”Skit in blir skit ut”

På Prästtorps gård i Fornåsa, har man en lång tradition av att odla grönsaker bland annat kålrötter. En frisk produkt är a och o för en framgångsrik och lång lagring.

 

På Prästtorps gård har man en lång tradition av att odla grönsaker bland annat kålrötter. Sedan 2000 är det Erik och Anders Blomqvist som håller i spakarna. Den senaste investeringen var ett till kyllager inför säsongen 2017. På gården har de en total lagringskapacitet på 1 000 ton. Foto: Anette Borgström

Hur man ska förlänga den svenska säsongen är ständigt i fokus och något som bröderna Erik och Anders Blomqvist alltid jobbar med.

– Allt bygger på en frisk produkt som man tar in från fältet. Skit in blir skit ut, säger Erik Blomquist.

Hur har det gått med årets kålskörd?

– Det har varit ett svårt år med värmen. Vi fick åskregn efter sådden vilket gjorde att vi fick ojämna bestånd. Därför har det varit lite svårt med uppkomst, vilket har gett ojämn storlek och dragit med sig en del kvalitetsproblem, säger Erik.

Hur det kommer att påverka skörden i stort är fortfarande för tidigt att säga, då skörden fortfarande är i ett tidigt skede.

– Det ser hyfsat ut, men jämfört med ett normalår ser det inte lika bra ut. Men det är jättesvårt att säga, för vi har fortfarande tillväxt i fält.

Kyl snabbt

I september skördas det som ska säljas direkt. Och i oktober börjar skörden för långlagringen. I år är tredje året som familjen Blomquist fyller det nyaste kyllagret. De har samma teknik i ett annat lager som de byggde 2003. Det viktiga är att kunna kyla snabbt.

– Man skördar inte mer än vad kylmaskinen orkar med. Det är grundtänket. Det som styr många gånger när man skördar är temperaturen ute. Är det för hög temperatur ute är det svårt att få ner temperaturen i lagret.

En optimal skördedag börjar med en sval morgon, så att kålrötterna blivit nerkylda över natten. Och att dagen fortsätter med en lagom temperatur.

Men enligt Erik är det hela tiden kylen som anpassar hur fort de kan skörda kålrötterna. För att temperaturen inte ska gå upp och ner för mycket i lagret. Kålrötterna ställs in i lådor om 1 000 kilo och kyls ner. Efterarbete görs senare inför försäljningen.

Kylmaskinen blåser ut 0,2–0,3 gradig luft. Temperaturen i lagret vill man ha så nära noll som möjligt. I Eriks fall ligger slutlagringstemperaturen på runt cirka 1,5 grad.

Mycket fukt

När du kyler grönsaker använder du inte uteluften som många gör vid potatislagring. Den är oftast för torr för grönsakerna. Du använder inneluften, men byter ut den en gång per dygn.

Rotfruktslager behöver också ha mycket mer fukt än ett potatislager. Luftfuktigheten ska ligga så nära 100 som möjligt. Fukten behövs för att kålroten inte ska torka ut, hålla vikten och kvalitén.

Hur länge kålrötterna håller på lagret beror helt och hållet på kvalitén när den lagras in.

– Förra året hade vi kålrötter ända fram till sommaren efter. Men det berodde också på att vi hade svag försäljning förra året så vi hade mycket volym över. Det blir mycket svinn. Jag vill inte säga att det fungerar bra att lagra så länge. Men förra året gjorde det på grund av att vi hade så mycket över och då kunde vi sortera fram bra rötter. Men det blev egentligen ingen bra affär att göra så.

Det som lagras in nu i oktober håller sig bra i alla fall till april, menar Erik.

– Vi försöker lära oss och bli duktigare på att lagra längre hela tiden.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 09 oktober 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste