer pengar. Man hade kanske behövt låna den där miljonen som släpar ändå för reparationer, men nu blir det ju en miljon till att låna och är man försiktig så gör man inte det, säger Torbjörn.

Även ovissheten om hur det nya landsbygdsprogrammet kommer utformas minskar viljan att investera. 

– Vi ska komma ihåg att redan åren innan 2015 så var det väldigt osäkert hur systemet skulle se ut, vad vi skulle få betalt för och inte. Det gjorde att vi hade två år som vi inte gjorde några investeringar alls för vi visste inte om vi hade råd med det i framtiden. Nu är vi inne i en ny sådan situation. Till hösten ska man besluta om ett nytt landsbygdsprogram och det finns ingen som kan svara på hur det blir, säger Torbjörn. 

Kritisk till upphandling

Torbjörn är kritisk till hur Jordbruksverket har styrts fram till nu, och till om upphandlingen av det datasystem som anges vara orsaken till förseningarna verkligen har gått korrekt till. 

– Jordbruksverket har gjort en dålig upphandling vilket har gjort att det här har blir dyrt och man är i händerna på dataleverantören. Man undrar ju om det har gått rätt till när det aldrig blir någon bättring. Det här borde man ha löst. 

Måste finnas garantier

Framtiden är osäker och Torbjörn vet inte om de kommer fortsätta med den ekologiska produktionen.  

– Man får ta en allvarlig funderare på om man ska skriva på för fem år till med ekologisk produktion, för hoppar man av mitt i en sådan femårsperiod kan man bli återbetalningsskyldig. Det är väldigt tveksamt om vi kommer fortsätta med det miljövänliga lantbruket för det är det som de har prioriterat ner.

Torbjörn vill att det i framtiden ska finnas garantier för att stöden ska betalas ut i tid. 

– Nu måste Jordbruks­verket leverera, nu måste det bli verkstad. Jordbruks­verket ska göra rätt för sig under rätt år. Sen kan man hamna i en kontroll eller det kan vara något administrativt krångel för någon enskild gård. Det är en helt annan sak. Men nu är det 35 000 lantbrukare som har prioriterats bort.

Gymninge Gård

Gården drivs av Torbjörn och Stefan Eriksson. 

På gården har man betesbaserad och ekologisk nötköttsproduktion. De är även certifierade som naturbeteskött. 

De har cirka 500 betesdjur om året av raserna Hereford och Angus.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 13 september 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste