Framtidens drivmedel finns i Sverige

Enligt experter inom svenskt jord- och skogsbruk har Sverige en enorm potential att producera framtidens förnybara drivmedel. Både träden som växer i skogen och grödor som odlas på åkern skulle kunna i högre grad skulle kunna användas till bio­drivmedel.

 

Det pågår flera projekt med biodrivmedel. Bland annat har skogsägarföreningen Södra ett samarbete med flygbolaget KLM för att tillverka framtidens bioflygbränsle. Foto: Mostphotos


– Det vore fel att säga att klimatfrågan är en av de stora frågorna som vi behöver lösa på sikt. Klimatfrågan är den stora fråga som vi måste lösa på lång sikt och gör vi inte det blir alla andra frågor väldigt små, öppnade Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande med under den presskonferens om hållbara drivmedel som hölls i Europahuset i slutet av augusti.

I den svenska skogen finns en enorm potential för att producera biodrivmedel. Träden lagrar energi och kan liknas vid levande solfångare.Foto: Mostphotos

Enorm potential

Enligt Palle Borgström och de andra experterna som bjudits in för att tala finns en enorm potential, framförallt i svensk skog men också från jordbruket. Tanken är att, i högre grad än idag, producera förnybara biodrivmedel för att minska klimatpåverkan från transporter med både bilar, lastbilar och flygplan.

– Om man tittar på uppvärmning i Sverige så har vi i princip fasat ut användningen av fossila bränslen men när det kommer till transport har vi bara börjat, sade Palle.

Enligt Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande står lantbrukarna redo att leverera råvaror till biodrivmedel. 
Foto: Madeleine Rapp

Blandning av lösningar

I dag pratar många om att det är el som ska ersätta bensin och diesel som drivmedel, men enligt experterna kommer det förmodligen inte vara den enda lösning på drivmedel.  I framtiden kommer det behövas en blandning av flera olika sorters drivmedel för att passa olika ändamål. Elen är heller inte alltid så miljövänlig som man kan tro.

– Elen är tyvärr inte grönare än själva produktionskällan. Blir vi tvungna att öka importen av el till Sverige kan den exempelvis komma från tyska kolkraftverk. Bara en tredjedel av all el i världen kommer från förnybara källor, sade Negin Nasiripour från LRF som presenterade en rapport om el från 2017.

Bäst i klassen

 I Sverige är mellan 20 - 30 procent av våra transporter drivna med förnybara alternativ.

– Vi är med råge bäst i klassen om man jämför Sverige med andra länder. Väldigt många andra länder har en väldigt låg andel förnybart, sade Magnus Mattisson, från Biofuel Region som hjälper kommunerna att nå sina klimatmål och som arbetar med förnybara transporter.

Enligt Negin Nasiripour, projektledare LRF kommer enbart en tredjedel av världens el från förnybara källor.
Foto: Madeleine Rapp

Mestadelen importerat

I nuläget är majoriteten av det förnybara drivmedlet som används i Sverige är importerat. Men om vi själva skulle ta tillvara på de råvaror som skog och jordbruket har att erbjuda för att skapa biomassa hade vi istället kunnat vara ledande med att producera biodrivmedel. Det var experterna under temadagen helt eniga om. Ett mål med att också använda råvaror från Sverige är att kunna fasa ut palmoljan som oftast används i biodrivmedel.

– Vi vill få fart på att skapa avancerade biodrivmedel som är baserade på avfall och skogsråvara och vi är ju en skogsnation och vi har gott om skogsråvaror. Så det här är en möjlighet för Sverige att få fart på den här produktionen som vi har pratat så länge om, sade Magnus.

Det finns en stor potential i Sverige att utvinna mer massa ur skogen än vad som tas tillvara på i dag. Det menar Kjell Andersson från Svebio. Enligt honom går i dag cirka tio procent av biomassan som lämnar skogen till energi. Men träden i den svenska skogen lagrar oerhört mycket mer energi än så.

– Den totala biomassaproduktionen i svensk produktiv skogsmark. I energitermer handlar det om 436 terrawatt-timmar som produceras i den svenska skogen varje år. Det motsvarar ungefär lika mycket som den svenska energianvändningen. Träden skulle kunna beskrivas som levande solfångare, sade Kjell.

Henrik Brodin, affärsutvecklare för skogsägarföreningen Södra arbetar med att ta fram förnybart bioflygbränsle.
Foto: Madeleine Rapp

Flera fördelar

Han menar att mycket av energin slösas i dag bort genom att skogsrester eller stubbar efter exempelvis kalhyggen får ligga kvar i skogen. Dessutom släpper dessa ut koldioxid när de bryts ner vilket bidrar till den globala uppvärmningen. Om man istället tog tillvara på spillet för att skapa energi skulle man få bort koldioxiden och samtidigt kunna nyttja energin i den enorma massa som annars bara skulle ligga och förmultna.

Framtidens flygbränsle

Skog som råvara i biodrivmedel skulle till och med ha potentialen att bli framtidens flygplansbränsle. Just nu pågår ett forskningsprojekt mellan bland andra skogsägarföreningen Södra, Växjö Airport och det holländska flygbolaget KLM. De forskar på allt från hur infrastrukturen kring takningen av bioflygbränsle ska fungera till vilken typ av råvara som passar bäst att tillverka bioflygbränsle av.

Enligt Kjell Andersson, Svebio finns det mycket mer energi lagrat i skogen, än vad som utvinns i dagsläget.
Foto: Madeleine Rapp

– Det finns redan i dag fem certifierade tekniker för att ta fram bioflygbränsle och det finns ytterligare tekniker som är på väg. Men i dag använder alla tekniker olika råvaror och det här är en del i vårt samarbete med KLM att vi som sitter i olika delar av värdekedjan gemensamt ska läsa den här frågan om vilken råvara som är bäst. Tillsammans kan vi hitta vad som är det optimala för såväl svensk skog som för ett holländskt flygbolag, sade Henrik Brodin affärsutvecklare inom energiområdet på Södra.

Enligt Henrik är enda anledningen till att bioflygbränsle inte redan finns som ett alternativ på den kommersiella marknaden, att tillgången är så pass låg och utan tillgång finns det inte heller någon efterfrågan. För att lyckas ta fram bioflygbränsle på allvar krävs även politiska styrmedel. Samverkan mellan politiska styrmedel, tillgång och efterfrågan saknas. Men kan man bara få till det, menar Henrik att man kan etablera bioflygbränsle på allvar.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 019-16 64 60
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 14 september 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste