Tuffare antibiotikakrav i offentlig upphandling

Hållbarhetskriterierna för kyckling och kalkon har reviderats av Upphandlingsmyndigheten. Därmed kan hårdare krav på minskad antibiotikaanvändning ställas vid upphandling, något som kan gynna svensk produktion.

De uppdaterade hållbarhetskriterierna angående antibiotikaanvändingen kan gynna svenska kyckling- och kalkonuppfödare i offentlig upphandling. Foto: Carolina Wahlberg

– Utgångspunkten när vi reviderat produktgruppen kyckling och kalkon har varit drivande och tydliga krav som är relevanta ur miljö- och djurskyddssynpunkt. Målet är att användningen av antibiotika ska minimeras, säger Helena Robling, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

De nya uppdaterade hållbarhetskriterierna följer kraven på djurhållningen i Sverige i större utsträckning än tidigare.

”Hållbarhetskriterier kan dock aldrig garantera att endast svenska produkter köps in eftersom syftet med kriterierna är ökad miljö-och djurskyddshänsyn oavsett produktionsland.”, skriver Upphandlingsmyndigheten.

Flera nivåer

Hållbarhetskriterierna har tre olika nivåer.

Basnivån innebär att antibiotika endast ska användas till sjuka djur. Det ska även finnas en handlingsplan för minskad antibiotikaanvändning.

Inom de högre nivåerna finns det dessutom en maximal nivå för användningen av antibiotika, vilket enligt Upphandlingsmyndigheten gynnar de uppfödare som arbetar med förebyggande åtgärder och minskar sin totala antibiotikaanvändning.

Via kriteriebiblioteket på Upphandlingsmyndighetens hemsida finns det förslag på bevis som kan användas, för att säkerställa att leverantörerna lever upp till kraven. Exempel på bevis kan vara ett kontroll- eller djurhälsoprogram, Svensk Fågel-medlemskap eller IP certifiering på Sigillnivå.

Förslag på uppföljning

Det finns även en mall för leverantörförsäkran, där leverantörer av kyckling och kalkon kan fylla i kriterier och bevis.

– Nytt för i år är att vi ger förslag på hur uppföljning av kraven kan göras. I många fall rekommenderar vi stickprovsuppföljning men ibland kan en produktmärkning vara tillräckligt bevis. När det gäller de nya kriterierna för antibiotika krävs dock underlag från leverantör som i sin tur behöver begära ut dessa från slakterierna, förklarar Helena Robling.

Svensk Fågels vd Maria Donis hoppas att de nya kraven kring antibiotikaanvändningen ska komma de svenska uppfödarna till gagn. Foto: Svensk Fågel

Öka andelen svenskt

Arbetet med att se över kriterierna har gjorts i nära samråd med en grupp upphandlare, leverantörer, expertmyndigheter och branschorganisationer, däribland Svensk Fågel.

Enligt Svensk Fågels vd Maria Donis är de nya kraven en framgång, även om det inte gick hela vägen med att ställa kravet på den totala uppfödningen när det gäller antibiotikabehandlingar.

– Vi har haft våra experter i djurvälfärd och djurhälsa som medverkat i arbetet och nivån på kriterierna ligger avsevärt närmare de svenska reglerna i dag. Nu gäller det att kommun och landsting samt övrig offentlig sektor tillämpar kriterierna och följer upp att man uppfyller kraven. Justeringarna i kriterierna är oerhört viktiga för att stärka möjligheten för de svenska bönderna och livsmedelsproducenterna att kunna leverera och öka andelen svensk kyckling till skolor, äldreomsorg och sjukvården, skriver hon i ett mejl till Jordbruksaktuellt.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 09 oktober 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste