Var tröskar Jordbruksverket?

Det var vi många som frågade oss i slutet av augusti när Jordbruksverket presenterade sin senaste skördeprognos. Svaret på frågan är att de inte tröskar alls. I år vågar jag påstå att de trots manuell korrigering av sin prognosmodell har hamnat mycket fel avseende spannmålsskörden. Det är allvarligt, på många sätt.

Jordbruksverkets skördeprognos baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderförhållanden och skördar. Att en sådan modell har svårt att fånga effekterna av extrem torka och värme i kombination förvånar inte heller Jordbruksverket, som i augusti manuellt korrigerade sin prognosmodells utfall och påtalade att osäkerheten var ovanligt stor.

Men varför släppte då Jordbruksverket sin optimistiska prognos, fastän skörden nästan var klar och torkans effekter var uppenbar för de flesta? Varför uppdateras inte Jordbruksverkets prognos när skörden är klar och felaktigheten tycks uppenbar för branschens aktörer?

Jordbruksverkets statistik är mycket viktigt för politik och marknad. Politiker måste kunna förlita sig på myndigheternas statistik. Stämmer inte statistiken, blir de politiska besluten knappast de bästa. Nu, erfar jag, har politikerna fått en för positiv bild av läget. Därmed minskar incitamenten för politikerna att vända på varje sten, för att stödja svenskt jordbruk i krisen.

Våra branschorganisationers ansträngningar att söka förståelse både från politik, myndigheter och kunder motverkas av en för optimistisk prognos.

Utländska aktörer tar Jordbruksverkets statistik för en sanning. Såväl beslutsfattare i EU som utländska marknadsaktörer kan nu ha en felaktig bild av den svenska spannmålsmarknaden och lantbrukarnas situation.

En felaktig prognos kan ha olika stor betydelse. I år kan ett prognosfel avseende spannmålsskördens storlek, ha mycket stor effekt. Skillnaden mellan Jordbruksverkets augustiprognos och det jag erfar är det verkliga utfallet, är skillnaden mellan att vi är nästintill självförsörjande på spannmål eller att vi har en stor brist.

Priset för lantbrukare och livsmedelsindustri blir mycket högt om vi går från balans till underskott. Ett underskott skulle innebära en ekonomiskt sett mycket allvarligare situation än Jordbruksverkets prognos ger sken av.

Jordbruksverket bör för sin egen legitimitets skull göra allt för att tillhandahålla så relevant och aktuell prognos och statistik som möjligt. Jordbrukets svenska aktörer kan nog leva hyfsat väl utan prognosen idag, men övriga intressenter som påverkar vår globaliserade och högst politiserade vardag, förlitar sig mer på officiella prognoser och statistik.

Jordbruksverkets nästa prognos, vars preliminära resultat publiceras under november/december, baseras på intervjuundersökningar. Det blir spännande att se om det funnits fog för en tidigare revidering av prognosen. Tyvärr kan redan då skadan av en för optimistisk prognos, vara irreparabel.

Stefan Ljungdahl

Artikeln publicerades onsdag den 10 oktober 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste